Namn Namn Datum och ort

1. Namn Namn Datum och ort Denna presentation är en del av det material som togs fram till heldagskurserna i Grundcertifiering Gris och som finansierades av: Grundcertifiering Gris

2. Certifiering, vad innebär detta? Certifiering i allmänhet Vad förväntas?

3. Innehåller krav inom områdena livsmedelssäkerhet och djuromsorg baserat på svensk lagstiftning. Användning av grundcertifieraderåvaror berättigar inte till märkning med Svenskt Sigill. Läs mer på www.sigill.se Grundcertifiering Gris Certifiering – vad och varför

4. Andra Kvalitetssystem Certifiering – vad och varför

5. Ett ”kvitto” för producenterna som visar att de upprätthåller de kritiska punkterna inom de krav som finns för svensk grishållning Att öka förtroendet för svenska branschen bland kunder och konsumenter Utomstående (certifieringsbolag) kontrollerar verksamheten; HS certifiering, Intertek, Kiwa Aranea och SMAK Statlig kontroll av certifieringsbolagen av SWEDAC Varför Certifiering? 1 1 Certifiering – vad och varför

6. Arbetsgång certifiering Gå igenom och fyll i Egenkontrollen. Skicka ifylld egenkontroll till certifieringsbolaget och spara kopia på gården. Välj certifieringsbolag och skicka en anmälan. Anmälan Revision ute på gården År 1 År 3 Gården är certifierad Skicka in ifylld egenkontroll till certifieringsbolaget. År 2 Certifiering – vad och varför

7. ”Revisorn ska ha tillräcklig kunskap om den produktion som modulerna omfattar för att kunna göra en korrekt bedömning med avseende på livsmedelssäkerhet, miljö och djuromsorg.” Revisorernas kompetens Certifiering – vad och varför

8. Situationskarta Suggstall Slaktgris-stall Halmlager Bostad P Teckenförklaring Gödsellagring Rest- stall Ingång till stall Spannmåls-lagring och kvarn Gödselpump/förbrunn Gårdskontor Väg N Utlastning P Parkering S Certifiering – vad och varför

9. Certifieringsbolaget aviserar besöket och information inför besöket skickas Revisorns besök – stallarna samt dokumentation Genomgång av besöket och eventuella avvikelser Certifikat kommer Kontrollen på gården OK Certifiering – vad och varför

10. 28 dagar Avvikelserapport och åtgärdsplan Skriftlig bekräftelse på åtgärd Eventuellt återbesök Alla kritiska punkter godkända och minst 90 % av övriga punkter Åtgärda Avvikelser Certifiering – vad och varför

11. Avstängning 6 till 12 månader Certifiering – vad och varför

12. Direkt vid revisionstillfället Vid revisionens stängning Mellan revisionstillfällen Tillfällen då avstängning kan tillämpas: Certifiering – vad och varför

13. Överklagan på beslut Klagomål gällande:- information - revisionens genomförande - bokning m.m. Görs skriftligen direkt till Certifieringsbolaget! Överklagan av revisionsbeslutet Certifiering – vad och varför

14. Sker skriftligen till certifieringsbolaget Tidpunkt Ange datum för utträde Planera produktionen – ej certifierade produkter Utträde ur Grundcertifiering Gris Certifiering – vad och varför

15. Producentpärm Broschyrer Kursen www.svenskapig.se www.grundcert.se Hjälpmedel Certifiering – vad och varför

16. Omsorg om djuren Strömedel, Beläggning, Behandling av grisar, Sjukboxar, Avlivning och kadaverhämtning, Medicinering, Läkemedelsanvändning m.m.

