Centrum för språk- och litteraturdidaktik (CSL), Karlstads Universitet

1. Centrum för språk- och litteraturdidaktik (CSL),Karlstads Universitet Strategisk arena för idéutbyte kring lärande, text och språk Göteborg, 2 december, 2011

2. Tidsramar för CSL • 0830-0845 Pia Sundqvist: Om CSL • 0845-0900 Susanne Duek • 0900-0915 Carina Hermansson • 0915-0930 Marie Tanner RAST • 0950-1005 Michael Tengberg • 1005-1020 Peter Andersson • 1020-1035 Pilar Álvarez • 1035-1050 Anita Ward och Camilla Grönwall • 1050-1110 Pia Sundqvist

3. http://www.kau.se/csl

4. Historik

5. KAU:s didaktiska centrumbildningar Praxisnära forskning LUN-relevant forskning

6. CSL formellt inrättad centrumbildning 1 juli 2010

7. Forskningsinriktningar

8. Former för forskning

9. Pågående ej närvarande projekt (1) Effekter av SPRINT-undervisning på högstadieelevers språk- och ämneskunskaper (engelska, svenska, no, so) • Longitudinell studie (år 7-9) • Syfte: Bidra till en mer heltäckande bild av effekterna av svensk SPRINT-undervisning • Ex: Sker eventuella vinster i engelska på bekostnad av svenskan och begreppsförståelsen i de ämnen som undervisas delvis på engelska (no, so)? • Marika Kjellén Simes, engelska marika.kjellen-simes@kau.se • Lena Lötmarker, svenska lena.lotmarker@kau.se

10. Pågående ej närvarande projekt (2) Forskningsbevakning åt Skolverket om betyg och bedömning • Ingrid Mossberg-Schüllerqvist, litteraturvetenskap ingrid.mossberg-schullerqvist@kau.se

11. Pågående ej närvarande projekt (3) #srynotfunny: The communicative functions of hashtag usage on Twitter (under review, JCMC) • Pragmatic (Grice, Searle) analysis of the creative use of the hashtag form on Twitter. • “On 9/11 the world united in horror&despair. Let’s not wait for tragedy to be united. #srynotfunny” • Förhållandet mellan talspråkliga och skrivspråkliga drag i onlinespråk • Peter Wikström, Engelska, peter.wikstrom@kau.se

12. Tidig läs- och skrivutveckling hos barn med svenska som andraspråk med fokus på barn till illitterata föräldrar Susanne Duek, doktorand i Pedagogiskt arbete och adjunkt i Svenska som andraspråk Obs! Work in progress Eller snarare…before! Fältet: Literacy studies, ekologiskt perspektiv

13. Bakgrund • Lärarutbildningen: Tidig läs- och skrivstimulering, hemmets betydelse för läs- och skrivutvecklingen • SFI: Alfabetiseringsgrupper • Grundskolan: Elever från illitterata hem • Andraspråkselever starkt överrespresenterade bland elever som inte når grundskolans mål (Skolverket 2009, Taguma et al, OECD-rapport 2010). • Läsförmågans betydelse för att klara skolans teoretiska ämnen (Kulbrandstad 2003).

14. Teoretiska utgångspunkter • New Literacy studies (Street 2000, 2003, Heath 1983, Barton 1994, Fast 2007) • Ekologiskt perspektiv på literacy (Barton, 2007) • Fast (2007)

15. Syfte • Anledningarna till de skolmässiga tillkortakommanden som finns hos gruppen elever med migrationsbakgrund är flera och mycket komplexa, men att urskilja och studera de elever som kommer från illitterata hem skulle kunna vara ett led i att ta reda på några eventuella orsaker och är dessutom ett sätt att ytterligare öka förståelsen kring miljöns betydelse för litteracitetsutvecklingen mera generellt.

