1 / 172

Fördjupningskurs i ventilation

Fördjupningskurs i ventilation. Kort om lagar, regler och föreskrifter. www.boverket.se (Boverket) www.socialstyrelsen.se/sosfs/1999-25 (Socialstyrelsen) www.av.se ( Arbetsmiljöverket). BBR 19. Från och med den 1 januari 2012 gäller Boverkets ändrade byggregler, BBR 19.

khuyen
Download Presentation

Fördjupningskurs i ventilation

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript


  1. Fördjupningskurs i ventilation

  2. Kort om lagar, regler och föreskrifter • www.boverket.se (Boverket) • www.socialstyrelsen.se/sosfs/1999-25 (Socialstyrelsen) • www.av.se ( Arbetsmiljöverket)

  3. BBR 19 Från och med den 1 januari 2012 gäller Boverkets ändrade byggregler, BBR 19. Det är resultatet av ett omfattande revideringsarbete som har genomförts i dialog med bransch och myndigheter. Avsnitten om energihushållning och brandskydd är ändrade. Dessutom har Boverket infört regler om ändring av byggnad i BBR.

  4. BBR 19 och elanvändning vid ombyggnad

  5. Vad säger OVK • Byggnadens ägare. Oavsett vem som nyttjar byggnaden är det ägaren som ska leva upp till lagstiftningen. • Besiktningsman. Endast den som har behörighet och rätt behörighetsnivå får utföra funktionskontrollen. • OVK-protokoll. Vid varje besiktning ska funktionskontrollanten föra protokoll och redovisa resultat av kontrollen. Ett exemplar av protokollet ska funktionskontrollanten lämna till byggnadens ägare och ett exemplar ska han/hon sända till kommunens byggnadsnämnd. • Intyg. Ett särskilt intyg ska utfärdas av funktionskontrollanten om genomförd kontroll, där datum för kontrollen framgår. Byggnadens ägare ska anslå intyget på väl synlig plats i byggnaden, till exempel i trapphus eller entréer. • Byggnadsnämnd. Kommunens byggnadsnämnd är tillsynsmyndighet och övervakar att regler om OVK efterlevs och att besiktningsmän utför sitt arbete på korrekt sätt. Om byggnadens ägare inte följer reglerna om OVK eller underlåter att avhjälpa påtalade brister, kan kommunen med stöd av plan- och bygglagen (PBL) förelägga ägaren att vidta åtgärder.

  6. Vilka byggnader och när? * = Besiktningsintervaller ändrades från och med 1 maj 2009.**= Kravnivåerna för behörigheter gäller från och med 1 november 2009.

  7. * Återluft • Återluft i bostäder får endast förekomma om luften från en lägenhet återförs till samma lägenhet och luften renas innan den återförs. Det är inte tillåtet att återföra frånluft från kök, hygienrum eller andra utrymmen med lägre krav på luftkvalitet. 100 % uteluft återluft CO -reglerat 40 2 45 35 30 25 värmebehov [kW/(m3/s)] Besparingspotential 20 15 10 5 0 0 1000 2000 3000 4000 5000 6000 7000 8000 antaltimmar/år

  8. *

  9. Kort repetition ventilationssystem

  10. Hur stort ventilationsflöde krävs i bostäder? • Uteluftsflöde • minst 0.35 l/s,m2 golvdå rummet används. Minst 0,1 l/s, m2 golv då det inte används • Motsvarar ca 0.5 oms/h • Fördelas på 4 l/s och sovplats • Frånluftsflödet minst • Kök, pentry, kokvrå 10 – 15 l/s • Bad- och duschrum 10 – 15 l/s • Toalett 10 l/s • Kan motsvara ca 1.5 oms/h i en liten lägenhet

  11. Hur mycket ventilationsluft behövs i lokalbyggnader?

  12. Inte mer än 0.15 m/s vintertid vilket är det samma som att luften rör sig 0.75 meter på 5 sekunder Dock OK med 0.25 m/s på sommaren Vad säger reglerna om drag?

