860 likes | 872 Views
Nyhetsbrev Februari 2022 fru00e5n Facebook gruppen Svensk Historia<br>Specialu00e4mne Gu00f6teborgs Historia
E N D
Bildspel Anders Dernback – Text Wikipedia/ Anders Dernback Svensk Historia 2022 Februari nyhetsbrev
Svensk Historia en facebook grupp med ca 10 000 medlemmar har tillgång till över 10 000 artiklar/poster. Från januari 2022 kommer även ett månadsbrev (Här Feb 2022) Innehåll: Göteborgs historia Göteborgs historiska årtal 1600 talet Kaparen Lars Gatenhielm Ostindiska Kompaniet Gamla bilder olika årtal Kartor olika årtal Göteborgs industrier exempel Chalmers Jubileumsutställningen 1923 Slottsskogen Trädgårdsföreningen Göteborgs kanaler
Göteborgs första bebyggelse tillkom 1604, då ett antal holländare bosatte sig vid Färjenäs på Hisingen. Staden blev dock nedbränd 1611 under Kalmarkriget. Det nuvarande Göteborg började anläggas 1619 på tillskyndan av Gustav II Adolf, som, i Jönköping, på återresan till Stockholm den 18 mars 1619 undertecknar det första, tillfälliga privilegiebrevet. I mitten av juli 1619 hade den första stadsplanen för "Gutenborgh" fastställts genom ingenjören Johan Schultz
Staden Göteborg byggdes på Gullbergs ängar i öster och Eklanda ängar i väster, båda kronohemman i Örgryte socken och Sävedals härad. Gränsen mellan de båda kronohemman gick i nord-sydlig riktning, rakt genom nuvarande stadsdelarna Inom Vallgraven samt Nordstaden. Eklanda bys ängar/utmarker utgjordes av två kronohemman, motsvarande nuvarande Haga, norra delen av Masthugget samt alltså de västra delarna av stadskärnan. De ingick i de 1619–1621 donerade jordegendomarna: Eklandahemmanen, Gullbergs ängar, Kvibergs- och Härlandahemmanen och Sävedals härad. Gustav II Adolf donerade mark för stadens byggande, den så kallade "Donationsjorden", som bestod av: Kvibergshemmanen (ursprungligen räknat från 1473, ingående i Sävedals härad); Härlandahemmanen (räknat från 1474, Sävedals härad); Eklandahemmanen (1619); Sävedals härad (1621); Mölndals ström (1621); Alingsåsskogen (1621) samt De fyra Mölndals-hemmanen (1622). Först den 10 april 1970 konfirmerade Kungl. Maj:t att donationsjorden tillhörde Göteborg (Göteborgs stadsfullmäktiges handling 1970:211). Uppgifterna om arean på donationsjorden har varierat mellan 894 hektar och 1 385 hektar, men fastställdes 1965 till 12 224 500 kvadratmeter. Under 1600-talet var många av Göteborgs invånare nederländare, skottar och tyskar, vilka spelade en stor roll för Göteborgs snabba utveckling.
L Ö D Ö S E
göteborg göteborg Anders Dernback/Wikipedia Historiska årtal 1600 talet Historiska årtal 1600 talet Älvsborgs Fästning
Karta från 1682 över Göta älv med omgivningar, från Göteborg norrut till Agnesberg (Orrekulla). Slaget vid Ranängen (eller slaget vid Randängen) var ett fältslag i närheten av Göteborg mellan dansk-norska och svenska trupper under slutskedet av Hannibalsfejden i augusti 1645. För att kunna belägra Göteborg hade en dansk-norsk armé under befäl av Hannibal Sehested gått över Göta älv och närmade sig staden, då svenska trupper under befäl av Lars Kagg först spärrade vägen vid Ranängen söder om Säveån, och därefter gick till motanfall. De hårt trängda dansk-norska trupperna tog sig tillbaka över älven till Hisingen vid Lärje och ytterligare strider uppstod med de förföljande svenskarna framförallt vid höjderna sydväst om Bohus fästning. Striderna avbröts några dagar senare när de stridande fick information om freden i Brömsebro.