16. Metod? • Etnografisk studie i både hem- och skolmiljö • Vill försöka beskriva både barnets, föräldrarnas och lärarnas perspektiv

17. Förväntade resultat?? Kanske få svar på några av frågorna nedan: • Hur påverkar hemmet läs- och skrivutvecklingen för dessa barn? • Är detta ett problem från skolans sätt att se på det eller inte? • Hur hanterar skolan dessa familjers situation? • Hur möter man i familjen de krav på läs- och skrivkunnighet som dagens samhälle, och inte minst skolan, kräver? • Hur ser motivationen för utbildning ut i familjerna? • Hur använder man digitala verktyg (internet, mail, sms, smartphones generellt)? Används digitala verktyg ö h t i familjerna? • Vad har skolan att lära? • Och sist men inte minst: Hur stor betydelse har egentligen hemmet för ett barns litteracitetsutveckling?

18. Yngre barns textskapande Carina Hermansson, doktorand i Pedagogiskt arbete

19. Skrivhändelsers möjligheter. Vad händer emellan skrivaren och texten? Carina Hermansson carina.hermansson@kau.se

20. Studien • Barns skrivhändelser • Children’s text-like writing events • Studera hur text-likt skrivande uppstår • Studien • sex till sju-åringar • två klasser i två olika skolor • södra Sverige • 13 månader, en heldag varannan veckan, Jan. 2010 till May 2011 • Etnografisk ansats • video- och ljuddokumentation • fältanteckningar • skriftliga texter • informella samtal med barn och lärare

21. Ett exempel: Sex till sjuåringar gör en bokstavsramsa

22. Grundantaganden om • barn och barndom • Becomings – Deleuze and Guatarri (1987) • producent OCH konsument • kompetent OCH under utveckling • flexibel OCH statisk • literaciteter • Literacy som sociala praktiker, processen i fokus • New Literacy Studies (Barton, 1994; Gee, 1996; Street, 2005) • Gap mellan literacy praktiker i hemmet, i kulturella och sociala kontexter och i utbildningssituationer

24. Syftet Studera hur text-likt skrivande uppstår som en effekt av intra-aktioner där många olika agenter – mänskliga såväl som icke-mänskliga (pennor, datorer, kroppar, kroppsdelar, tankar, ord, begrepp, tid och rum) – ingår i skrivhändelsen.

27. Teoretiskt perspektiv Genom att ta ett multimodalt och nomadiskt perspektiv är det möjligt attbeskriva och analysera hur text-likt skrivande uppstår som en effekt av intra-aktionerdär många olika performativa agenter – mänskliga såväl som icke-mänskliga – (pennor, datorer, kroppar, kroppsdelar, tankar, ord, begrepp, tid och rum) – ingår i rhizomatiska processer eller nätverk. Detta innebär ett intresse att studera vad som händer i ’mellanrummen’. (Barad, 2007; Deleuze and Guattari, 1987)

28. Resultaten indikerar … … hur mångskiftande möjligheter uppkommer som ett resultat av intra-aktioner mellan tal, skrift, fysiska material och kunskap … hur dessa intra-aktioner möjliggör barns egen väg in i skrivandet Pedagogiska utmaningar …acceptans för skrivandets komplexitet som en intra-activitet mellan talet, skriften, fysiska material, kunskap …meningsfulla skrivhändelse där en bred variation av semiotiska resurser finns tillgänliga …reflektioner kring ‘Hur görs det (texten och skrivaren) ? …ta tillvara möjligheter som uppstår i rörelserna/mellanrummen …privilegiera ‘öppna’ processer framför förutbestämda metoder och tekniker

29. Skrivhändelsers möjligheter. Vad händer emellan skrivaren och texten? Carina Hermansson carina.hermansson@kau.se

30. Interaktion och deltagande i mellanstadiets skriftpraktiker Marie Tanner

31. Marie Tanner:Interaktion och deltagande i mellanstadiets skriftpraktiker • Syftet är att bidra med kunskap om lärares och elevers interaktion i skrifthändelser i undervisningens vardagliga skriftpraktiker på mellanstadiet. • Fokus på ”bänk-interaktioner” som organisatorisk struktur, dvs när lärare rör sig mellan olika elever som arbetar enskilt eller i mindre grupper. • Följer lärarens deltagande i interaktioner med olika elever i arbetet med samma skriftspråkliga aktivitet, ”händelsekedjor” för att följa förändring och variation över tid.

