Livets uppkomst

1. Livets uppkomst

2. Ingen vet hur eller när livet på jorden började. En möjlighet är att celler fördes hit med himlakroppar som kallas meteoriter. De flesta forskarna tror dock att livet uppstod här på jorden. TITANO Biologi, 2008

3. Livet … inleddes kanske med att aminosyror, proteiner och andra viktiga organiska ämnen i en ”ursoppa” slöt sig samman till celler. Som den mest sannolika platsen för händelser av detta slag nämns havsstranden, men det kan också ha skett i heta källor i djuphavet. Liv i utveckling Miljö i förändring, 2003

4. Det finns olika teorier om var och när livet först uppstod. I ett av scenarierna … menar man att Jordens atmosfär innehöll vattenånga och troligtvis också ammoniak, metan, kväve och koldioxid. I atmosfären fanns alltså redan alla de nödvändiga byggstenarna till livets molekyler, men för att sätta ihop dem behövdes energi … Genom fortsatta kemiska reaktioner kunde det byggas upp alltmer komplicerade molekyler. Forskarna som förespråkar denna teori antar att det så småningom, av en tillfällighet, bildades molekyler som kunde kopiera sig själva. … Vi vet alltså inte hur livets uppstod. Troligtvis får vi aldrig veta det med säkerhet, men genom naturvetenskapliga resonemang och genom att pröva förslagen ovan och andra förslag med systematiska försök kan vi skapa en alltmer sannolik och sammanhållande teori om livets uppkomst. Naturkunskap B, 2008

5. Inget vet hur livet uppkommit.

6. Inget vet hur livet uppkommit. Det finns konkurrerande hypoteser.

7. Inget vet hur livet uppkommit. Det finns konkurrerande hypoteser. Ingen av dessa är vetenskapligt bekräftad.

8. Inget vet hur livet uppkommit. Det finns konkurrerande hypoteser. Ingen av dessa är vetenskapligt bekräftad. När man diskuterar dessa frågor brukar man inte nämna möjligheten att livet är skapat.

9. Inget vet hur livet uppkommit. Det finns konkurrerande hypoteser. Ingen av dessa är vetenskapligt bekräftad. När man diskuterar dessa frågor brukar man inte nämna möjligheten att livet är skapat. Varför?

10. En cell

11. Stephen Meyers argument

12. Stephen Meyers argument • DNA uppvisar specificerad komplexitet

13. Stephen Meyers argument • DNA uppvisar specificerad komplexitet • Medvetna agenter kan åstadkomma SK • Ingen omedveten orsak åstadkommer SK

14. Stephen Meyers argument • DNA uppvisar specificerad komplexitet • Medvetna agenter kan åstadkomma SK • Ingen omedveten orsak åstadkommer SK • Medveten design är den bästa förklaringen till uppkomsten av SK i DNA

15. Stephen Meyers argument • DNA uppvisar specificerad komplexitet • Medvetna agenter kan åstadkomma SK • Ingen omedveten orsak åstadkommer SK • Medveten design är den bästa förklaringen till uppkomsten av SK i DNA • DNA är nödvändigt för levande celler • Medveten design är den bästa förklaringen till livets uppkomst

16. Vad är DNA?

17. Specificerad komplexitet

18. Specificerad komplexitet • Komplex:

19. Specificerad komplexitet • Komplex: Det finns många möjliga kombinationer, men bara ett fåtal räknas.

20. Specificerad komplexitet • Komplex: Det finns många möjliga kombinationer, men bara ett fåtal räknas. Exempel: ett lösenord, ett foto, en gen

21. Specificerad komplexitet • Komplex: Det finns många möjliga kombinationer, men bara ett fåtal räknas. Exempel: ett lösenord, ett foto, en gen Komplex = osannolik

22. Specificerad komplexitet • Komplex: Det finns många möjliga kombinationer, men bara ett fåtal räknas. Exempel: ett lösenord, ett foto, en gen Komplex = osannolik • Specificerad:

23. Specificerad komplexitet • Komplex: Det finns många möjliga kombinationer, men bara ett fåtal räknas. Exempel: ett lösenord, ett foto, en gen Komplex = osannolik • Specificerad: Svarar mot ett oberoende mönster

24. Specificerad komplexitet • Komplex: Det finns många möjliga kombinationer, men bara ett fåtal räknas. Exempel: ett lösenord, ett foto, en gen Komplex = osannolik • Specificerad: Svarar mot ett oberoende mönster Exempel: inloggning, ett ansikte, ett protein

25. Om livet uppkommit naturalistiskt – tre grundläggande möjligheter

26. Om livet uppkommit naturalistiskt – tre grundläggande möjligheter • ”Slump” (tillfälligheter)

27. Om livet uppkommit naturalistiskt – tre grundläggande möjligheter • ”Slump” (tillfälligheter) • Nödvändighet (enligt naturlagarna)

28. Om livet uppkommit naturalistiskt – tre grundläggande möjligheter • ”Slump” (tillfälligheter) • Nödvändighet (enligt naturlagarna) • En kombination av slump och nödvändighet

29. Om livet uppkommit naturalistiskt – tre grundläggande möjligheter • ”Slump” (tillfälligheter) • Nödvändighet (enligt naturlagarna) • En kombination av slump och nödvändighet MEN det finns en fjärde möjlighet:

30. Om livet uppkommit naturalistiskt – tre grundläggande möjligheter • ”Slump” (tillfälligheter) • Nödvändighet (enligt naturlagarna) • En kombination av slump och nödvändighet MEN det finns en fjärde möjlighet: Livet kan vara designat

31. SLUMPEN

32. SLUMPEN Sannolikheten för uppkomsten av ETT fungerande protein:

33. SLUMPEN Sannolikheten för uppkomsten av ETT fungerande protein: 1 på 1074

34. SLUMPEN Sannolikheten för uppkomsten av ETT fungerande protein: 1 på 1074 X 1045

35. SLUMPEN Sannolikheten för uppkomsten av ETT fungerande protein: 1 på 1074 X 1045 X 1045

36. SLUMPEN Sannolikheten för uppkomsten av ETT fungerande protein: 1 på 1074 X 1045 X 1045 = 1 på 10164

37. SLUMPEN Sannolikheten för uppkomsten av ETT fungerande protein: 1 på 1074 X 1045 X 1045 = 1 på 10164 Universums sannolikhetsresurser: 1 på 10139

38. NÖDVÄNDIGHET

39. NÖDVÄNDIGHET Kemisk predestination

40. NÖDVÄNDIGHET Kemisk predestination Dean Kenyon

41. Proteiner först:

42. Proteiner först: 1) Hur uppkom DNA? 2) Bindningspreferenserna förklarar inte.

43. DNA först:

44. DNA först:

45. Ilya Prigogine

46. Stuart Kauffman

47. SLUMP OCH NÖDVÄNDIGHET

48. SLUMP OCH NÖDVÄNDIGHET Alexandr Oparin

49. RNA-världen

50. RNA-världen • Byggstenarna svårtillgängliga