Användbara metoder på lokal nivå för att minska problemen med ANDT

1. Användbara metoder på lokal nivå för att minska problemen med ANDT För nyckelpersoner 7 maj 2014

2. Effektiva insatser – fem i topp •  Tillgänglighetsbegränsande åtgärder • Pris, antal försäljningsställen, åldersgränser + tillsyn •  Trafiknykterhet • Promillegränser, effektiv tillsyn •  Rådgivning i sjukvården • primärvård, MVC, arbetslivet •  Föräldrastöd • ”kärlek och gränser” •  Krogprogram • Personalutbildning + policy för bättre tillsyn

3. Hemläxa Svara på enkät som ser ut att komma från Fredrik Mattsson (men den kommer från oss egentligen) Läs igenom sammanfattningen av den nationella ANDT-strategin och gärna övrigt material Fundera över hur du skulle vilja utveckla din verksamhet på ett ANDT-förebyggande, föräldrastödjande och/eller brottsförebyggande sätt Håll kontakt med din samordnare, träffas gärna Planera för Tänk Om-aktivitet inför valborg/skolavslutning Boka plats på LUFT-konferensen 2-3/10 och/eller Drogfokus 22-23/10

4. Återkoppling från 9 april

6. Exempel på skyddsfaktorer Skola Tydliga normer/regler och förväntningar från vuxna Att uppmärksammas för positiva handlingar Att känna tillhörighet och anknytning Ett gott socialt och emotionellt klimat Höga förväntningar från vuxna Familj Tydliga normer och förväntningar från föräldrar Goda och kärleksfulla relationer Att uppmärksammas för positiva handlingar God insyn i vad barnet gör utanför hemmet Individ Social och kognitiv kompetens Intelligens Skolframgång Välanpassade kompisar

7. Exempel på riskfaktorer Samhället Tillgång till droger Lagar och normer Bostadsområde som präglas av kriminalitet, bostadsbrist, social utslagning etc. Skolan Otrivsel Låg kunskapsnivå Oordning Brist på struktur Låga förväntningar Familjen Missbruk inom familjen Brister i anknytning, uppfostran och tillsyn Familjekonflikter Tillåtande attityd (t ex föräldrar som bjuder) Individen/kamrater Tidigt och långvarigt asocialt beteende Koncentrationssvårigheter Misslyckande i skolan Skolk Kamrater som har problem Tidig debut och positiv attityd till t ex droger

