Hur ser skolan - dess vardag ut? Hur organiseras skolans inre arbete ?

1. Hur ser skolan - dess vardag ut? Hur organiseras skolans inre arbete? Vad handlar lärarens yrkes- skicklighet om - då det betraktas i ett skolorganisatoriskt perspektiv?

2. En skola - sett utifrån

3. En skola - sett inifrån

4. Den centrala arenan i skolan - klassrummet

5. Föruton elever/studerande finns där .. .. EN lärare

6. Hur ser skolan och dess vardag ut? Hur organiseras skolans inre arbete

7. Att notera Skolan på natten

8. Skolan på morgonen Innan arbetsdagen har inletts

9. Att notera Skolan på morgonen Då det första arbetspasset på 45 minuter har inletts

10. Att notera Skolan på morgonen Första rasten

11. Skolan på morgonen Då det andra arbetspasset på 45 minuter har inletts

12. Skolan på förmiddagen Första kaffepausen

13. Skolan på förmiddagen Då det tredje arbetspasset på 45 minuter har inletts

14. Att notera Skolan på förmiddagen Andra rasten

15. ? Att notera Skolan på förmiddagen Då det fjärde arbetspasset på 45 minuter har inletts

16. … och så fortsätter det dag in och dag ut

17. S k o l a n s a r b e t s o r g a n i s a t i o n Den enskilde läraren arbetar ensam i sitt klass- rum, med sitt ämne och med elevgrupper som byts ut ett flertal gånger under dagens lopp. De enskilda arbetspassen (lektionerna) är korta och ofta löst kopplade till varandra. Hon bråttas stän- digt med den lösa kopplingen mellan undervis- ning och inlärning.

18. Hur är arbetet i skolan organiserad? Skolans organisationsstruktur är hierarkiskt uppbyggd, baserar sig på en funktionell arbetsfördelning. Den definieras genom ett strikt och formaliserat regelsystem som till sina huvudsakliga delar finns dokumenterat i lagar, förordningar och instruktioner av olika slag. Genom detta regelsystem styrs och reglerasskolans inre verk-samhet. Det formella regelsystemet är omfattande – inbegriper: rekrytering av personal, fördelning och användning av ekonomiska resurser, former och befogenheter för beslutsfattande, arbetstider, -ordning, och -mängd, periodisering, tim- och kursplaner, schema- läggning, lektionslängd, indelning av elever i årskurser, gruppering av elever, gruppstorlekar samt undervisningsmaterial, utvärdering och betyg

19. Hur är arbetet i skolan organiserad? ”Den schemalagda tiden är som regel bunden till skolan. Den är en intensiv, tidsmässigt starkt strukturerad undervisningsperiod och består av en rad korta, fristående och isolerade lektioner med mer eller mindre frekventa byten mellan såväl elevgrupper som ämnen och lokaler. Arbetsdagen kan bestå av upp till 7 sådana fristående, okoordinerade lektioner på 40-45 minuter och med 5-10 minuters undervisningsfria intervaller.” (Cardell 1976, i Berg 1985, 63) Läraren träffar dagligen mängder med människor, men kontakterna med kollegerna är flyktiga !!

20. Tidsmässig organisering genom läsordningen

21. Skolan som organisation Enligt Dan Lortie 1975 i boken Schoolteacher ”En äggkartonsorganisation”

22. Skolans inre arbete kännetecknas bl.a. av: Ensamt arbete En hemtrevlig atmosfär, samexistens och respekt för de andra Avsaknad av hierarkier och organisatoriska nivåer Lösa kopplingar Informationsöverflöd/-vacum Organiserad anarki (beslutsfattande) – krav på demokrati Ständig brådska Tudelad och motsägelsefull expertis Paradoxal syn på ledarskap

23. Lärarens arbete i klassrummet • Komplext! Krävande! Tungt! Svårt! • Fostra eller undervisa - möta individer på ett personligt plan och hantera • grupper på ett kunskapsmässigt plan • - Ett människorelationsarbete – hela personligheten i blöt • - Läraren utvecklar sin egen personliga stil – självsocialisering • - De vidlyftiga pedagogiska teorierna är inte till stor hjälp • Stressigt - ständig brådska – springande! • Kortsiktigt - måste arbetar för stunden! • Svårt att konstatera resultat! Det man åstadkommit! • - Elevers inlärning/utveckling och framgångar det mest belönande • Ensamt? Isolerat? Självständigt? Fritt?