32. Teoretisk inramning • Skriftspråkande som social praktik • Dialogiskt och socio-kulturellt perspektiv när det gäller språk och kontext (Linell, Goodwin & Duranti, Prior) • New Literacy Studies (Barton, Street, Gee), skrifthändelser och skriftpraktiker • Samtalsanalytiska utgångspunkter • Naturligt förekommande interaktioner i en institutionell inramning, assymetriska positioner (Heritage) • Interaktion som gemensamt åstadkommande, framing (Goffman) • Multimodalt perspektiv (Goodwin) • Lärande i interaktion (Sahlström, Melander, Lee, Lave & Wenger)

33. Interaction is • […]socially organized, interactively sustained configurations of multiple participants who use the public visibility of the actions being performed by each others’ bodies, the unfolding sequential organization of their talk, and semiotic structure in the settings they inhabit to organize courses of action in concert with each other. (Goodwin, 2000, p. 1518)

34. Metod och material • Videodokumentation av två klassers arbete i svenska, geografi och textilslöjd i perioder under ett läsår. • Fältanteckningar, samtal och fotografier. • En eller två kameror har följt lärarens interaktion med olika elever, i helklass eller individuellt. • Förekommande texter har dokumenterats med foto eller genom videoinspelningen • Totalt ca 70 timmar film från sammanlagt 54 dagars fältarbete.

35. Analysarbetet • Söker longitudinella sekvenser av skrifthändelser för att kunna studera förändring i interaktion • Urval undervisningsaktivieteter med bänkinteraktioner, beskrivs och kodas i NVivo • Kollektion av ”sets”, händelsekedjor utifrån mitt syfte bestående av skrifthändelser med samma lärare och samma uppgift men olika elever • Transkribering av händelsekedjorna i sin helhet • Urval för samtalsanalys av interaktionen

36. Exemplet tundran • År 5 arbetar med frågor om Ryssland på en geografilektion, enskilt eller parvis i sina bänkar. Läraren Lena rör sig mellan eleverna och hjälper dem, oftast utifrån elevers initiativ. • En sekvens som är 5 minuter 48 sekunder då hon rör sig mellan några olika elever som alla arbetar med frågan ”Vad är tundran?” • Peter och Mihal, 2 min 49 s • Theresa, 1 min 16 s • Ayesha, 36 s

37. Exempel 1: Peter och Mihal 8M: Ä ä är det här längst uppe? 9 ((pekar på kartbilden i boken och tittar mot läraren)) 10 L: ((nickar och formar ordet ”ja” med läpparna)) 11 P: Ja. • L: Kommer du ihåg att vi visade • ((pekar med pennan mot tavlan)) • om alla mä, när jag visade olika färger 14 ((ritar med pennan i luften)) hela tiden här vad tundra va 15 ((drar med handen som rader i luften)) 16 o vad stäpp va:: och allting? 17 M: °Ja° 18 L: Kommer ni ihåg? 19 P: °Mm°

38. Exempel 1: Theresa 109 T: Tundran det va väl längst upp där det var isigt åh:: 110 L: Mm 111 T: allt sånt där å tj där ((pekar i boken)) där var'e väl typ de va 112 (1.4)((tittar upp))här kanske:: grö::nt åh:: 113 ((drar en linje i luften framför sig)) mittemellan i bältet som 114 L: ((lyfter armarna) 115 L: Jaa, precis. Så att när du läser hela vägen 116 så får du ju reda på de olika skiktena i Ryssland ((visar med 117 händerna olika skikt i luften)) va som ligger högst upp på 118 grund av att det är kallt å hur det ser ut då får du berätta om 119 det, hur det är. 120 T: Det står vad är tundran ((pekar på arbetsbladet)) 121 L: Ja va är dä? Då får man ju berätta lite va're är det för nåt då 122 ((visar med en gest olika lager i luften))(1.3) 123 L: Hur skulle du kunna börja meningen till exempel? ((tittarpå T))

39. Exempel 2: Peter och Mihal 51 L: Ja, vad för nåt. Var det väldigt:: alltså när tjälen går ur 52 här i Sverige så går ju hela tjälen ur, allt blir mjukt. 53 ((rör handen neråt))Men blev det så? 54 M: Nej, det blev lite kvar. 55 L: Prec det blev ganska mycket kvar. Det som tinade var bara det 56 som låg precis överst. Översta översta lagret. 57 ((Håller upp handen och gör en liten rörelse))

40. Exempel 2: Theresa 145 T: där marken är nästan (.) frusen hela året ((skriver i luften)) 146 L: precis. Det är egentligen bara översta lagret en kort period på 147 året som det tinar litegrann ((visar med fingrarna)). 148 T: ((Börjar skriva.))