8. Risk- och skyddsfaktorers påverkan på alkoholkonsumtion

9. Kommunens områden Övergripande mål Ett samhälle fritt från narkotika och dopning, med minskade medicinska och sociala skador orsakade av alkohol och med ett minskat tobaksbruk Långsiktiga ANDT-politiska mål Antalet personer som utvecklar skadligt bruk, missbruk eller beroende av alkohol, narkotika dopningsmedel eller tobak ska successivt minska Antalet barn och unga som börjar använda narkotika och dopningsmedel eller debuterar tidigt med alkohol eller tobak ska successivt minska Antalet döda och skadade p.g.a. sitt eget eller andras bruk av alkohol, narkotika, dopning eller tobak ska minska Barn ska skyddas mot skadliga effekter orsakade av alkohol, narkotika, dopning eller tobak Personer med missbruk eller beroende ska ha ökad tillgänglighet till vård och stöd av god kvalitet Tillgång till narkotika, dopningsmedel, alkohol och tobak ska minska En folkhälsobaserad och restriktiv syn på ANDT inom EU och internationellt 1 2 3 4 5 6 7 Prioriterade mål under femårsperioden Prioriterade mål under femårsperioden Prioriterade mål under femårsperioden Prioriterade mål under femårsperioden Prioriterade mål under femårsperioden Prioriterade mål under femårsperioden Prioriterade mål under femårsperioden En effektiv och samordnad alkohol- och tobakstillsyn Färre barn ska födas med skador orsakade av alkohol, narkotika, dopning och tobak Minska nyrekrytering till narkotika- och dopningsmissbruk Hälso- och sjukvårdens arbete med att förebygga ANDT-relaterad ohälsa ska utvecklas Antalet döda och skadade i trafiken p.g.a. alkohol och andra droger ska minska Tillgång till kunskapsbaserade vård- och stödinsatser ska öka Aktivt verka för att FN-konventioner på narkotika- området efterlevs • • • • Utveckla metoder för att barn och ungdomar inte ska börja använda tobaksprodukter • • En effektiv brottsbekämpning av illegal handel • Minskat riskbruk och intensivkonsumtion av alkohol bland studenter och bland unga vuxna med psykisk ohälsa En tydligare och mer ändamålsenlig ansvarsfördelning mellan huvud-männen för missbruks- och beroendevården ska uppnås Antalet döda och skadade p.g.a. alkohol- narkotika- och dopningsrelaterat våld ska minska Aktivt verka för att EU:s och WHO:s strategier avseende alkohol och hälsa genomförs Barn i familjer med missbruk, psykisk sjukdom eller psykisk funktionsnedsättning ska erbjudas ändamålsenligt stöd • • En effektiv bekämpning av illegal försäljning via digitala medier Ökad användning av befintliga verksamma metoder för att skjuta upp alkoholdebuten och minska alkoholkonsumtionen • • • • Förutsättningarna för tandvården att arbeta med tobaksprevention bör öka Aktivt verka för att WHO:s ramkonvention om tobakskontroll efterlevs • Dödligheten bland ungdomar och unga vuxna p.g.a. alkoholförgiftningar och experimenterande med droger ska minska • Ökad kunskap om marknadsföring av alkohol och tobak via digitala medier, samt marknadsföringens effekter på konsumtionen En fungerande lokal och regional samverkan och samordning mellan ANDT-förebyggande och brotts-förebyggande arbete Regionala och lokala skillnader i kvalitet, tillgänglighet och resultat ska minska • • • En hälsofrämjande skola Förutsättningarna att i ett tidigt skede kunna uppmärksamma och åtgärda ANDT-problem i arbetslivet bör förbättras • • En ökad samordning och prioritering av det nordiska samarbetet inom ANDT-området Ett ökat deltagande av föräldrar, idéburna organisationer och näringsliv i det förebyggande arbetet Medvetenheten i hela befolkningen om ANDT-användningens effekter på hälsan bör öka 100 %, Tidiga insatser Ansvarsfull. SMADIT Tobaksfri Duo Kronobergsmodellen. Tillsyn Kronobergsmodellen, KmK, AAS Tänk Om Utveckla strukturer. Styrdok. Implementering Effekt, Berusn på schemat Föräldrastöd

10. Genomförandeplan

11. Fler exempel genomförandeplan

12. På dagordningen 10.10–11.00 Implementering och Community ReadinessModelavseende tillgänglighetsbegränsning och generellt föräldrastöd 11.00–11.10 Bensträckare 11.10–12.00 Ansvarsfulla utbildningar (servering, detaljhandel, tillståndsgivning), tillsyn i samverkan och 100 % Ren Hårdträning Anna, Jenny och Ulrika 12.00–12.45 Lunch 12.45–13.35 Generellt föräldrastöd, inklusive Effekt och Tänk om Anna 13.35–13.45 Bensträckare 13.45–14.35 Metoder för att inte börja med tobak, inklusive tillsyn av rökfria miljöer (med fokus på skolgårdar) Anna, Jenny och Ulrika 14.35–15.00 Eftermiddagsfika 15.00–15.30 Berusning på schemat vs arbetssätt som inte funkar Anna 15.30–16.00 Tidig upptäckt och Kronobergsmodellen Anna

13. IMPLEMENTERING ”Med kunskap om implementering genomförs i genomsnitt 80 % av det planerade förändringsarbetet efter tre år. Utan sådan kunskap genomförs 14 % av förändringsarbetet efter i genomsnitt 17 år”. - Vem har tid att vänta så länge på så lite? - Även om man gör arbetet bra så tar förändringsarbete tid och tålamod!

