1 / 27

Människan och miljön Geografi 9, SOL 4000

Människan och miljön Geografi 9, SOL 4000. Rika och fattiga. Absolut fattigdom = lever på 8 kr/dag Relativ fattigdom = i förhållande till samhället man lever i Existensminimum = försörjningsstöd Rikedom = tillgångar minus skulder. Jordens befolkning.

nanda
Download Presentation

Människan och miljön Geografi 9, SOL 4000

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript


  1. Människan och miljönGeografi 9, SOL 4000

  2. Rika och fattiga • Absolut fattigdom = lever på 8 kr/dag • Relativ fattigdom = i förhållande till samhället man lever i • Existensminimum = försörjningsstöd • Rikedom = tillgångar minus skulder

  3. Jordens befolkning På vår jord finns drygt 7 miljarder människor. Av jordens yta är ca 70 % täckt av vatten. Av de återstående 30 procenten är 10 % obefolkade. Jordens människor lever alltså på 20 % av jordklotets yta. Och på denna yta är världsbefolkningen ojämnt fördelad.

  4. Tätbygder Nära 90 % av jordens befolkning lever i fem stora tätbygdsområden. • Nordöstra USA • Europa • Indiska halvön • Östasien • Västafrika

  5. Tätbygder Dessa områden kan försörja många människor pga.: • ett gynnsamt klimat • bra naturliga förutsättningar, t.ex. bördiga jordar, bra hamnar, bra läge, tillgång till floder • bra naturtillgångar, t.ex. skog och järnmalm tätbefolkade jordbruksbygder, industriområden och handelscentra.

  6. Glesbygder Exempel på glesbygdsområden är: • ökenområden t.ex. Sahara och Gobi • bergstrakter t.ex. Skanderna, Tibet och Anderna • polartrakterna

  7. Glesbygder Dessa områden är praktiskt taget helt obebodda, pga. • ett ogynnsamt klimat • otillgänglighet • dåliga naturliga förutsättningar

  8. Jordens städer Cirka 50 % av jordens befolkning bor i städer. Städerna lockar med fler arbetstillfällen och tillgång till service. Under 1800- och 1900-talen växte industri och service fram och då började en folkomflyttning från landsbygd till städer (urbanisering). Idag är urbaniseringen stor i u-länderna. Där växer många städer helt okontrollerat.

  9. Storstadsproblem • stor arbetslöshet • trångboddhet • transportproblem • renhållningsproblem • luftföroreningar • slumbebyggelse med brist på rent vatten, avlopp, toaletter En strategi för förbättring (läs sidan 318)

  10. Befolkningsexplosionen Det sker en mycket snabb folkökning i u-länderna. Detta beror främst på att dödligheten (mortaliteten) minskar. Fattigdom och undernäring plågar fortfarande u-länderna, men hygien och sjukvård håller på att förbättras, och allt fler människor överlever.

  11. Befolkningsexplosionen I u-länderna är det vanligt att fattiga familjer skaffar många barn. Födelsetalet (nativiteten) är högt. För att vara säkra på att ha vuxna barn (söner) som stöd på äldre dagar, skaffar fattiga familjer många barn. För att kunna dämpa befolkningsexplosionen i u-länderna gäller det att minska födelsetalet.

  12. Familjeplanering Ett sätt att minska födelsetalet är att genomföra familjeplaneringsprogram i fattiga länder. I dessa program upplyser man om och gör reklam för t.ex. • barnbegränsning • sena äktenskap • preventivmedel

  13. Befolkningsutveckling Folkmängden i ett land förändras genom att människor föds och dör. Om födelsetalet är högre än dödstalet ökar befolkningen. Det kallas naturlig folkökning. Ett lands befolkning förändras även genom migration (flyttning från ett land till ett annat). När man räknar in migrationen tillsammans med ett lands naturliga folkökning kallas det verklig folkökning.

  14. Befolkningsutveckling Varje område/land genomgår olika faser/stadier i sin befolkningsutveckling. Fas 1 • Högt födelsetal och dödstal • Låg befolkningstillväxt • Fattigt samhälle, brist på mat • Epidemier och krig höjer dödstalen • De första samhällena t.ex. Europa under vikingatiden och medeltiden.

