YTLIVRÄDDNING MED NERDYK

1. YTLIVRÄDDNINGMED NERDYK

2. ENLIGT HANDLINGPROGRAM Skydd mot olyckor Räddningstjänsten ska kunna genomföra eller delta i livräddande insatser av personer vid kommunal räddningstjänst . Ytlivräddning ska kunna påbörjas av först anländande styrka. Detta gäller även vid olyckor på is. Efter förstärkning med räddningsdykare ska livräddning under vattnet kunna genomföras ner till 40 meters djup. Räddningstjänsten ska även kunna bistå vid statlig räddningstjänst inom dess ansvarsområde.

3. Lyckad insats Utbildning Rätt utrustning Tränad personal

4. Minimikrav Samtliga som deltar aktivt vid räddningsinsats: (Godkänt resultat på A och B krävs, endast badbyxor) A: Frisim eller bröstsim 200 m + ryggsim 50, ej tidskrav. B: Dyka till minst 2 m med upptag av docka eller person Ytlivräddare vid räddningsinsats (Godkänt resultat på C och D krävs med utrustning: dräkt, mask, fenor, snorkel) C: Kontrollerat fothopp, följt av 100 m simning. Tidskrav: upp till 40 år: under 2 min, över 40 år: under 2,30 min D: Dyka ner till minst 3,5 m med upptag av docka eller person utan tidskrav Fothopp från kant ner i vatten från 5 m höjd.

5. BEMANNING Vid insats med ytlivräddning bör minst 3 pers. avsättas för uppdraget. En arbetsledare, minst en ytlivräddare och en linskötare/övervakare. Vid ytlivräddning från båt ska någon övervaka arbetet i vattnet.

6. Insatsplanering ”PLUMS” …sikt, föroreningar, djup, bottenförhållanden, är platsen trafikerad, strömmar, dolda/farliga utrymmen under kaj …Aktuellt väder, temperatur i vattnet och vindar. …kontroll av utrustning före arbete, rätt utrustning före arbete, ej använda viktbälte …arbetstagaren fullt frisk utan tryckutjämningsbesvär. …arbetsledare utsedd att leda insatsen, sjukvårdsresurser, uppgift och tillhörande risker uttalade och förankrade hos arbetstagaren, fastställ och förankra hur vi tar oss upp ur vattnet. P – Platsen L – Luften U – Utrustning M – Människan S - Säkerheten

7. Riskbedömning En riskbedömning ska göras av arbetsledaren på plats och ska göras innan ytlivräddningen påbörjas och revideras fortlöpande. Riskbedömningen ska dokumenteras. Vid risker som medför omedelbar och allvarlig fara ska ytlivräddning avbrytas. Ytlivräddning får inte genomföras innan åtgärder är vidtagna.

8. Kunskapskrav Arbetsgivaren ska säkerhetsställa att alla har teoretiska och praktiska kunskaper som motsvarar de krav ytlivräddning normalt ställer eller kan komma att ställa, med hänsyn tagen till den använda utrustningen samt de arbetsuppgifter som ska utföras. Arbetsledaren ska ha nödvändiga kunskaper om riskbedömningsmetoder samt de särskilda risker som förekommer vid ytlivräddning samt vara utbildade arbetsledare.

9. Kunskapskrav Ytlivräddare som enbart dyker i form av andhållningsdykning/fridykning i livräddande syfte ska ha genomgått utbildning som innefattar: Egen org. vid vattenlivräddning, riskbedömning enligt PLUMS, standardrutiner, material, iskunskap, praktiska simövningar, nerdyk till minst 3,5 m djup och praktiska övningar med torrdräkt, praktisk insatsövning, HLR, syrgasutbildning.

10. Att tänka på… En ytlivräddare får inte simma in i tunnlar, fordon, rör eller annat som kan leda till att man ej har fritt vatten för en snabb och säker uppstigning. Livlina ska användas om inte riskbedömning visar att det medför en ökad risk. En ytlivräddare måste alltid vara förberedd på att en nödsituation kan uppstå. Därför måste olika situationer övas regelbundet utomhus och inomhus.

11. Standardrutiner

12. Arbetssätt Upp till 100 m RD1 hoppar i vattnet och simmar mot den nödställde. RDL kopplar linan på RD1 och agerar linskötare för denne. RD2 och CH tar ner hansa-brädan. Sedan paddlar RD2 mot den nödställde och bistår vid bogsering. CH kopplar linan på hansa-brädan och agerar linskötare för denne.

13. Arbetssätt Över 100 m RD1 tar ner hansabrädan tillsammans med RDL och paddlar mot den nödställde. RDL agerar linskötare. RD2 lägger i båten tillsammans med CH och plockar sedan upp RD1 om han hinner ikapp honom. När ytlivräddaren med hansabrädan fått upp den nödställde på brädan är det viktigt att han ger ett klartecken (med en arm upp i luften) att han är beredd att dras in. Det är då viktigt att vänta någon sekund till så att han hinner ta ner handen och säkra den nödställde med bägge händerna.

14. Så fungerar kroppen Vid all förbränning bildas koldioxid (co2). I din kropp har du ju också en förbränning och således också en koldioxidproduktion. Koldioxiden vädras normalt ut ur blodet via lungorna och försvinner alltså ut när du andas. Om du håller andan en stund, lagras alltså koldioxiden i kroppen. När du lagrat tillräckligt mycket känner du andnöd. Det är varningssignalen som talar om för dig att du måste andas innan du råkar ut för syrebrist. Det är således halten koldioxid som bestämmer när din kropp vill andas och inte bristen på syre.

15. Risker Hyperventilera är att ta många djupa andetag i följd vilket innebär att du minskar mängden koldioxid i blodet utan att höja mängden syre. Håller du alltså andan och gör en nerdykning efter en hyperventilering så får du inte signalen att du behöver andas (andnöd) utan får syrebrist utan förvarning, vilket är livsfarligt. Kom ihåg att det är koldioxidhalten i kroppen som styr din andning, inte bristen på syre för den känner du aldrig Andas lugnt före en dykning. Tag helst bara ett djupt andetag innan du dyker

16. Sammanfattning Det är som regel alltid bra att dela på sig som ytlivräddarpar och arbeta separat med olika resurser Använd alltid två resurser. Man kan tycka som i exemplet med brädan och båten, att brädan är överflödig – det går ju fortare med båten, men den kanske inte alltid startar med en gång. Resurserna båt + bräda kommer väl till användning vid transport av den nödställde. När den simmande ytlivräddaren hinner ut först, bogseras han hem med hjälp av linan, som är kopplad till bältet. Ytlivräddaren bogseras på rygg och har då båda händerna fria att hålla den nödställde med.