17. 1.5 Utrymmeskraven Exempel = dränerande = liggarea som får vara dränerande = liggarea (fast golv) = fodertråg Box för digivande sugga: Alla gula fält = liggarea (minst 4 m2 varav minst ¾ ”fast golv”) Minsta totalarean = 6 m2 Minsta liggarean = 4 m2 (Obs! Fodertråget får inte räknas in) Figuren visar box för digivande sugga, som visar minsta tillåtna liggyta av totala boxytan Se: Broschyren ”Djurskyddsbestämmelser GRIS”, Jordbruksverket Omsorg om djuren

18. Boxar och hyddor för vuxna djur 1.5 Utrymmeskrav Källa: L100 Omsorg om djuren

19. Boxar för växande grisar, 10-130 kg 1.5 Utrymmeskrav Exempel ströad liggbox:Totalarea för box med10 grisar, á 100 kg: 0,17 + (100 kg / 130) x 10 grisar = 9,4 m²Varav liggarea:0,10 + (100 kg / 167) x10 grisar = 7 m² Källa: L100 Omsorg om djuren

20. 1.2 Definition på Omgångsuppfödning (DFS 2007:5):”Hållande av djurgrupp med individer av likartad ålder i eget stall eller egen avdelning. Insättningen av ny djurgrupp sker inom en begränsad tidperiod och inte förrän stallet eller stallavdelningen tömts helt,” Omgångsuppfödning 3 kap, 17 §, L100 Omsorg om djuren

21. 3.11 Skydd för utegrisar Foto: Victoria Ohlsson Omsorg om djuren

22. Alla har inte haft inspektion Brister eller föreläggande Meddela om länsstyrelsen kräver åtgärder 1.4 Djurskyddsinspektion Omsorg om djuren

23. 3.7 Infördes 1 juni 2010. Del av Villkorad läkemedelsanvändning Anmälningsplikt mot länsstyrelsen Djurskyddsdeklarationen Omsorg om djuren

24. 1 kap 5 § Tillsyn och skötsel”Djur ska normalt ses till minst en gång dagligen. Nyfödda, sjuka eller skadade djur samt djur som beter sig onormalt ska ses till oftare. Detsamma gäller för högdräktiga djur, särskilt vid tiden kring förlossningen.Djur ska hållas på ett sådant sätt att tillsynen över dem kan ske utan svårigheter.” 3.3 Daglig tillsyn Omsorg om djuren

25. 3 kap. Särskilda bestämmelser för grisar 7 § Strömedel till grisar ska ha sådana egenskaper samt ges i sådan mängd att grisarnas sysselsättningsbehov och komfortbehov tillgodoses. Allmänna råd till 3 kap. 7 § Strömedel till grisar bör innehålla material som grisarna kan böka i, undersöka och tugga. Vid uppfödning i konventionell grisningsbox bör strömedlet också ge ett skyddande liggunderlag för suggan och smågrisarna under smågrisarnas första levnadsvecka. 8 § Under veckan före grisning ska suggor och gyltor ha tillgång till strömedel som ger dem möjlighet att utföra bobyggnadsbeteenden. 3.8 Strömedel för sysselsättning Omsorg om djuren

26. 7.3 Hygieniskt foder, smittspridning Foto: Victoria Ohlsson Omsorg om djuren

27. 1 kap. 14 § ”Djur som behöver särskild vård ska kunna tas omhand lösgående i ett närbeläget utrymme och ska där vid behov kunna hysas individuellt. Utrymmet ska ha ett klimat som djuren är vana vid.” Allmänna råd till 1 kap. 14 §”För grisar och lösgående nötkreatur utom utegångsdjur bör det utrymme som avses i föreskriften kunna hysa minst vart 25:e djur.” 3.5 Hantering sjuka djur Omsorg om djuren

28. 4.1 Avel på friska djur Foto: Victoria Ohlsson Omsorg om djuren

29. 5.1 Suggor ska hållas lösgående Foto: Victoria Ohlsson 3 kap. Särskilda bestämmelser för grisar 3 § En digivande suggas rörelsefrihet får begränsas under smågrisarnas första levnadsdagar genom användande av skyddsgrind eller motsvarande anordning om hon uppvisar ett aggressivt eller onormalt beteende som utgör en uppenbar skaderisk för smågrisarna. Skyddsgrind eller motsvarande anordning får också användas under det dagliga skötselarbetet om suggans beteende utgör en uppenbar skaderisk för skötaren samt när suggan hanteras för vård och behandling. Grupphållna suggor och gyltor får stängas in i bås när de utfodras eller när de hanteras för vård och behandling. Omsorg om djuren