14. Kriterier som underlättar implementering av metoder Relevans: den nya metoden uppfattas som relevant av dem som ska använda den Relativa fördelar: den nya metoden framstår som effektivare och mer kostnadseffektiv än befintlig metod/arbetssätt Överensstämmelse: den nya metoden stämmer med rådande förhållanden, till exempel regler, värderingar och det arbetssätt som behöver förändras Användbarhet: en enkel metod är lättare att implementera Testbarhet: användaren kan prova metoden i mindre skala och samtidigt få konsultativt stöd Synliga resultat: snabba, positiva resultat höjer motivationen. Om det tar tid att få effekter kan man behöva sätta kompletterande kortsiktiga mål. Anpassningsbarhet: om den nya metoden kan anpassas till sammanhanget där den införs ökar chanserna att lyckas (dock utan att ge avkall på metodtrogenheten)

15. Fem vanliga missförstånd om implementering/förändringsarbete 1. Effektiva metoder sprider sig själva 2. Information räcker för att åstadkomma förändring 3. Utbildning leder till användning 4. Förändring sker snabbt 5. Det räcker med att man tror på det man gör, eller att man går på magkänsla, för att det ska bli bra

16. Stöd från organisationen Tydliga signaler från ledningen på olika nivåer om att implementering av en viss metod (eller användning av evidensbaserade metoder generellt) är prioriterat i organisationen. Ledningen stödjer implementeringsarbetet konkret genom att fördela resurser i form av tid, ekonomi och personal.

18. Vad får prevention kosta? Psykisk sjukdom 1 år: 385 000 kr 30 år: 6 940 000 kr Narkotikamissbruk 1 år: 1 650 000 kr 30 år: 29 720 000 kr Långtidssjuk 1 år: 350 000 kr 30 år: 6 240 000 kr Vad kostar det att låta bli? Källa: ”Det är bättre att stämma i bäcken än i ån”, Nilsson & Wadeskog 2008

19. Från nyhet till vardagsnytta Statens folkhälsoinstitut 2007:20 Kriterier för implementering – en checklista som får kopieras och användas fritt. Fyll i den tillsammans i arbetsgrupperna för varje nytt arbetssätt/ny metod ni vill införa för att maximera chanserna att lyckas med det mesta på några få år!

20. Community ReadinessModel (CRM) De nio nivåerna: 9. Professionalisering 8. Förstärkning och utvidgning 7. Stabilisering av arbetssätt 6. Införande av arbetssätt 5. Förberedelse 4. Planering 3. Låg medvetenhet 2. Förnekelse 1. Ingen medvetenhet

21. Poäng av 9 möjliga

22. 4. Förplanering (Preplanning) Det finns en uppfattning att något måste göras. Det kan finnas en grupp som uppmärksammar ämnesområdet. Men åtgärderna är inte fokuserade eller detaljerade. Mål: Öka medvetenheten genom konkreta förslag till hur man kan åtgärda problemet.

23. Strategier för att komma till nivå 5 • Presentera konkret information om ämnesområdet genom föreläsningar samt via intranät, Internet och andra informationskanaler. • Samla in uppgifter om vad som redan görs, vem som gör det och hur det fungerar. • Genomför fokusgruppsintervjuer med nyckelaktörer (målgrupp, beslutsfattare, aktörer, utförare) för att diskutera frågan och för att utveckla strategier. • Besök och involvera ledare (styrgrupper, ledningsgrupper…) inom organisationen/lokalsamhället i frågan. • Engagera berörda chefer i planeringsarbetet och uppmuntra dem till att stödja arbetet. • Använd media för att informera om vad som görs åt problemet.

