utvärdering Lärare Schema Moment/syfte Handikapp – funktionshinder – funktionsnedsättning

1. utvärdering Lärare Schema Moment/syfte Handikapp – funktionshinder – funktionsnedsättning Normalitet ICF Ex Utvecklingsstörning HI kompensation

2. Kognition och handikapp Introduktion

3. Kursinnehåll • Introduktion till handikappvetenskap och dess skärning med kognitionsvetenskap • Handikapp och kognitiv psykologi • Exempel knutna till olika funktionshinder • Begrepp som är användbara i analys av den funktionshindrades möte med sin omgivning • Övning i sådan analys

4. Kursupplägg • Föreläsning • Seminarium • Labbar • Studiebesök • Projektarbete

5. Lärare • Josefine Andin • Janna Ferreira • Anna Levén • Mary Rudner • Jerker Rönnberg • Anett Sundqvist

8. Beskrivning Vad är funktionshinder och handikapp? Hur lever personer med funktionshinder och hur bemöter samhället frågor om handikapp? Oavsett vad man arbetar med kommer man, mer eller mindre, i kontakt med handikappfrågor. Behovet av kunskaper om handikapp ökar i takt med att personer med funktionshinder deltar mer aktivt i samhällslivet än vad de gjorde tidigare.I denna antologi presenterar forskare och handikappideologer olika perspektiv på funktionshinder och handikapp. Syftet är att introducera ett spännande kunskapsfält, delge grundläggande synsätt och väcka intresse för fördjupade studier. Boken består av fyra delar. I den första redogörs för historik och definitioner av handikapp. I den andra delen presenteras funktionshindrades villkor utifrån olika infallsvinklar. I den tredje delen behandlas samhällets förhållningssätt framför allt i Sverige men också globalt. I den avslutande delen diskuteras olika tänkbara framtidsvisioner ur funktionshindrades perspektiv.Boken är i första hand avsedd att användas i grundläggande kurser på högskolenivå, men kan med fördel också läsas av alla som vill få en introduktion till handikappområdet.

9. Studiebesök • Daglig verksamhet 6/2 och 13/2 • den funktionshindrades vardag • Dataresurscentrum 18/2 och 22/2 • Hjälpmedel

10. Projektarbete • hjälpmedel för kognitiv kompensation • teoretisk • empirisk • vetenskaplig rapport • muntlig presentation • jobba i grupp om 2-3 personer

11. Kursinformation • Kursansvarig: Anett Sundqvist tel: 282236 email: anesu@ibv.liu.se Anna Levén Tel: 285844 email: annle@ibv.liu.se • Studieadministratör: Teddy Fredriksson tel: 282104 email: teddy.fredriksson@liu.se • Hemsida: www.ibv.liu.se/pub/jsp/polopoly.jsp?d=6801&a=41594

12. Handikappvetenskap och kognitionsvetenskap Saxat ur studiehandboken för Kogvetprogrammet…

13. Kognitionsvetenskap är ett tvärvetenskapligt kunskaps- och forskningsområde där människans tänkande, språk och kommunikation studeras. Ett centralt begrepp är representation. Hur information representeras och lagras i våra hjärnor och hur det är möjligt att kommunicera information till en annan person utgör viktiga frågeställningar. En central kognitionsvetenskaplig frågeställning av mer tillämpad natur är hur man kan få människor och teknik att fungera tillsammans. Det gäller att utveckla och utvärdera olika tekniska lösningar på människans villkor och utifrån människors förutsättningar och möjligheter. I detta samspel mellan människor och teknik krävs att människors förutsättningar och utvecklingsmöjligheter tas till vara samtidigt som man har kännedom om modern informationstekniks möjligheter och begränsningar.

14. Kursens röda tråd • Funktionshinder och handikapp – hur hänger de ihop? • Hur kan olika tvärvetenskapliga begrepp och förklaringsnivåer hjälpa oss analysera och förstå den funktionshindrades vardag? • Hur kan teoretiska modeller hjälpa oss att skapa kompensatoriska hjälpmedel?