1644, 30 april - Kung Kristian avseglade från Göteborg efter rykten om att en holländsk flottstyrka, hyrd av Louis de Geer, och under amiral Maerten Thijssens befäl var i antågade. Han bränner vid avfärden också den danska skansen Gottenbrille på Kyrkogårdsholmen. 1644, 1 augusti -Amiral Maerten Thijssens värvade holländska flotta med 18 fartyg kom fram till Göteborg. Dessutom fanns kapade fartyg lastade med fisk och spannmål med i flottstyrkan. 1645 I slutet av maj slogs ett danskt anfall tillbaka då en invasionsflotta under amiral Ove Gjedde stoppades vid älvmynningen av Maerten Thijssens, numera adlad Anckarhjelms, svenska flottstyrka.[36] 1645, 25 maj - I en nattlig storm gick bland annat det danska amiralsskeppet St.Sofia med 54-kanoner på grund och sjönk söder om Buskär. 1637 - Den allra första resan till Nya Sverige, Delaware i Nordamerika avgick, med örlogsskeppet Calmare Nyckel och jakten Fågel Grip. 1621, 4 juni – Göteborg grundades 1621, 8 oktober - Göteborg får sin första postiljon. Det var holländaren Christoffer Retl som anställdes som "stadens resande bud" för en lön på 32 daler silvermynt samt dagtraktamenten. 1624 - De sista borgarna flyttar från Nya Lödöse till Gustav II Adolfs Göteborg vid Otterhällan. 1624, 24 februari - Slottsskogen skänktes till staden av Gustav II Adolf. 1627 - Göteborg öppnade landets första postkontor, föreståndaren hette Herman Schmidt. 1630 - Första skolan inrättades, en trivialskola "Allmän skola till ungdomens undervisning i bokliga konster", i ett trähus på domkyrkoplanen i hörnet av Västra Hamngatan och Kungsgatan. 1635 -Antalet invånare uppgick nu till 2 000. 1641, 8 augusti - Första apoteket öppnades, senare kallat Enhörningen. Apotekaren Kilian Treutiger fick ansvaret. 1644, 5 april - Den danske kungen Kristian IV inledde den så kallade Hannibalsfejden med att ankra i Älvsborgsfjorden med 11 örlogsfartyg, i ett försök att blockera Göteborgs förbindelser västerut. 1644, 20 april - Göteborgs kommendant Mannerskjöld gick under natten över älven med 1200 man för att förstöra ett danskt härläger vid Lundby kyrkogård, men slås tillbaka.
1645, 2 augusti - Ståthållaren i Norge, Hannibal Sehestedt, gick över Göta älv vid Bohus med 600 man kavalleri, 300 dragoner och 3500 man fotfolk. Han marscherade därefter ner mot Göteborg. 1645, 4 augusti - De dansk-norska trupperna hejdas vid Säveån och Gullbergsäng i "Slaget vid Ranängen", då svenska trupper under befäl av generalmajor Lars Kagg går till motanfall. 1645, 5 augusti - Sehesteds trupper tvingas tillbaka över till Hisingen vid Lärje, och de förföljs norrut mot Bohus av cirka 1000 man svenskt kavalleri, 350 dragoner och 1000 man fotfolk samt artilleri. 1646, juni - Den första industriella anläggningen, ett vantmakeri och repslageri, uppfördes av handelsman Hans Mackler och major Adrian Anckarhielm vid nuvarande Vallgatan. 1647, 27 mars - Göteborgs första gymnasium öppnades, "Götheborgs Kongl. Gymnasium" 1669, 2 januari - I en stor brand Drottningtorget. 50 hus försördes. 1669, 10 maj - 80 hus förstördes i en brand, bland annat Rådhuset, Kristine kyrka och Myntverket. 1676, början av juli - Den norske ståthållaren Gyldenløve försökte innesluta Göteborg från landsidan, i den så kallade Gyldenløvefejden. Han inväntar också en dansk flotta som skall stänga till från sjösidan. 1676, 16 juli - Det danska 38-kanoners linjeskeppet København gick på grund i Kalvsund, anfölls av svenska brännare utsända av amiral Erik Sjöblad, och exploderade vid Köpenhamnsbådan nära Grötö. 1688 - En hälsobrunn upptäcktes vid Köpmansgatan, nära Kristine kyrka, av stadsmedicus Abraham Bex. 1699, maj - Den första teaterföreställningen hålls i Göteborg. Comoedianten 1650 - En ekskog med 2 000 träd växte Fortfarande i Stora Otterhällan. 1650 - Fästningen Nya Elfsborg började byggas på Kyrkogårdsholmen vid Göta älvs mynning. 1657, 5 september - Under Krabbefejden anföll den danske generalen Iver Krabbe svenska trupper vid Gamlestads bro, med delar av sitt kavalleri. Han drog sig tillbaka efter en kort strid. 1660, 4 januari – Riksdagen sammankallades i Göteborg av Karl X Gustav, Kronhuset fick då fungera som rikssal. I samband med riksdagen dog kungen och hans fyraårige son, arvprinsen Karl, utropades som kung Karl XI av riksdagen. 1661, 21 mars - "Götheborgz Bryggiare Gille" (Göteborgs Bryggare Gille) startade sin verksamhet, då stadens magistrat hade godkänt gillets stadgar.