24. På dagordningen 10.10–11.00 Implementering och Community ReadinessModelavseende tillgänglighetsbegränsning och generellt föräldrastöd 11.00–11.10 Bensträckare 11.10–12.00 Ansvarsfulla utbildningar (servering, detaljhandel, tillståndsgivning), tillsyn i samverkan och 100 % Ren Hårdträning Anna, Jenny och Ulrika 12.00–12.45 Lunch 12.45–13.35 Generellt föräldrastöd, inklusive Effekt och Tänk om Anna 13.35–13.45 Bensträckare 13.45–14.35 Metoder för att inte börja med tobak, inklusive tillsyn av rökfria miljöer (med fokus på skolgårdar) Anna, Jenny och Ulrika 14.35–15.00 Eftermiddagsfika 15.00–15.30 Berusning på schemat vs arbetssätt som inte funkar Anna 15.30–16.00 Tidig upptäckt och Kronobergsmodellen Anna

25. 100 % Ren Hårdträning KRAFTTAG VÄSTERNORRLAND Västernorrlands idrottsförbund Länsstyrelsen Kommunförbundet Polisen Tullverket Kommunernas samordnare PRODIS Härnösand Örnsköldsvik Timrå Sollefteå Sundsvall

26. Komponenter i arbetet Utbildning för nyckelpersoner Diplomering av träningsanläggningar som uppfyller kraven: - kontinuerlig utbildning för sin personal - policy/handlingsplan för anläggningen som revideras årligen - samverka med polisen o/e Västernorrlands idrottsförbund - antidopningspärm på varje anläggning

27. Frågor att diskutera eller ta med sig hem: Hur ser kommunen som arbetsgivare på nyttjandet av friskvårdspeng eller motsvarande på anläggningar som inte önskar medverka i arbetet för 100 % RHT? Hur ser kommunen på det om kommunens egna anläggningar, eller föreningar som får bidrag av kommunen inte går med i arbetet? Gör kommunen tillsyn av kosttillskott i de fall som det säljs på träningsanläggningar? PRODIS inställning är att försäljning av kosttillskott i möjligaste mån bör undvikas. Säljs det på kommunens egna anläggningar?

28. På dagordningen 10.10–11.00 Implementering och Community ReadinessModelavseende tillgänglighetsbegränsning och generellt föräldrastöd 11.00–11.10 Bensträckare 11.10–12.00 Ansvarsfulla utbildningar (servering, detaljhandel, tillståndsgivning), tillsyn i samverkan och 100 % Ren Hårdträning Anna, Jenny och Ulrika 12.00–12.45 Lunch 12.45–13.35 Generellt föräldrastöd, inklusive Effekt och Tänk om Anna 13.35–13.45 Bensträckare 13.45–14.35 Metoder för att inte börja med tobak, inklusive tillsyn av rökfria miljöer (med fokus på skolgårdar) Anna, Jenny och Ulrika 14.35–15.00 Eftermiddagsfika 15.00–15.30 Berusning på schemat vs arbetssätt som inte funkar Anna 15.30–16.00 Tidig upptäckt och Kronobergsmodellen Anna

29. Generellt föräldrastöd En aktivitet som ger föräldraar kunskap om barns hälsa, emotionella, kognitiva samt sociala utveckling och/eller stärker föräldrars sociala nätverk Nationell strategi – en vinst för alla (SOU 2008:131) Övergripande mål: alla föräldrar ska erbjudas föräldrastöd under barnets uppväxt 0-17 år

30. Förslag till övergripande lokala insatser: - föräldrastöd samordnas på central nivå i kommunen- en lokal strategi för föräldrastöd utarbetas i samarbete mellan offentliga, ideella och privata aktörer- kvalitetsuppföljning av genomförda insatser

31. Rekommendationer och framgångsfaktorer Beslut om att utveckla en strategi för föräldrastöd finns på kommunens högsta politiska nivå. Centralt placerade samordnare tillsätts. Avtal upprättas där ansvarsfördelning mellan de olika aktörerna, och finansiering klargörs. Samlokalisering eller -organisering av familjecentraler eller liknande verksamheter.