15. Bort med termen handikapp Socialstyrelsens terminologiråd har tagit beslut om revidering av termerna funktionsnedsättning och handikapp. Funktionsnedsättning och funktionshinder är inte längre synonymer, funktionshinder blir en egen term och handikapp utgår. Funktionsnedsättning: nedsättning av fysisk, psykisk eller intellektuell funktionsförmåga. Funktionshinder definieras: begränsning som en funktionsnedsättning innebär för en person i relation till omgivningen. För båda termerna avråds handikapp som synonym. En viktig konsekvens är att funktionshinder inte är något som en person har utan det är miljön som är funktionshindrande. Mer information Termbanken

16. Normalitet o avvikelse • Statistisk normalitet • Normativ normalitet • Medicinsk normalitet

17. Stigma (Goffman, E, 1963) • Grekland, Kristendom • Social identitet • Kategorisering • Relation mellan attribut och stereotyp

18. Debattartikel, Corren 070122Örjan Brinkman från Handikappförbundens samarbetsorganSvt dölja och undvika – mot att upprätta förståelse • Rapport av medieforskaren Marina Ghersetti vid Göteborgs universitet.Personer med funktionshinder är nästan osynliga i Sveriges Televisions nyheter. När de syns är det som passiva, hjälplösa och vårdberoende, misslyckanden och andra negativa aspekter dominerar • 0,7 promille av sändningstiden tar upp funktionshinder. Denna typ av rapportering är diskriminerande och exkluderande. I statens nya sändningstillstånd för public service framstår ”funktionshindrade” som passiva konsumenter. Man ska ta hänsyn till denna grupps ”behov” medan andra eftersatta grupper har ”intressen”. • Vi vill att även personer med funktionsnedsättningar ska medverka och synas som yrkesverksamma och som ”vanliga” människor i tv:s nyheter. Då skulle publiken i högre grad känna igen egna erfarenheter och livssituationer – inte minst viktigt för SVT som vill ha fler och mer nöjda tittare.

19. Funktionshindrad - men handikappad?

20. Funktionshinder och handikapp • Den medicinska modellen- Handikapp är en egenskap hos individen • Den sociala modellen- Handikapp skapas av omgivningen • ICF - en biopsykosocial modell

21. Handikapp?!? ” ’disability’ is not simply an attribute of a person but a complex collection of conditions, activities and relationships”(Bickenbach, 1999)

22. Är handikapp en egenskap hos individen? Den sociala modellen:Handikapp skapas av omgivningenDen medicinska modellen: Handikapp är en egenskap hos individenICF är en biopsykosocial modell!

23. Funktionshindrad - men handikappad?

24. Handikapp Medicinsk perspektiv som en egenskap hos individen Socialt perspektiv som en relation mellan skada och omgivning dvs ett relativt handikappbegrepp ICF: biopsykosocialt perspektiv

25. ICF: principen om universalism “alla människor antingen, faktiskt eller potentiellt, har funktionella begränsningar på kropplig, personlig, eller social nivå associerade till hälsobetingelser.” (Möller, 2005)

26. ICF International Classification of Functioning, Disability and Health http://www3.who.int/icf/icftemplate.cfm?myurl=homepage.html&mytitle=Home%20Page Möller, K., 2005. ICF – Om hälsa, miljö och funktionshinder (jfr ICD-10 Klassifikationen av sjukdomar och hälsoproblem)

27. ICD 10 • Internationellt Medicinskt diagnossystem - sjukdomsklassificering • Klassifikation av sjukdomar och hälsoprobblem

28. Internationella förklaringsmodellerWHO-1980 • Skada förlust av psykologisk, fysiologisk, anatomisk struktur eller funktion • Funktionsnedsättning inskränkning eller förlust av förmåga att utföra en aktivitet på det sätt som betraktas som normalt • Handikapp en olägenhet för en viss individ, härrörande från en skada eller funktionsnedsättning, som begränsar eller hindrar uppfyllandet av en roll som är normal (beroende på ålder, kön, sociala och kulturella funktioner)

29. ICIDH - föregångare till ICF Skada Sjukdom Funktionshinder Handikapp ICIDH - En klassifikation av sjukdomskonsekvenser ICF – En klassifikation av hälsokomponenter

30. ICF ICF klassificerar hälsoegenskaper, inte olika människor! Beskrivning ser olika ut beroende på vilka frågor som ska besvaras samt ur vilket perspektiv

31. ICF Hälsa: “ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande” (WHO) Aktivitet: det personen gör Delaktighet: engagemang i livssituationen

32. ICF ICF klassificerar hälsoegenskaper, inte olika människor! Beskrivning ser olika ut beroende på vilka frågor som ska besvaras samt ur vilket perspektiv

33. Positivt Negativt

34. Handikapp • Förklaringsmodeller • Förståelse av sambanden mellan funktionshinder och handikapp • Tillämpning • Teoretiskt redskap inom forskning • Kontinuerlig revidering och förbättring