  13. Generella principer för ventilationssystem • Luften ska tillföras där människor vistas mest • Dålig luft ska inte spridas i byggnaden • Ett undertryck ska skapas inomhus Samma principer gäller oavsett bostads- eller lokalbyggnad

  14. Luftens ska ges möjlighet att passera under eller över dörrar

  15. Ventilationssystemet ska skapa ett undertryck i huset Den fuktiga inomhusluften får inte tryckas ut i fasaden där den skapa fuktproblem Undertryck är bra. Uteluften är torr och orsakar ingen skada.

  16. Flera ventilationstyper kan uppfylla kraven på luftflöde och gott inneklimat • Självdrag typ S • Fläktförstärkt självdrag typ FFS • Frånluftssystem typ F • Frånluft med värmepump typ FX, FVP • Till- och frånluftsystem typ FTX • Med eller utan värmeåtervinning typ FT

  17. Självdragssystem Ingen fläkt Luft tillförs genom uteluftsventiler och otätheter Temperaturskillnad mellan ute och inne samt vind ger luftväxling Bäst ventilation på nedre botten Många och stora kanaler

  18. * Termisk drivkraft Δp = h · g · (ρute – ρinne) Δp ≈ h · 0.0465 · (Tinne – Tute) h Tryckskillnad, Δp

  19. S-systemets fördelar nackdelar Tyst - bortsett från buller utifrån Okänsligt för elavbrott Okänsligt för försmutsning Upplevs som positivt Stort flöde på vintern och litet på sommaren (svårreglerat) Sämre ventilation i de översta våningarna Dålig ventilation i enplanshus Risk för drag och smuts vid uteluftsventilerna Risk för bakdrag Tar stor plats Svårt, men möjligt att återvinna

  20. Förbättring av självdragssystem • Se till att det finns uteluftsventiler • Gärna självreglerande uteluftsventiler • Se till att de inte är igensatta, övertapetserade eller stängda. • Kontrollera så att det inte finns fläktar i frånluftsdonen som kan hindra luften att sugas ut. • Kan förstärkas med central utetemperaturreglerad fläkt • Finns idag frånluftsvärmepumpssystem för återvinning

  21. Frånluftssystem En fläkt som ständigt är igång skapar ett undertryck i huset Uteluftsintag liknande de för självdrag, men större tryckfall kan accepteras.

  22. Olika typer av uteluftsventiler Väggventil Spaltventil i fönsterkarm Tilluftsradiator

  23. F-systemets fördelar nackdelar Konstant ventilationsflöde året runt oberoende av utetemperaturen Tar liten plats Alltid undertryck i huset Möjligt att återvinna värme ur luften (FVP) Kräver noggrann injustering Känsligt för försmutsning Risk för drag vid uteluftsventilerna Buller utifrån Kräver visst underhåll

  24. Från- och tilluftssystem med återvinning En tilluftsfläkt och en frånluftsfläkt ventilerar huset via två kanalsystem Med värmeväxling blir det ett FTX-system

  25. Finns flera typer av FTX-system för flerbostadshus Kostnaderna drar iväg men energibesparingen är stor Slipper uteluftsventiler i fasaden som orsakar drag

  26. Luftbehandlingsaggregat Filter Fläkt Filter Spjäll Värmebatteri Fläkt

  27. Olika typer av inblåsning • Deplacerande • Omblandande • (kortslutande)

  28. Deplacerande inblåsning

  29. Omblandande ventilation

  30. Kastlängden ska vara lagom lång För kort stråle ger dålig omblandning För lång stråle orsakar drag

  31. Luftstrålen ska hålla rätt temperatur För varm tilluft För kall tilluft

  32. FTX-systemets fördelar och nackdelar Möjligt att tillföra stora mängder tilluft Möjligt med dragfri tillförsel av tilluft Fungerar oberoende av väderlek Möjlighet till bättre luftkvalitet Enkelt att återvinna värmen i frånluften Kräver mycket underhåll Risk för ljudproblem Kräver omsorgsfull injustering Kräver planering av placering av luftintag, kanaler och luftdon Känsligt för försmutsning

  33. Genomgång av CAV och VAV

  34. CAV-system

  35. KonstantflödessystemCAV-system • Ventilationsflödet bestäms av hygienkrav. • Ventilationsflödet regleras inte efter behov så även tomma rum ventileras för fullt. • Luften i rummet hålls ren men det kan bli varmt – det går ju inte att blåsa in hur kall luft som helst • Används där det ”får bli så varmt det blir”. • Billigt att installera. • Normal inblåsningstemperatur runt 18 - 19ºC, dvs några grader under börvärdet I rummet. Om rummet är tomt går radiatorn igång för att värma.