32. Program, metoder, annat? Exempel på manualbaserade och utvärderade program/metoder: COPE Komet (flera varianter finns) Connect De otroliga åren ICDP – vägledande samspel Familjeverkstan Föräldrastegen/Steg för steg Aktivt föräldraskap Föräldrakraft ABC – Alla Barn i Centrum Triple P Effekt

33. Effekt (Örebro Preventionsprogram) Utvecklat på Örebro universitet av Nikolaus Koutakis www.effekt.org Föräldrar till elever i åk 7-9, strukturerade 20 minuter per termin på ordinarie föräldramöte Instruktörer utbildar presentatörer Re-analys av STADsutvärdering: Vid justering för metodtrogenhet sågs goda effekter i ungdomars minskade alkoholkonsumtion.

34. Andra former för föräldrastöd Öppna Afterwork-föreläsningar Magasin med tips, utbud, kontaktuppgifter mm som skickas hem till föräldrar i kommunen Webbaserade forum; möjlighet att chatta med olika professioner eller diskutera med andra föräldrar Föräldratelefonen (Bris, rädda barnen, Mind) Tonårsparlören och Tänk Om

35. Tänk Om www.tänkom.nu Det övergripande målet för TÄNK OM är att minska tillgängligheten av alkohol för tonåringar genom att få tonårsföräldrar att: förstå riskerna med en tidig alkoholdebut inse vikten av tydlig gränssättning, normer och värderingar kring alkohol aktivt avstå från att köpa ut alkohol till ungdomar under 20 år känna till att tonåringar främst får alkohol från kompisar och kompisars syskon.

36. Tänk om kommunikationsplan

37. På dagordningen 10.10–11.00 Implementering och Community ReadinessModelavseende tillgänglighetsbegränsning och generellt föräldrastöd 11.00–11.10 Bensträckare 11.10–12.00 Ansvarsfulla utbildningar (servering, detaljhandel, tillståndsgivning), tillsyn i samverkan och 100 % Ren Hårdträning Anna, Jenny och Ulrika 12.00–12.45 Lunch 12.45–13.35 Generellt föräldrastöd, inklusive Effekt och Tänk om Anna 13.35–13.45 Bensträckare 13.45–14.35 Metoder för att inte börja med tobak, inklusive tillsyn av rökfria miljöer (med fokus på skolgårdar) Anna, Jenny och Ulrika 14.35–15.00 Eftermiddagsfika 15.00–15.30 Berusning på schemat vs arbetssätt som inte funkar Anna 15.30–16.00 Tidig upptäckt och Kronobergsmodellen Anna

38. Mål 3.2 Utveckla metoder för att unga inte ska börja med tobak Några metoder har en del vetenskapligt stöd, andra verkar lovande och studeras ytterligare. Non Smoking Generation: flerkomponentsprogrammet www.tobaksnolla.se Kontraktsmetoder; till exempel Team 49/Triaden, SMART (Smart ungdom) och Tobaksfri Duo

39. Tobaksfri Duo Startades av folktandvården/landstinget i Västerbotten 1993. www.tobaksfri.se Många vuxna slutade med tobak och många unga avstod från att börja under de viktiga åren (åk 5/6 tom åk 9). Kontraktet skrivs ihop med en vuxen – därav Duo. Inte nödvändigtvis en förälder.

40. På dagordningen 10.10–11.00 Implementering och Community ReadinessModelavseende tillgänglighetsbegränsning och generellt föräldrastöd 11.00–11.10 Bensträckare 11.10–12.00 Ansvarsfulla utbildningar (servering, detaljhandel, tillståndsgivning), tillsyn i samverkan och 100 % Ren Hårdträning Anna, Jenny och Ulrika 12.00–12.45 Lunch 12.45–13.35 Generellt föräldrastöd, inklusive Effekt och Tänk om Anna 13.35–13.45 Bensträckare 13.45–14.35 Metoder för att inte börja med tobak, inklusive tillsyn av rökfria miljöer (med fokus på skolgårdar) Anna, Jenny och Ulrika 14.35–15.00 Eftermiddagsfika 15.00–15.30 Berusning på schemat vs arbetssätt som inte funkar Anna 15.30–16.00 Tidig upptäckt och Kronobergsmodellen Anna