35. Vertikal och horisontell integrering • Vertikal: • Över förklaringsnivåer • Horisontell: • Över funktionshinder

36. Integrering över grupper • Horisontellt perspektiv • Att applicera ett fenomen hos personer med olika funktionella förutsättningar • T ex att studera Theory of Mind hos personer med: • Autism • Hörselskada • Olika kronologiska eller utvecklingsmässiga ålder

37. ICF Personliga faktorer Aktivitet Kroppsstruktur Kroppsfunktioner Delaktighet Omgivning

39. Förklaringsnivåer • Biologisk • Kroppens förutsättningar • Medicinsk • Diagnos och behandling • Teknisk • Tekniska hjälpmedel • Sociokulturell • Stöd från omgivningen • Psykologisk • Kognitiva förutsättningar

40. Abstraktionsnivåer(Granlund och Olsson, 1987). • Första abstraktionsnivån (A): Tidsligt och rumsligt bunden till sin person - här och nu inte då och sen. Det kommunicerar genom naturliga reaktioner på kontakt, kroppsfunktioner och känslor och kan ha vissa gester, ljud, ord och tecken • Andra abstraktionsnivån (B): Strukturerar sin omgivning i konkreta och självupplevda kategorier. Konkret, men tiden börjar bli en helhet och en viss tidsuppfattning börjar formas t ex ”när vi har ätit ska vi gå och handla”. Möjlighet att symbolisera för att lagra information och kommunicera och gör detta via symboler, bilder, tal eller tecken oftast om självupplevda erfarenheter • Tredje abstraktionsnivån (C): Här och nu samt då och sen. Konkreta tankeoperationer men inte bara självupplevt. Kommunicerar genom tal, skrift och genom att läsa. • Fjärde abstraktionsnivån (D): Normalbegåvning. Kategoriseringen är abstrakt utan nödvändigtvis konkret innehåll. Man kan tänka hypotetiskt och ju högre abstraktionsnivå desto bättre perspektiv och överblick . Abstraktionsnivå i tänkandet + Erfarenheter = Begåvningsnivå

41. Utvecklingsstörning? (Kylen,1981) Sinnesintrycken ordnas & bearbetas kognitivt Ordnandet av sinnesintrycken görs i fem kategorier: • Rumsligt – som svarar på frågan: var? • Tid - som svarar på frågan: när? • Kvalitet - som svarar på frågan: vad? • Kvantitet - som svarar på frågan: hur mycket? • Orsak - som svarar på frågan: varför?

42. Salutogent perspektiv Vad leder till hälsa? Vilka faktorer influerar hälsa i en positiv riktning? Varför överlever vi trots allt? Patogent perspektiv Vad leder till ohälsa? Vilka riskfaktorer finns denna situationen? Vilka negativa egenskaper har denna patient? Synen på hälsa/ohälsa

43. Abstraktionsförmåga Långtidsminne Arbetsminne Exekutiva förmågor TID

44. Tid • Handdatorer

45. Med Alternativ och Kompletterande kommunikation (AKK) avses alla kommunikationssätt som stöder, kompenserar eller ersätter talat språk. 1 Personer med grava talsvårigheter men med god språkförståelse. AKK används som medel endast för att uttrycka sig. Orsaken till svårigheterna är motoriska snarare än språkliga eller kognitiva. • AKK används som ett stöd för uttryck men också som stöd för språkförståelse. A. AKK insatsen fungerar som ett stöd i språkutvecklingen. Tanken är att möjliggöra kommunikation och socialt samspel under den period då språk och tal utvecklas. B. Personer som talar men som inte klarar att göra sig förstådda i alla kommunikationssituationer. Svårigheterna beror oftast på artikulationssvårigheter. 3. Den tredje gruppen utgörs av personer vilka behöver AKK som en ersättning för både uttryck och språkförståelse. Det kan vara personer med grav utvecklingsstörning eller autism. Tal används sällan eller endast i mycket ringa utsträckning. Behovet av AKK är ofta bestående livet ut.

46. Pictogram • pictogram mejl

47. BLISS • Clicker för kommunikation • WWACC – epost för symboler

48. Social miljö och problembild Problembild LÄTT SVÅR POSITIV Omgivning NEGATIV • = konsekvenser för barnet • o = inga konsekvenser för barnet

49. Förklaringsnivåer och integrerande begrepp • ICF • ICD10 • Brukarperspektiv • Biologisk • Medicinsk • Sociokulturell • Teknisk • Psykologisk

50. Förklaringsnivåer och integrerande begrepp • Biologisk • Medicinsk • Sociokulturell • Teknisk • Psykologisk • Föreläsning om hjälpmedel • Labbar • Studiebesök dataresurscentrum