24. Den lösa kopplingen i skolans kärnprocess Läraren vet aldrig om nyckeln öppnar låset till elevens huvud Osäkerheten hanteras med hjälp av pedagogisk övertygelse

25. Metaforer om samarbete “Inte finns det väl någon sån som riktigt färdas runt, nån riktig handelsresande, att man går runt och säger att nu skall vi börja samarbeta kring det.“ “ ..det var väldigt många som konkka hit eller man hitta nå material, eller försökte tipsa någon, så det togs väldigt gärna emot men det var som om du kastar en bolle i en kudde den studsar inte tillbaka.“ “Om nu bara nån limmar på att man skulle måsta ta kontakt med nån.“ “ ..att dra lapp ur en hatt och dom som har nummer ett sätter sig tillsammans och med våld samarbetar.“

26. Fyra former av samarbete mellan lärare • (1) Utbyte av tips, idéer, material samt överläggningar om • prov eller kursinnehåll sharing • (2) Gemensam planering och (tidsmässig) koordinering av • kurser och undervisning • Moraliskt och mentalt stöd storytelling and scanning • (4) Arbete fysiskt sida vid sida joint work Både fysiskt och materiellt avlastande funktion Värderas högt av lärarna – en psykiskt avlastande funktion Samarbetet har strukturbekräftande, kollegialitetsstärkande, solidaritetsbevarande funktioner

27. Förutsättningar för målmedvetet och fruktbart samarbete lärare emellan • att man klart markerar det mervärde som samarbetet kan ge • att samarbetet möjliggörs och underlättas genom organisatoriska åtgärder (t.ex. utrymme i schemat) • (c) att syftet med samarbetet är intressant och uppgiften tillräckligt utmanande, • (d) att de materiella och mänskliga resurserna är explicit angivna • att utfallet av samarbetet skall uppmärksammas (belöning) • Little, J.W. 1990: Teachers as colleagues

28. Faktorer som påverkar stress-arbetsbelastning Stress Känsla av att Arbets- reaktioner behärska arbetet belastning Stöd från kolleger minskar ökar ökar(!) Samarbete minskar(!) minskar Koordineringsproblem ökar minskar ökar Tydlighet gällande mål minskar ökar Inlärningsorientering minskar ökar Stöd från ledningen minskar Negativ feedback ökar minskar ökar Positiv feedback minskar ökar minskar Störande elevbeteende ökar ökar Lärarens ålder ökar ökar(!) ökar Kontroll över arbetet minskar ökar minskar Arbetsbelastning ökar minskar Jacobsson, Pousette & Thylefors 2001

29. Skolan som mikropolitisk organisation

30. Skolan som mikropolitisk organisation En fortlöpande kamp på tre arenor Starka subkulturer(partier med olika ideologier) Ämnesgrupper, Avdelningar, Undervisningsideologiska grupperingar, Lärargenerationer, Lärare med liknande synsätt på kunskap (ämnet), elever/studerande, undervisning, lärarens uppgift och roll (fostran – ämnesförmedlare) Ledningen och lärarkåren Olika uppgifter, fokuseringar, perspektiv på skolinternt arbete I samband med utvecklingsarbete, omorganiseringer, yttre hot och ned- skärningar av resurser politiseras växelverkan

31. Politiska partier (subkulturer) i skolan • enligt metaforer som rektorer använt sig av • - förnyare, bevarare, motståndare • - förlikare, de förståelsefulla, de annorlunda • de inflytelserika, humanisterna, de som följer med, kverulanterna, • de som tisslar och tasslar • utvecklare, visionärer, de som sätter sitt ljus under skäppan, de som • sover, de som dagdrömmer • de förnuftsmässiga och analytiska (matematik), de grälsjuka • (modersmål),de fria (konst/färdighetsämnen), de strätande • (realämnen), de arbetscentrerade (främmande språk och svenska)

32. Vad är mikropolitik? En metafor med vissa fördelar och vissa nackdelar DEFINITION: I strävanden att ta hand om de gemensamma skolinterna angelägenheterna (bibehålla skolans funktionsduglighet) uppstår öppna och dolda konflikter och kamper dels mellan subkulturer (grupper med olika synsätt på verksamheten) dels mellan lärarkåren och ledningen om resurser, makt och kontroll om erkännande, status och symboler

33. Mikropolitiska metaforer En lärare med övergripande ansvar för kvalitetssystemet ”Man kan jämföra de här (avdelningarna) med tre olika samhällsformer ALLTSÅ? Skolan,att hälsovårdsav- delning, där har de demokrati, på bioanalytik har vi diktatur och på radiografi råder det anarki.“ En ämneslärare ”Alla frågor av betydelse i dag så fattas av ett högsta Sovjet, en olympisk kommitté, en maffia, kalla det vad som helst.“

34. Metaforer om lärarrummet “ .. så länge som man kan sitta i lunchrummet och prata med alla lärare, redan det är ju en åskledare, kan prata om allt möjligt.“ “kafferummet, det är ju det som äroasen [ ]att man pratar ditt och datt, förstås anknytning nog till vart annat, allvarligt och mindre allvarligt ochsåspårar man ur lite.”