41. Exempel 3: Peter och Mihal 29 L: Då är det bättre me::? ((tittar mot P)) 30 M: Mark 31 L: Ja mark ((tittar mot M)) eller? ((vänder sig mot P)) 32 M: °öh: berg° 33 L. Plats kan man också använda va 34 M: är en… 35 L: det finns stor plats och så finns det ju lite… 36 M: är en kall plats som (0.8) som det 37 är bara frusen mark ((pekar i textboken)) 38 L: precis, man måste få med((pekar i textboken och mot P)) 39 det som du sa att det är (1.4) frusen mark.

42. Exempel 3: Peter och Mihal 85 L: Så tundra är en((reser sig upp och slår ut med armarna) 86 stort man kan använda (.) 87 P: är en stor plats 88 M: plats 89 L: område är också bra är också ett ord i stället för grej, 90 grej är inte så jättebra. 91 ((P och M böjer sig fram och börjar skriva))

43. Exempel 3: Ayesha 149 A: På marken vadå? ((tittar på L)) 150 L: Vadå? 151 A: På marken smälter den? 152 L: ((läser i A:s skrivbok))tundran är väldigt kallt å så 153 asså tundran det är ett område, ett stort område, där (0.8) 154 vad står det här? ((pekar i boken)) 155 A: ((Läser högt)) Öhh vinter under större delen av året. 156 L: Jaa. Vad står det där då? 157 A: Marken är frusen året om det tjärna kan kan gå mer än en 158 kilometer ner i marken

44. Vad jag intresserar mig för i analysarbetet: • Det longitudinella flödet i interaktionen mellan lärare och elever i skrifthändelser utifrån ett semiotiskt och multimodalt perspektiv. Hur det är ”kronotopiskt laminerat” genom mediering och re-mediering. • Hur lärare varierar sitt bemötande av olika elever inte bara beroende på att de har olika behov, frågor och förutsättningar utan också som ett resultat av en egen förändrad förståelse som en följd av interaktionen med eleverna, lärares lärande ”as it happens”. • Hur individualiseringspraktiker tar gestalt i klassrummet, möjligheter och begränsningar för undervisning och lärande.

45. Läsa mellan raderna: Attundervisaomochutvecklaavanceradläsförmågaiskolan Mikael Tengberg michael.tengberg@kau.se Christina Olin-Scheller Christina.Olin-Scheller@kau.se Avdelningen för utbildningsvetenskap

46. Bakgrund och syfte Varför är det viktigt? Vilka slags data samlar vi in och hur ska de analyseras? Vilka problem ser vi i studien?

47. Läsa mellan raderna  Att undervisa om och utveckla avancerad läsförmåga i skolan Michael Tengberg Christina Olin-Scheller michael.tengberg@kau.se Christina.Olin-Scheller@kau.se Avdelningen för utbildningsvetenskap Karlstads universitet

48. Kids of Tomorrow. Om digitala läs- och skrivarenor i år 3 Arena för lärande, text och språk, Göteborg 2011-12-02 Peter Andersson Karlstads universitet

49. KIDSOFTOMORROW

50. KIDSOFTOMORROW • Bakgrund: Användningen av digitala verktyg, främst datorer, ipads och program som photostory, moviemaker, twitter, lärplattform, och olika appar i skolår 3. • Syfte: att kunna använda digitala artefakter som verktyg för kommunikation, kunskapssökande, skapande och lärande samt för orientering i en komplex verklighet med ökat informationsflöde. Jfr måluppfyllelse på olika plan. Centralt i arbetet: Samarbete, identifikation och utvärdering av eget lärande Omdefiniering av lärande med hjälp av digitala artefakter (se nedan) Gedigen (multimodal) textproduktion Daglig kontakt med föräldrar