30. 5.1 Fixering av suggan Minskade fixeringen smågrisdödligheten? % mortality Litters Ref. Pen Crate n 15.3 16.1 160 Gravås, 1982 18.7 18.7 72507 Gustafsson, 1982 12.0 12.4 228 Collins et al., 1987 10.7 12.7 1533 Bäckström et al. 1992 12.1 12.1 63661 Weber et al. 2007 Weaned at 4 weeks 9.5 9.1 38 Oliviero et al., 2008 Omsorg om djuren

31. 6.3 Smågrishörna Foto: Kalle Hammarsten Omsorg om djuren

32. 6.4 Avvänjning minst 4 veckor 3 kap. Särskilda bestämmelser för grisar 4 § Smågrisar får inte avvänjas förrän de uppnått fyra veckors ålder och ska då ha vant sig vid tillskottsfoder. Foto: Victoria Ohlsson Omsorg om djuren

33. 3.9 Svanskupering Foto: Victoria Ohlsson Omsorg om djuren

34. Kastrering får göras av lekman Kastrering ska ske före en veckas ålder Övriga kirurgiska ingrepp ska göras av veterinär 3.2 Kirurgiska ingrepp 6.1

35. 6.2 Tandslipning Foto: Victoria Ohlsson Omsorg om djuren

36. Efter avlivning med bultpistol ska djuret avblodas. 3.6 Avlivning

37. 3.10 Drivning av djur • Elpådrivare får ej användas • Lugn pådrivning • Tillräckligt utrymme • Tydlig drivväg Foto: Victoria Ohlsson Omsorg om djuren

38. 10.1 Det ska finnas anordningar som medger att ut- och inlastning sker på ett lugnt och skonsamt sätt. Lugn utlastning Foto: Victoria Ohlsson

39. 10.2 Endast friska djur till slakt Skicka inte djur till slakt om: • de inte kan röra sig utan smärta eller inte kan gå utan hjälp • de inte stödjer på samtliga ben • de har ett allvarligt öppet sår eller framfall. • de är i slutet på dräktigheten eller har fött nyligen Foto: Victoria Ohlsson Omsorg om djuren

40. Journalföring och Dokumentation Levande djur, Döda djur, Behandling av djur samt läkemedelsanvändning, Foder, Spårbarhet, Besöksjournal m.m.

41. 2.1 PigWin Leveranssedlar SJV Egna dokument Producentpärmen Stalljournal Journalföring och dokumentation

42. 3.4 Skötselrutiner Exempel På www.svenskapig.se under fliken Fakta hittar du ”Mallar och Checklistor” Journalföring och dokumentation

43. 2.3 Spårbarhet – födsel till leverans Foto: Victoria Ohlsson Journalföring och dokumentation

44. 2.2 www.jordbruksverket.se Spårbarhet och märkning Journalföring och dokumentation

45. 7.2 7.4 Foderanvändning • Enligt lag ska dokumentationen sparas i 3 år • Anmälan till SJV om egen tillverkning • Anmälan till SJV om fiskmjöl Journalföring och dokumentation

46. Vid Villkorad läkemedelsanvändning ska utbildningsbevis uppvisas. Medicinering får endast ske av utbildad personal 3.1 Utbildningsbevis

47. 8.1 8.3 Exempel på godkända journaler 8.2 Journalföring och dokumentation

48. 8.6 Samma krav på journalföring som för övriga behandlingar Riskanalys om inblandning sker, så att rester undviks i foder och vattensystemen 8.5 Läkemedel i foder och vattenJournalföring och riskanalys Journalföring och dokumentation

49. 8.6 Enligt veterinärs anvisningar Låst utrymme/skåp God ordning Läkemedelsförvaring

50. Djuret ska märkas tydligt Dokumentation ska finnas Slakteriet ska meddelas 8.4 Nål kvar i djuret Journalföring och dokumentation