  36. Värmelasten är stor i kontor och orsakar övertemperaturer om den inte kyls bort Stor intern värmelast • Personvärme 100 W • Apparater 200 W • Belysning 100 W Sollast200 W 140 W 300 W 120 W OBS! Se över apparater och solskydd först!!!

  37. Hur blir man av med värmen i rummen? Med ventilation genom att • kallare ventilationsluft blåses in, dvs CAV-system • mer ventilationsluft blåses in, dvs VAV-system Med kalla ytor i rummet, dvs CAV + • Kyltak • Fönsterapparater Bild: www.swegon.se

  38. Konstantflöde CAV-system Samma flöde men kallare luft blåses in för att hålla temperaturen nere

  39. Hur bra kan man kyla med CAV i ett kontorsrum? Om • Temperaturen är 24ºC i rummet • 10 l/s blåses in • Temp på tilluft är 20ºC Så kan luften kyla bort 50 W Om • Temp på tilluft istället är 15ºC Så kan luften kyla bort 100 W

  40. Det går inte att kyla hur mycket som helst med CAV • Inte mer än ca 10 W/m2 i kontor - sen är risken stor för drag • Dessutom får alla rum anslutna till samma tilluftsaggregat samma tilluftstemperatur – ”kollektiv reglering”

  41. Onödig ventilation och energibehov för el och värme med CAV-system • Man kan räkna med att endast 60% av kontorsrum är bemannade – resten är ute. • Ventilationsflödet konstant hela dagen i ett CAV-system oavsett om det behövs eller ej – onödig fläktel. • Om man blåser in 18ºC luft i ett tomt rum så behöver radiatorn gå igång för att hålla börvärdestemperatur – onödig värmetillförsel.

  42. VAV-system

  43. VAV-systemMer ventilationsluft blåses in för att hålla temperaturen nere – Variabelt flöde VAV-system

  44. VAV ställer höga krav på tilluftsdonet – det ska ju klara både ett litet och ett stort luftflöde utan att det blir dragigt Luftstrålar från ett konventionellt don då ventilationsflödet varierar

  45. Variabelt flödessystem VAV-system Om • 24ºC i rummet • 40 l/s blåses in • Temp på tilluft är 15ºC Så kan luften kyla bort 480 W Dvs 48 W/m2 i ett normalstort kontorsrum

  46. Även med VAV så finns en gräns för hur mycket som kan kylas med ventilationsluften • Inte mer än ca 50 W/m2 i kontor - sen är risken stor för drag • Men med VAV så kan temperaturen i varje rum regleras separat

  47. Ventilationsflödet och energibehov för el och värme minimeras med VAV-system • Man kan räkna med att endast 60% av kontorsrum är bemannade – resten är ute. • Ventilationsflödet minskar till ett minimum om rummet är tomt - mindre fläktel går åt. • Radiatorn får mindre ventilationsluft att värma upp för att klara börvärdestemperatur – minskad värmetillförsel på radiatorsystemet.

  48. Hur vill man att ett VAV-system skall vara? • Behovsstyrd och klara kraven både avseende luftkvalitet och temperatur • Klara stora flödesintervaller, utan dragproblem • Klara låga inblåsningstemperaturer, utan dragproblem • Det skall vara tyst

  49. Lindinvent motoriserade tilluftdon - IDCC • Lameller • Tryckgivare/flödesgivare • Temperaturgivare • Närvarogivare • CO²-givare, extern

  50. Egenskaper • Konstant lufthastighet genom lamellerna • Bra kastlängder oavsett flöde • Inget drag • Klarar låga inblåsningstemperaturer • ca 15°C • Stort flödesintervall • 2-50 l/s eller 4-100 l/s • Mycket tyst

More Related