  15. Befolkningsutveckling Fas 2 • Högt födelsetal • Sjunkande dödstal pga. bättre hygien och tillgång till mat, rent vatten och mediciner. • Befolkningen växer • U-länder t ex Nigeria, Uganda

  16. Befolkningsutveckling Fas 3 • Födelsetalet börjar sjunka och dödstalet fortsätter att sjunka pga. bättre levnadsstandard • Befolkningen växer • Länder som t.ex. Brasilien och Indien

  17. Befolkningsutveckling Fas 4 • Lågt födelse- och dödstal pga. god levnadsstandard • Låg befolkningstillväxt • I-länder t.ex. Sverige

  18. Migration Människor flyttar (migrerar) från ett land till ett annat av olika orsaker. • arbetskraftsinvandring (söker jobb) • ekonomiska flyktingar (söker bättre livsvillkor) • miljöflyktningar (flyr från miljökatastrofer) • politiska och religiösa flyktingar (flyr från förtryck och förföljelse) De allra flesta flyr inom det egna landet eller till grannlandet.

  19. Utvecklingsländer De flesta av jordens invånare bor i u-länder. Ett u-land kännetecknas av: • dålig levnadsstandard • outvecklat näringsliv • låg BNP per capita (BNP per capita = värdet av allt som produceras och säljs i ett land under ett år delat med antalet invånare) • hög befolkningstillväxt (fas 2 och 3) • t.ex. länder i Afrika, Asien och Sydamerika

  20. Industriländer Ett i-land kännetecknas av: • hög levnadsstandard • utvecklat näringsliv • hög BNP per capita • låg befolkningstillväxt (fas 4) • t.ex. Europa, USA, Kanada och Japan

  21. U-landsproblem • Brist på mat Vad kan man göra åt detta? • Rättvis fördelning av jordens resurser. I-länderna måste dela med sig. • Satsa på jordbruk som passar det egna landets klimat och jordar, och som ger basföda (t.ex. ris) åt befolkningen. Många u-länder producerar exportgrödor (t.ex. kaffe) idag.

  22. U-landsproblem • Orättvis världshandel U-länderna får dåligt betalt för sina exportvaror. Dessutom har många i-länder importförbud och höga tullar mot flera av u-ländernas varor, t.ex. kläder och billiga industrivaror. Vad kan man göra åt detta? • Organisationen WTO (World Trade Organisation) arbetar för en rättvisare och friare världshandel.

  23. U-landsproblem • Analfabetism Många människor i u-länderna är analfabeter, dvs. de kan inte läsa och skriva. Vad kan man göra åt detta? • I-länderna kan ge bistånd (hjälp) så att u-länderna kan satsa på utbildning, t.ex. bygga skolor samt utbilda och avlöna lärare.

  24. U-landsproblem • Vattenbrist Det råder stor brist på vatten i många u-länder. 900 miljoner människor i världen saknar rent vatten pga bl a torka och föroreningar. Kan detta leda till konflikter? • Konflikter/maktmissbruk och korruption Inbördeskrig leder ibland till svält. I många u-länder finns en bristande demokrati = en liten grupp styr landet och resursfördelningen till sin egen fördel.Den med pengar har mest inflytande. Lösning?

  25. U-landsproblem • Fattigfällan Detta är en ond cirkel som fattiga människor i u-länderna kan hamna i. lite pengar har inte råd att köpa orkar inte arbeta mat, bra boende, kläder, mediciner blir undernärda och sjuka

  26. Barnen i utvecklingsländerna • 20 000 barn under 5 år dör varje dag – 25 % pga smutsigt vatten • Bristfällig/ingen utbildning – drabbar många flickor • Barnarbete • Prostitution • Gatubarn • Barnsoldater

  27. En hållbar värld I-ländernas konsumtion av livsmedel, råvaror, energi och industrivaror förutsätter ett tillskott av resurser från den fattiga världen. Vad kan vi göra åt denna sneda fördelning av resurserna? (s. 334-335)

More Related