1 / 25

Grammatik

Grammatik. - Språket om språket -. 9a Ersängsskolan vt 13. Varför grammatik?. Förstår man de olika delarna kan man lättare förstå hur det är uppbyggt. Förståelse leder till utveckling av ditt språk. Tre delar: Ordklasser – betydelse, böjning, funktion Satsdelar – ordens samarbete

robert-page
Download Presentation

Grammatik

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript


  1. Grammatik - Språket om språket - 9a Ersängsskolanvt 13

  2. Varför grammatik? • Förstår man de olika delarna kan man lättare förstå hur det är uppbyggt. • Förståelse leder till utveckling av ditt språk. • Tre delar: • Ordklasser – betydelse, böjning, funktion • Satsdelar – ordens samarbete • Språkriktighet – att undvika vanliga fel, ex talspråk särskrivning.

  3. Ordklasser – språkets delar • Alla ord delas in i ordklasser efter vad de står för, hur de böjs och vilken funktion de har. • Det finns 9 st: Substantiv Adjektiv Verb Pronomen Räkneord Adverb Prepositioner Interjektioner Konjunktioner (Subkonjunktioner)

  4. Substantiv • Ord som står för människor, djur, saker, tillstånd och egenskaper. • Ex: lärare, tiger, ketchup, raseri • Framför substantiv kan du sätta en, ett, flera, den, det eller all(t). • Ex: en lärare, den tigern, all ketchup, ett raseri.

  5. Substantiv – två typer, antal • Konkreta substantiv • Det du kan se och ta på, ex: stolen, bilen, tandläkaren. • Abstrakta substantiv • Det du inte kan se eller ta på, ex: glädje, tvivel, gemenskap, sorg. • Numerus (antal) • Singular – ental (cykel, apa) • Plural – flertal (cyklar, apor)

  6. Substantiv • Obestämd eller bestämd form • Genus • Utrum (n-ord) slutar på -n bestämd form singular ex filmen, dagen = en film, en dag • Neutrum (t-ord) slutar –t bestämd form singular ex vardagsrummet, tåget = ett vardagsrum, ett tåg • Feminin (hon) – flicka ex ko, prinsessa • Maskulin (han) – pojke ex tjur, prins

  7. Substantiv • Kasus • Grundkasus, ex: grannen har en ny gräsklippare • Genitiv (ägande form), ex: grannens gräsklippare är ny • Genitiv anger ägande eller samhörighet och bildas genom att man lägger –s till substantivet. • Egennamn • Namn på personer, platser, företag osv. • Oböjliga.

  8. Adjektiv • . Ord som visar egenskaper och beskriver hur något/någon är eller ser ut (substantiv). Adjektiv kan också beteckna en inre egenskap. • Ex: smal, tuff, fyrkantig, glad. • Adjektiv kompareras (jämförs) på tresätt:

  9. Adjektiv • Kongruensböjning • Adjektivet rättar sig ofta efter om huvudordet är utrum eller neutrum, singular eller plural Ex: en grön stol, ett grönt äpple, flera gröna handdukar.

  10. Adverb • Beskriver ett adjektiv, verb eller annat adverb. • Besvarar ofta frågorna När? Var? och Hur? • Ett adverb böjs inte i plural. Ex: • Ett dramatiskt skådespel Två dramatiska skådespel • Hon berättade dramatiskt De berättade dramatiskt

  11. Övning – vad är adjektiv och vad är adverb? • Bordet är snett • Bordet står snett • Tyget var vackert • Ett högt träd höggs ner • Ett ovanligt dumt svar • Trädet var mycket högt • Tåget gick långsamt • Programmet verkade tråkigt - Adjektiv - Adverb - Adjektiv - Adjektiv - Adverb - Adjektiv - Adverb - Adjektiv

  12. Adverb • Tidsadverb (När?) • I morgon blir det vackert väder • Rumsadverb (Var? Vart? Varifrån?) • De stod utanför • Vi måste skynda oss ut • Alla gick hemifrån utan regnkläder • Sättsadverb (Hur?) • Jenny spelade hockey på ett annorlunda sätt • Se upp med var och vart! • Var signalerar befintlighet, exempel: Var bor du? • Vart signalerar riktning/rörelse, exempel: Vart ska du åka?

  13. Verb • Ord som talar om vad någon/något gör eller vad som sker • Ex: tränar, trycker, läser, skrattar, är.

  14. Verb • Man tar Temapå verb • Verben kan ha olika Tempus (tidsformer) • .

  15. Verb • Övriga verbformer • Passiv och aktiv form • Aktiv form – subjektet utför handlingen • En expert lagade datorn • Passiv form – den sk agenten utför handlingen • Datorn lagades av en expert

  16. Pronomen • Används istället för substantiv • Ex hon matade honom, istället för: Lina matade Gustav. • Pronomen delas in i flera grupper med undergrupper. • De stora grupperna är: bestämda pronomen, possessiva pronomen, interrogativa pronomen (kvantitativa pronomen och relationella pronomen).

  17. Pronomen • Bestämda pronomen

  18. Pronomen Observera skillnaden mellan sin och hans/hennes. Sin syftar på subjektet i satsen, det gör inte hans/hennes. Exempel: Jens tog sin bok Jens tog hans bok

  19. Pronomen

  20. Pronomen • Interrogativa (frågande) pronomen • Bl.avem, vad, vilken, vilket, vilka. De används i direkt eller indirekta frågor. • Exempel: vilken frukt vill du ha? Hon undrade vilken frukt du ville ha.

  21. Räkneord • Ord som anger antal eller plats i ordningen. • Grundtal– anger ett bestämt antal • Exempel: sju, tio, hundranittio • Ordningstal - anger ordningsföljd • Exempel: (den) tionde, (den) åttiofjärde

  22. Räkneord • Romerska siffror är ett talsystem bestående av vanligtvis sju grundsiffror I (1), V (5), X (10), L (50), C (100), D (500) och M (1000)

  23. Prepositioner • Oböjliga ord som ofta står tillsammans med ett substantiv eller pronomen. • Signalerar ofta läge. • De kan vara: • Enkla: Damen letade i sin väska • Sammansatta: Skulpturen placerades utanför stationshuset • En ordgrupp: Hon gör det för din skull Skillnaden på rumsadverb och preposition! Prepositionen syftar på substantivet: Vagnen står innanför dörren Rumsadverbet syftar på verbet: Vagnen står innanför

  24. Interjektioner • Oböjliga ord, ofta korta som bildar egna satser. • Dessa används vid känslomässiga reaktioner. Även hälsningsord och vissa ljudhärmningar. • Exempelvis: • Marsch! Schas! Nej. Aj! Fy! Såja. Hej! Hallå! Usch!

  25. Konjunktioner • Ord som binder ihop satser och satsdelar med varandra, ex och, eller, men, utan • Samordnande konjunktioner • Binder samman ord och satser av samma slag, ex Jag dansar och Lisa sjunger • Samt, eller men • Underordnade konjunktioner Inleder bisatser, ex Pelle gick på bio, medan Lisa träffade Sofie För att, då, när, medan, sedan därför att, eftersom, om ifall, huruvida

More Related