C H A L M E R S
Skolan invigdes den 5 november 1829 i Frimuraresamhällets stora sal. Ordförande doktor Pehr Dubb var sjuk, men hans tal hölls av en ersättare. "Berättelse om Chalmerska Slöjde Skolan i Götheborg, Wid dens öppnande till Wetenskaplig Underwisning den 5 november 1829 av Frimurare Barnhus Direction. Då hette den Chalmerska Slöjde Skolan, och tanken var att barn från fattiga familjer skulle gå på skolan och få en bra utbildning (slöjd: konstskicklighet, yrkesskicklighet), eller som grundaren kanslirådet William Chalmers uttrycker det i sitt testamente: "en framdeles till inrättande bestämd Industrie Skole för fattige barn, som lärt sig läsa och skrifwa." Beloppet som skolan skulle grundas på var 112 500 riksdaler. William Chalmers
Först 1821, tio år efter Chalmers död, påbörjades planeringen av skolan. På grund av en arvtvist kunde de testamenterade medlen överlämnas till direktionen först 1823, utgörande 72 700 banco riksdaler. Genom räntan på det belopp som återstod efter att den första fastigheten förvärvats, anslogs ett årligt bidrag på 3 000 banco riksdaler till lärarnas löner, materialinköp, underhåll med mera. Uppdraget att utveckla den nya skolan gick till industrimannen Carl Palmstedt, som även blev skolans förste rektor. Palmstedt hade flyttat till Göteborg i juni 1829 och redan efter en vecka skrev han skolans reglemente. Skolan hade sina första lokaler i huset Norra Larmgatan 4, vid Lilla Bommen i närheten av vallgraven - som lades igen 1860. På sommaren 1832 besöktes Chalmers av kung Karl XIV Johan, och rektor Carl Palmstedt lyckades få kungen starkt intresserad av skolan. Besöket innebar även att kungen på stående fot bidrog med 600 riksdaler ur sin privata kassa, samt utlovade en proposition om ett årsanslag till skolan. Den 4 april 1835 tilldelade Kungl. Maj:t skolan ett årligt anslag med 3 000 riksdaler. Kungen besökte Chalmers på nytt under hösten 1833 samt en sista gång 1839.
I mitten av 1830-talet försökte frimurarna åter göra Chalmers till en "arbetsinrättning för tiggargossar", man ville kasta ut "det lärda kramet". Palmstedt kämpade dock vidare för sina idéer, och vid en resa till Stockholm 1835 vann han vännen Jacob Berzelius gehör för sin linje. Samtidigt blev skolans ekonomi ett stort problem, detta trots att riksdagen beviljat skolan statsbidrag redan 1835. Inledningsvis vägrade dock Barnhusdirektionen att ta emot bidraget. Statsmakten beslöt därför att en ny styrelse skulle inrättas, och genom ett kungligt brev den 28 september 1836 beslutades om de allmänna grunderna för skolans organisation och inriktning av stadgar. Den 9 november 1838 fastslogs Chalmers första stadgar, fastställda av Kungl. Maj:t. Här bestämdes exempelvis att undervisningen skulle vara avgiftsfri.
Skolan hette 1869 Chalmers slöjdskola Chalmers slöjdskolas nybyggnad 1869. Teckning i Ny Illustrerad Tidning av Otto August Mankell.
Storgatan Institutet vid Storgatan Institutet vid Storgatan Chalmers tekniska läroanstalt och Chalmers tekniska institut Höstterminen 1926 skedde en ny flytt till Gibraltarområdet i Landalabergen. Till en kostnad av 300 000 kronor hade nya byggnader uppförts till de kemiska- och fysiska institutionerna. Skolan, som från 1883 hette Chalmers tekniska läroanstalt, hade en mellanställning mellan de tekniska elementarskolorna och Kungliga Tekniska högskolan. År 1914 ändrades namnet till Chalmers tekniska institut. Chalmers styrelse lämnade 1885 en begäran hos Göteborgs stadsfullmäktige om anslag från den Renströmska fonden med 35 000 kronor till inrättande av en materialprovningsanstalt, vilket godkändes. https://sv.wikipedia.org/wiki/Chalmers_tekniska _h%C3%B6gskola#/media/Fil:Storgatan_43_G%C3 %B6teborg.jpg