41. Material och arbetssätt för skolans ANDT-undervisning Materialgenomgång av Jörgen Svedberg, Linneuniversitetet: http://www.skolverket.se/skolutveckling/miljo-och-halsa/elevhalsan/andt/stodmaterial

42. Berusning på schemat Ett stödmaterial för skolor att integrera olika aspekter av ANDT i undervisningen på högstadiet respektive gymnasiet, utifrån de olika ämnenas kursplaner. Författaren Bengt Sundbaum kan anlitas för att hjälpa skolor att komma igång Finns att ladda ner från www.folkhalsomyndigheten.se

43. Utvärdering från en annan kommun Kommunen bjöd nyligen in en professor för att föreläsa för alla elever och lärare på högstadiet om cannabis, och på kvällen för allmänheten Eleverna fick efteråt besvara några frågor. Majoriteten hade inte lärt sig något. Det var tråkigt att lyssna. Han använde för svåra ord, de fattade att nåt var farligt men inte riktigt vad…

44. På dagordningen 10.10–11.00 Implementering och Community ReadinessModelavseende tillgänglighetsbegränsning och generellt föräldrastöd 11.00–11.10 Bensträckare 11.10–12.00 Ansvarsfulla utbildningar (servering, detaljhandel, tillståndsgivning), tillsyn i samverkan och 100 % Ren Hårdträning Anna, Jenny och Ulrika 12.00–12.45 Lunch 12.45–13.35 Generellt föräldrastöd, inklusive Effekt och Tänk om Anna 13.35–13.45 Bensträckare 13.45–14.35 Metoder för att inte börja med tobak, inklusive tillsyn av rökfria miljöer (med fokus på skolgårdar) Anna, Jenny och Ulrika 14.35–15.00 Eftermiddagsfika 15.00–15.30 Berusning på schemat vs arbetssätt som inte funkar Anna 15.30–16.00 Tidig upptäckt och Kronobergsmodellen Anna

45. Arbetssätt för tidig upptäckt MUMIN – maria ungdom motiverande intervention. Fokus på unga 15-20 år som provat narkotika. ”Som SMADIT” för ringa narkotikabrott, snabbt inkallande av socialtjänst och föräldrar till förhöret Samordnade lokaler, samverkan på fältet fångar upp tips om tidigare okända unga

46. Linköpingsmodellen När polisen får tips om att en ungdom använder narkotika gör de, ibland ihop med socialtjänsten, ett hembesök. Överraskningseffekten gör att den unge och föräldrarna inte hinner bygga upp några försvarsmekanismer, utan oftast är mottaglig för hjälp i situationen

47. Kronobergsmodellen Består av tre delar: Direktförverkande av alkohol från ungdomar på allmän plats Förhör där den unge är vittne till langningsbrott och inte själv misstänkt för brott Vidare arbete för att komma åt vuxen langare

48. Användbara databaser och webbplatser www.bra.se brottsförebyggande rådet. Statistikdatabas över brottsligheten nationellt, regionalt och lokalt www.andtuppfoljning.se alla indikatorer till den nationella strategin www.cannabishjalpen.se Uppsala universitet Cafe U-fold; inspelade seminarier om ungdomar och alkohol www.forebygg.nu konferensdokumentation, fokus på cannabis www.barnombudsmannen.se/max18 statistik om barn och unga www.skolverket.se databaserna SIRIUS m fl. öppna jämförelser förskolor och skolor www.folkhalsomyndigheten.se databaserna folkhälsoatlas m fl

49. Användbara material Berusning på schemat: http://www.folkhalsomyndigheten.se/publicerat-material/publikationer/Berusning-pa-schemat-Stod-och-inspiration-for-undervisningen-om-alkohol-narkotika-dopning-och-tobak---for-gymnasieskolan/ Nationella föräldrastödsstrategin: http://www.regeringen.se/sb/d/16824/a/222846