35. Två funktioner för samvaron i lärarrummet Avkoppling från undervisningsarbetet Endast en lös koppling till meningsfullheten i undervisnings- arbetet Samvaro som är fylld av arbetsgemenskap man diskuterar ständigt undervisning, utbyter erfarenheter, planerar och utvecklar gemensamma aktiviteter Orsaken till att arbetet fortsätter i lärarrummet är att man i skolan saknar formella fora för utvecklingsarbete Organisatorisk brist!!

36. Lärarrummets dolda interaktionslogik I lärarrummet pratar man om - eleverna (uppträdande i klassrummet och inlärningssvårigheter) - dagligen återkommande rutiner och ärenden I lärarrummet pratar eller skojar man inte om - människorelationsproblem - kollegers problem i arbete - religion eller politik - ansträngningar som inte lett till önskat utfall (misstag!) - orättvisor - sådant som hotar lärarens professionella status Tomt snack och humor har en terapeutisk funktion

37. Min skola är som …. ett råttbo, ett kaos, en jordbävning, en cirkus, flaggskeppet i stridsflotta, dagis för vuxna, en lekstuga stenig skärgård, en evig storm, ett tupphus en dröm, en oas en torgsamling, segelbåt med fyllda segel, ett stort trivsamt väntrum, ett hem en porlande vårbäck, en regnbåge, en andra familj

38. Lärarkåren är som …. en flock nyfikna fågelungar, goda vänner, en bukett förmågor, en bikupa, en familj, solsken, trygg och pålitlig gammal bil, en fruktsallad, vilda änglar på en blomsteräng En gnällig familj, tjatterapor, pusselbitar som inte passar ihop, en samling bångstyriga kalvar, en hop små ungar i sandlådan, en samling självupptagna lågstadiebarn

39. Lärarkårsmöten är som … familjemöten, släktträffar man trivs med, att träffa vänner surr i kupan, böljande hav, en ledstjärna för arbetet, fester, ett andningshål ett stormigt hav, att gå/ro i tjära, tjock lera en sandlåda med lekande envisa barn, kaos, slagsfält, ett oregerligt barn, vått brinner Men även som ….symöten, tråkiga diskussionstillfällen, en sömnig söndageftermiddag, att man hört allt förr, en dötrist film man sett förut, sju svåra år

40. Orsaker till upplevelse av framgång och misslyckande i sitt arbete som lärare

41. Strategier för att klara av (och omintetgöra) förändring • På med handbromsen! • Man förpassar förändringen till skolans evighetsmaskin • - Avdramatisering av det som presenteras som nytt • ”Såhär har vi ju alltid gjort” ”Det är ingenting nytt med detta” • Tränger inte igenom brådskans fasad • Dränks i överflödet av utvecklingsprojekt och förändringar • Försvinner i ett informationsöverflöd eller –vakuum • Ifrågasättande och nekande av den praktiska nyttan • Passivt förändringsmotstånd • Förändring och utveckling beskrivs som nyttigt och viktigt, men man • håller hårt fast vid de gamla, trygga rutinerna och strategierna

42. Rektorn är som …. en klippa, en matematisk pelare, en björn, en kollega, högsommarvärme, en lugn oas, st bernhandshund, kompis, enare en icke närvarande diktator, någon som petar i getingboet, en brukspatron, fångvakt men även som … utflugen, okänd figur, en från- varande pappa, luft, tomma intet, Jag och Gud (träffas väldigt sällan), en blindtarm

43. Rektorns omöjliga uppgift Damned if you do and damned if you don´t Det verkar vara det centrala budskapet från lärarna till rektorn, som handlar om den svåra förhållandet och balansen mellan att dominera eller integrera Den komplexa förhållandet mellan rektorn och lärarna Kolleger, Arbetsgivare – anställd, Byråkrat – professionell aktör Ball, S. 1987. The micro-politics of school Två myter om pedagogisk handledning Rektorerna har inte tid för pedagogisk (hand)ledning Rektorerna har inte expertis för pedagogisk (hand)ledning Lärarna är sakkunniga i sitt eget ämne, med behörighet att undervisa i den – det har inte rektorn Karjalainen, A. 1991. Ammattitaidon myytti – rehtorin päänvaiva .

