1 / 23

Specialistutbildning i Sverige

Specialistutbildning i Sverige. Jeanette Martinell Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus Ordförande i Barnläkarföreningens utbildningskommitté. Historik. 1960- offentligrättslig reglering av läkarnas specialistutbildning Utbildningens art och längd bestämdes

dillon
Download Presentation

Specialistutbildning i Sverige

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript


  1. Specialistutbildning i Sverige Jeanette Martinell Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus Ordförande i Barnläkarföreningens utbildningskommitté

  2. Historik • 1960- offentligrättslig reglering av läkarnas specialistutbildning • Utbildningens art och längd bestämdes • 29 specialiteter, samtliga basspecialiteter med tidsangivna huvud- och sidoutbildningar

  3. Historik • 1969- inrättande av särskilda läkartjänster (visstidsförordnande) för läkare under vidareutbildning • Obligatoriska teoretiska moment • 44 specialiteter uppbyggda dels basspecialiteter, dels basspecailiteter med grenspecialiteter knutna till invärtes sjukdomar, kirurgiska sjukdomar, radiologi, lab, ÖNH, psyk. Tidsbesämda huvud- och sidoutbildningar behölls.

  4. Historik • 1992- tillsvidareanställning av läkare under specialistutbildning (ej universitetssjukhus) • Obligatoriska moment togs bort • 60 specialiteter,samtliga basspecialiteter med målstyrd utbildning om minst 5 år

  5. Styrning av specialistutbildning • Av de specialiteter som är författnings-mässigt godkända • Av landstingets tillgång på anställning vars omfattning skall motsvara framtida behov • Av läkares personliga intresse

  6. Styrning av specialistutbildning • Patientperspektivet med samspelet mellan; • Specialistindelning • Hälso- och sjukvårdens uppdrag och organisation • Vetenskaplig och teknologisk utveckling • Demografisk utveckling och sjuklighet • personalförsörjning

  7. Ansvarsfördelning • Staten- sätter ramar för specialistutbildning och utfärdar specialistbevis samt finansierar SK-kurser • Landstinget- finansierar ST-anställningar, inrättar studierektorsbefattning. Tillser att tjänstgöringen sker under handledning och ansvarar för kvalitetskontroll

  8. Ansvarsfördelning • På frivillig bas åtar sig Sveriges Läkarförbund och Svenska Läkaresällskapet att kvalitetssäkra utbildningen genom; • Inspektioner (SPUR) • Framtagande av utbildningsböcker • Bildande av nätverk för studierektorer

  9. Specialistutbildning-juli2006 • Minst 5 års tjänstgöring som läkare • Tjänstgöring under handledning • Deltagande i kompletterande utbildning • För pediatrik obligatorisk sidoutbildning 3-6 månader inom barn- och ungdomspsykiatri

  10. Barnmedicinska specialiteter • Barn och ungdomsmedicin som gemensam grund med vidareutbildning till självständiga subspecialiteter inom • Neonatologi • Barn-och ungdomsallergologi • ” neurologi med habilitering • ” kardiologi

  11. Organisationsförändringar • Primärvården skall vara basen- resurstilldelning 2001-2004 • Närsjukhus med begränsad akutsjukvård (invärtesmedicin+ geriatrik) • Länssjukhus med bättre samarbete över specialitetsgränser samt med regionsjukhus • Regionsjukhus/universitetskliniker med centrumbildningar för tvärprofessionell kunskapsutveckling

  12. Specialitet • Vad menar vi med det? • Område som är kunskapsmässigt sammanhållen • I viss mån avgränsbar från andra specialiteter • Gemensam kunskapsbas och ett specifikt kunskapsområde • Rimlig storlek • Avspegla patientens och hälso- och sjukvårdens behov

  13. Specialisering • Fördelar: • Kunskapsutveckling såväl vetenskaplig som teknologisk • Gynnar patienten som kan behandlas mycket kvalificerat om den hamnat rätt • Har gett en ökad resurstilldelning till området • Mer möjlighet till fördjupning av kunskap

  14. Specialisering • Nackdelar: • Patienter hamnar inte rätt • Patienter flyttas runt inom sjukvården • Ansvaret för patienten oklart • Patientens behov av helhetssyn åsidosatt

  15. Specialisering • Problem är att • För långt driven och för tidig specialisering leder till problem vid jourbemanning och svårighet vid rotation av läkare • Risk för fragmentering inom sjukvården • Studier har visat att specialisering som format organisatoriska enheter skapar tröghet vid införande av nya metoder och avvecklande av gamla

  16. Förändring av specialitetsindelning • Socialstyrelsen har via enkätstudier med samtliga parter inom hälso- och sjukvården funnit att • Samtliga är nöjda med målstyrd specialistutbildning • Samtliga är nöjda med tillsvidareanställning vilket införts på de flesta universitetssjukhusen • Instämmer i borttagande av obligatoriska moment

  17. Förändring av specialitetsindelning • Flertalet sektioner är för en utökad specialisering medan landstingen är emot ökad specialisering p.g.a. Risk för fragmentering av hälso-och sjukvården samt svårighet vid jourbemanning. • Samtliga missnöjda med att klinikchef är ansvarig för utbildning, krav på extern bedömning

  18. Förändring av specialitetsindelning • Viktigt med samordning inom EU/EES för att kunna följa läkardirektivet • Några länder har enbart basspecialiteter, andra har bas- och grenspecialiteter • 52 specialiteter där 17 finns i samtliga länder • Fortsätta med att harmonisera specialitetsindelning utbildningssystem inom området

  19. Norden • Finland • Universitetsutbildning/medicinska fakulteten • 49 specialiteter där man har common trunk som kan delas av flera specialiteter • Totalt 5-6 års utbildning där 6-9 månaders skall fullgöras inom primärvård. • Obligatorisk specialistexamen

  20. Norden • Danmark • 37 specialiteter där 9 ingår i internmedicin och 5 inom kirurgi • I specialistutbildningen ingår 22 veckors teoretisk utbildning; • 12 veckor forskningsträning • 4 veckor kommunikation, ledarskap, administration, pedagogik, samarbete • 6 ämnesspecifika kurser

  21. Norden • Sverige efter juli 2006 • 31 basspecialiteter, 22 grenspecialiteter, 2 tilläggsspecialiteter och möjlighet till profilområde • Basspecialitet: 5 års specialistutbildning • Grenspecialitet: kompetenskrav utöver basspecialiteten enligt målbeskrivning som ger dubbelspecialisering bas+ gren • Tilläggsspecialitet kan adderas en annan bas; ex smärtlindring och klinisk nutrition • Profilområde; ex colorektalkirurgi (ej myndighetskrav)

  22. Barn och ungdomsmedicin • Fortsättningsvis basspecialitet med följande grenspecialiteter; • Neonatologi • Barn-och ungdomsallergologi • Barn- och ungdomsneurologi med habilitering • Barnkardiologi • Barnonkologi

  23. Barn och ungdomsmedicin • Profilområden; • Endokrinologi och diabetes • Metaboliska sjukdomar • Cystisk fibros • Epidemiologi • Gastroenterologi/nutrition • Infektion • Reumatologi • Öppenvård • Ungdomsmedicin

More Related