1 / 30

Den svenska modellen I: Utgångspunkter

Den svenska modellen I: Utgångspunkter. Skadeståndets funktioner. Reparation Prevention (individual- resp. allmän-) Pulvrisering Kostnads- och riskallokering Bestraffning Kan hållas i åtanke vid funderingar under seminariet. . Övergripande funktioner/förklaringar.

feo
Download Presentation

Den svenska modellen I: Utgångspunkter

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript


  1. Den svenska modellen I:Utgångspunkter

  2. Skadeståndets funktioner • Reparation • Prevention (individual- resp. allmän-) • Pulvrisering • Kostnads- och riskallokering • Bestraffning Kan hållas i åtanke vid funderingar under seminariet.

  3. Övergripande funktioner/förklaringar Hur kan funktioner som reparation eller prevention förklaras eller legitimeras? Motstridiga, gäller inte alla fall. Makrosynsätt (moraliska förklaringsmodeller): • Rättsekonomisk effektivitet/kostnadsminimering • Teorin om korrektiv rättvisa Vad har sådana modeller för poäng?

  4. Vad är den svenska (nordiska) modellen? • En sammanhållen syn på skadeståndsrättsliga regler och andra regler syftandes till att ersätta skador. • Särskilt i fokus: Personskador • Grundtanke: Ersättning ska i största möjliga utsträckning alltid utgå. Undvika luckor i skyddet.

  5. Hur kan ersättning utgå? Det finns ur ett makroperspektiv fyra metoder för att ersätta personskada: • Genom socialförsäkringslösningar • Skadeståndsrättsliga regler (ev. i kombination med ansvarsförsäkring) • Genom privata försäkringar • Genom direkta stödåtgärder från det allmänna

  6. Socialförsäkringen • Socialförsäkringen täcker idag en stor del av de skador som kan uppstå. • Viktigaste exemplet: Sjukförsäkringen • Kan aldrig täcka alla skador, inskränkt till personskada • Många personskador faller utanför (ex ideella skador) • Kostnaden tas av skattebetalarna

  7. Skadeståndsrätten • Ger rätt till ersättning direkt från skadevållare • Åtskilliga undantag. (Exkluderade: Tredjemansskador, ekonomiska skador etc.) • Grundtanke: Skadeståndskostnader kan allokeras till ansvarsförsäkringar (jmf. principalansvaret) • Kostnaden tas av skadevållaren

  8. Privat försäkring • Privat sjukförsäkring? • Viktiga försäkringar: Överfallsförsäkring, sakförsäkring, livförsäkring etc. • Kostnaden tas av försäkringstagarkollektivet

  9. Den svenska modellen • Den svenska modellen bygger på en samsyn mellan dessa olika lösningar för att täcka kostnaderna för skador. • Vid personskada: Övervikten av kostnaderna tas av allmän försäkring, samt, i mindre mån, annan försäkring • Vid sakskada: De flesta kostnader tas av försäkring (Främst privat, men inte sällan obligatoriska, försäkring)

  10. Fördelar med den svenska modellen • Alla får personskador ersatta, viktigast: Sjukvård/sjukpenning • De flesta sakskador ersätts också ur försäkringar, till exempel hemförsäkring • Leder till trygghet

  11. Några principiella problem • I hög grad stannar kostnaden på kollektiv (skattebetalare el. försäkringstagare) = ”oskyldiga” får stå kostnaden för andras skadevållande • Kostnaden blir enorm för kollektiven • Moral hazard • Transaktionskostnader

  12. Vad finns kvar av skadeståndsrätten? • Mycket av de regler som utformades hör till försäkringsrätten • Skadeståndsrätten till följd därav mindre betydelsefull, men inte utan betydelse • Ofta försäkringar i bakgrunden på tvister i praxis, kan vara otydligt • Skadeståndsrätten kan bl a sägas ha haft betydelsen av säkerhetsventil vid luckor

  13. Liten lagstiftningshistoria • 1950 kom Strahls Förberedande utredning angående lagstiftning på skadeståndsrättens område. Samtidigt presenterades liknande utredningar i Danmark och Norge • 1959 tillsattes en skadeståndskommitté. Ledamöter, bl.a. Jan Hellner och Wallin • Betänkanden kom under 60-talet. • Proposition 1972:5 -> Skadeståndslagen 1972 Nya tankar: Principalansvar m m. • Viktiga ändringar på personskaderättens område 1975.