44. Att leda, styra och utveckla skolan A. Man kan inte förändra (leda) skolan utan att beakta lärarna @ Lärarna utgör den nålsöga genom vilken förändring/utveckling måste träs igenom @ Mötet mellan lärarna och rektorn baseras på två logiskt olika uppfattningar och tolkningar om den omgivande verkligheten B. Att leda och utveckla handlar om att ”smussla in” @ Ett förslag eller initativ till förändring måste förmedlas genom en omväg snarare än att föra fram det öppet och bestämt @ I lyckade förändrings- och utvecklingsprocesser utnyttjar rektorn inte sin auktoritet – han undviker att diktera, bestämma @ Lärarkåren klarar av att väja undan raka och öppna påverkans försök I varje lärarkår finns en viktigt lärargrupp – dessa kallas ofta av sina kolleger tjuskallar, högljudda gnällspikar, knorrare, juntan

45. Skolan = en perpetum mobile? € man förändrar mycket men egentligen förändras ingenting – förändring på ytan € man inför okritiskt nya termer, begrepp och ytliga verksam- hetsmodeller – skenutveckling som berör ytnivån, retoriken € skolans vardag är full av projekt, men samtidigt är man ytterst skickliga att motarbeta verkligförändring genom passiv motstånd € man sätter igång projekt – förverkligandet och uppföljningen blir bristfällig p.g.a. av tidsbristen € till sitt yttre kan skolan verka dynamisk och i ständig utveck- ling, men själva kärnprocessen förändras inte alls – projekt används som strategier att övertyga omgivningen att för- ändring och utveckling sker Egentligen handlar detta om en överlevnadsstrategi – man minimerar de förändringarsom initieras utifrån men som man önskar undvika

46. Utvecklingsarbete i skolan Två berättelser om utvecklingsarbete i skolan 1. Svårt att genomföratrots otaliga utvecklings- aktiviteter/– initiativ konservatism, tröghet, förändringsmotstånd (kärnprocessen) 2. För snabb förändring - går ut på att man ersätter nya modeller och metoder med återigen nya - oreflekterad ibruktagande av modeller/metoder, nu-orientering, man tänker inte på följderna (yttre förändring)

47. Lärare använder sig av fyra kriterier för att ställning till om det är värt att satsa på förändring (1) Svarar förändringen mot ett behov och leder den till konkreta resultat? Blir de studerande mera intresserade? Lär de sig bättre? (2) Hur tydlig är förändringen gällande det som läraren skall prestera? (3) Hur påverkar förändringen lärarens arbetssituation? Ger den möjlighet till personlig och professionell utveckling? (4) Hur belönande kan förändringen vara? Gäller främst växelverkan med andra och möjligheten att utbyta erfarenhetergällande den egna verksamheten? Fullan, M. & Stiegelbauer, S. 1991. The new meaning of educational change.

48. Kännetecken för framgångsrik utvecklingsarbete i skolan @ nerifrån-uppåt / frivillighet / äkta intresse motivation och engagemang genom förankring i vardagen/praktiken @ delegering av ansvar och makt @ delaktighet (planering - förverkligande) @ information (regelbunden feedback) @ beaktande av det informella/motståndet @ realism och små steg @ misslyckanden tillvaratas

49. Framtvingad individualism Ensamhet Leder till Isolering • Självvald individualism • frihet från inblandning Privatism Garanterar Frihet Möjliggör Strategisk individualism - frihet till handling Själv- ständighet Undervisningsarbetets karaktär och dess följder

50. En lärare från östra Finland resonerar … Lärararbetets ensamhet förklaras delvis genom myten om det medfödda lärarskapet. Men det finns andra förklaringar. Lärararbetet förutsätter en stark pedagogisk övertygelse (fi. pedagoginen näkemys) och kall. Dessa utgör grunden för att läraren skall orka genomföra sitt arbete dag efter dag. Den starka peda- gogiska övertygelsen baserar sig på en uppfattning om vad som är menings- full inlärning och undervisning, och detta är beroende av lärarens livsåskåd- ning. Och det är svårt att komma överens om livsåskådningarna, ty dessa är svåra att motivera rationellt. Den starka pedagogiska övertygelsen försvårar samarbetet lärarna emellan. Var och en utgår från sin övertygelse och ifrågasätter avvikande övertygelser. Svårigheterna gällande samarbete handlar således inte om attlärarna skulle vara egoistiska eller kategoriska i sina förhållningssätt. För att man skall orka arbeta som lärare förutsätter ett sådant etiskt engagemang, som kan försvåra samarbete. Då detta engagemang dessutom kopplas till behovet att ha rätt kan samarbetsprojekten vara dömda att misslyckas. I de fall då lärarna har en likartad pedagogisk övertygelse och de är beredda att skapa någonting nytt tillsammans kan undervisningen bli ett gemensamt äventyr.