Trycket från trycket - digitalisering som texttransmission

1. Trycket från trycket- digitalisering som texttransmission Mats Dahlström | Digitalisering av text | April 2005

2. hållpunkter • brus • textkritik • bok • e-text • problem

3. Manuellt: begripligt, svårupptäckt bokstäver/ ord byts ut (tangenthalka, felläsning) bokstäver/ord förloras bokstäver/ord läggs till annorlunda rad- eller strofbrytning typografiska skillnader interpunktionen förändras Maskinellt: bisarrt, lättupptäckt hela rader förloras sidbrytningar i orig. ger styckebrytning sär skrivna ord OCR misstolkar (l#vrkio#n) småord försvinner bokstäver feltolkas (n-ri, v-y, å-ä) Fel som uppstår(efter Peurell)

4. ...the scholarly activity of studying the textual histories of verbal works in an effort to propose reliable texts of those works (according to one or another definition of correctness) (Tanselle)

5. Rötter • Klassisk filologi • Renässans: förlorade original  jakt • Bibelexegetik och Guds ”egentliga” ord • Industritryckta bokens fixering av ordet • Romantikens originalestetik. FÖRFATTARENS intentionella verktext

6. Startdokument  Måldokument • 1  1 • 1  flera • Flera  1 • Flera  flera • Inte bara ”återskapa”, utan också skapa nytt

7. Textkritikens 8 stadier • Insamling • Kollationering • Analys • Textetablering (bl.a. emendering) • Apparat(er) • Index • Formering av en utgåva. • Publicering och distribution

8. Textkritik och TEI • 1  1: <corr>, <sic>, <del>, <gap/> - finns i TEI Lite • Flera  1 : textkritisk apparat – finns i P4:s ”additional tag set for textual criticism” • <app> <rdg wit="El">Experience though noon Auctoritee</rdg> <rdg wit="La">Experiment thogh noon Auctoritee</rdg> <rdg wit="Ra2">Eryment though none auctorite</rdg> </app>

9. ”Trogen” – men mot vad? • vad författaren avsåg - men när? • första handen (manuskript) • första utgåvan • senare utgåvor / alternativa utgåvor, t.ex. följetong • sista utgåvan • finalintention (t.ex. manuskript) • en version • de(n) text(er) som mötte publiken - men när? • första upplagan • sista upplagan • verkets hela levnad och förändring

10. Strategier och traditioner • Intentionalism: best-text eller copy-text • Manus • 1:a trycket • Sista trycket • Textsociologi • 1:a trycket • Sista trycket • Textgenetik

11. hållpunkter • brus • textkritik • bok • e-text • problem

12. Kodexutgåvan • Handskrifters släktträd: stemman • Enutvaldversion av verket • Textkritisk variantapparat • Ordfrekvenslistor: konkordanser • Index (nominum, rerum, verborum...) • Internt och externt referenssystem • Hierarkiska strukturer och markörer i texten - ”akustisk” markup

14. Utgåvetyper • Facsimil: ”3D” (materiell nivå) ; ”2D” (grafisk nivå) • Transkription (textuell nivå): diplomatarisk, moderniserad, normaliserad • Etablerad text (olika former, t.ex. läsutgåva, studieutgåva) • Historisk-kritisk med variantapparat • Parallellutgåva • Synoptisk utgåva • Arkivutgåva

15. Nackdelar med den tryckta utgåvan(”a book form to study another book form”) • En grundtext - varianter döljs i svårhanterlig ”apparat” • En utgåva = en strategi och målgrupp • Olika utgåvetyper för resp. utg.strategier • Statiska, små och ”engångs” utgåvor • Begränsad flermedialitet • Dyra att (åter)skapa, dyra att köpa

16. Utvecklingskrafter 1. Tryckta utgåvans begränsningar 2. Nya strömningar i textvetenskaperna 3. Nya medier

19. Trycket från trycket • Den textkritiska utgåvan är utmejslad för det tryckta mediet • ”Digitala inkunabler” • Behöver utgivarna hålla fast vid: • Variantapparaten • En grundtext • Axial strukturering • Begränsade hierarkier (t.ex. noter) • Verken som enbart lingvistisk text (naturligt i den tryckta boken)

20. pappersburen text stabil, oföränderlig - ett bestämt utseende en bestämd ordning ofta en sekvens gagnar intensiv läsning text och bild texten gift med bäraren lätt att överblicka svår att söka i indirekta länkar bokens har en bestämd sensorisk fysik digital text dynamisk, föränderlig - varierande ”output” möjlig att ”stuva om” ofta flera sekvenser gagnar extensivtarbete text, bild, ljud, video texten skild från bäraren svår att överblicka lätt att söka i direkta, inklusiva länkar komprimerbar överförbar några jämförelser

21. Digital utgivning • flerversionella verk (arkiv), stemma, kollation (1, 2) • ”skräddarsytt” material efter läsaren (dynamik) • Multimedialitet och multimodalitet (Rossetti) • interaktiva fora för undervisning (1) (2) • sökning • flersekventiellt arbete med texterna (1, 2), t.ex. varierande sortering (då vi är osäkra på ordningen ellr vill kunna variera den, exv brev) • textanalys • uppmärkning

22. Digital utgivning • ”arkiv”: samarbete, påbyggbart snarare än statiskt, flera möjliga utprodukter ; långsiktighet • ur en databassamling: virtuellt (åter)skapade texter, förlorade samlingar • aktiv litteratur: work-in-progress, bevarande • skört material kan skonas + nya möjligheter för manu-skriptologi och paleografi • tillgängliggörande, transportabilitet (distr. kedjan)

23. Strategi Status Utformning One or many More or less Kodning Universellt och specifikt Kortsiktigt och långsiktigt Kvantitet och kvalitet Stabilitet Upphovsrätt Användarforskning Aktörer Osäkra kort

24. Normer och guider • TEI-C • Minerva • MEP (öppen arkitektur, flermedialitet) • MLA (textbased; open source; anger önskvärda komponenter; kvalitetschecklista för exv kodning, metadata, filformat, databaser, mjukvaror och stabilitet)

25. Nu och snart • Arkiv/leverans-modellen för • text (XML → TXT, HTML, PDF, LIT etc) • bild (TIFF → JPG, PDF) • metadata (TEI Header XML → DC, MARC) • Datautbyte och samnyttjande av resurser • Kollaboration • Från bokens sekvens till databasens modularitet • Morphing, animationer