  14. Andra viktiga författningar och försäkringar • Trygghetsförsäkring vid arbetsskada • Trafikförsäkring • Patientskadeförsäkring • Läkemedelsförsäkring • Miljöskadeförsäkring och saneringsförsäkring Fråga: Viktigaste lagstiftning för ovan?

  15. Några kända luckor i ersättningsskyddet vid personskada • Personskador på barn och ungdomar i skolan. Exempel: Mobbning. (Lagförslag förenklar men problemet finns kvar.) • Allmänt: Ideella skador

  16. Den svenska modellen II:Utmaningar – håller den svenska skadeståndsrätten på att ”amerikaniseras”

  17. Utmaningar för den svenska modellen • Allmänna försäkringssystem nedmonteras eller utarmas. Tydligast för personskador (karensdagar i sjukförsäkring, undantag för vissa skador etc.). • Liknande tendenser för privata försäkringar: Undantag etc. • I kombination med större krav på ersättningsrätten

  18. Resultat av utmaningarna • Skadeståndsrätten får åter igen en viktigare ställning, nya funktioner: • För att erhålla reparation när sådan inte kan erhållas på annan väg men fungerar även… • …som en arena för juridisk aktivism –> • Tendens: Skadeståndsrätten vidgas. • Vidgningen utmanar ytterligare den svenska modellen. (Fler krav, tömmer försäkringarna) • Håller skadeståndsrätten på att amerikaniseras?

  19. Men vad är en amerikanisering av skadeståndsrätten?

  20. Nidbilden av amerikansk skadeståndsrätt: Stella-awards

  21. Exempel på mer berättigad skepticism • Malpractice-stämningar • Punitive damages • Class action-institutet

  22. Faktiska särdrag i amerikansk rätt; skillnader Honkas punkter: • Grunden för skadeståndsansvaret skärps • Orsakssambandsbedömningen får nya drag • De ersättningsgilla skadetyperna utvidgas • Ersättningsnivåerna stiger • Skadeståndet (delvis) får karaktär av ekonomiskt straff

  23. Nya kausalitetstankar? • Oklart kausalitetsbegrepp möjliggör stora variationer • Adekvanslärans luddighet • Adekvanslärans ännu större luddighet? (Kone-invest och Östersundsfallet) • Bevislättnader

  24. Skärps grunderna för skadeståndsansvaret i Sverige? • Rent strikt ansvar i frånvaron av lagstöd? (VA-fallen) • Nya former av strikt ansvar i lagstiftningen? (För det allmänna) • Stränga culpabedömningar? Golf-fallet (kanske)?

  25. Nya skadetyper? • Ekologisk skada? • Anhörigskadorna (psykisk skada som personskada) • Kränkning av rättigheter? (Äldre exempel: uteblivet samtycke vid medicinsk behandling. Nyare exempel: Europakonventionen)

  26. Stigande ersättningsnivåer? • Ersättning för felaktigt frihetsberövade • Ideella skador (kattfallen): Ersättning över egendomens värde • Anhörigersättningen • Kränkningsersättning vid bl.a. sexualbrott i brottsoffermyndighetens praxis

  27. Skadestånd som ekonomiskt straff • Funktionsargument i svensk skadeståndsrätt: Reparation, prevention. (Funktionsargument avs. försäkringsmodellerna: Pulvrisering) • Strafftanken • Tendenser: Pornografifallet. (Axbergers analys)

  28. Ytterligare faktorer • Processrättsliga faktorer: Grupptalan • Rättskulturella faktorer – ny advokatkultur? • Samhällsfaktorer: Slutet för den svenska modellen? • Skadeståndsrätten som spelfält för juridisk aktivism

  29. Tendenser • Växelverkan: Skadeståndsrätten expanderar när försäkringslösningarna fallerar • Genom att skadeståndsrätten expanderar utmanas försäkringarna än mer • Etc.

  30. Slutsatser Således kan skönjas tendenser mot en amerikanisering utifrån Honkas kriterier… …men är det verkligen så illa?

More Related