1 / 18

Luftvägsinfektioner hos förskolebarn

Luftvägsinfektioner hos förskolebarn. Katarina Hedin Specialist i allmänmedicin, Med Dr Växjö. Halmstad 20100602. Monto AS, Ullman BM. JAMA 1974;227:164-9. Dagar med rapporterade symtom. procent. Hedin K et al. Scand J Prim Health Care 2006;24:98-103.

abra-barker
Download Presentation

Luftvägsinfektioner hos förskolebarn

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript


  1. Luftvägsinfektioner hos förskolebarn Katarina Hedin Specialist i allmänmedicin, Med Dr Växjö Halmstad 20100602

  2. Monto AS, Ullman BM. JAMA 1974;227:164-9

  3. Dagar med rapporterade symtom procent Hedin K et al. Scand J Prim Health Care 2006;24:98-103.

  4. Läkarbesök och antibiotikabehandling vid infektionsepisod procent Hedin K et al. Scand J Prim Health Care 2006;24:98-103.

  5. Diagnoser i primärvården vid luftvägsinfektioner procent Andre et al. Scand J Infect Dis 2005;37:863-69.

  6. Andel barn med barnomsorg procent År

  7. Fördelning av 18-månadersbarn efter antal dagar med symtom under månaden procent Hedin et al Acta Pediatrica 2007;96:1059-1063

  8. Procent dagar man varit hemma och dagar då socialförsäkringen använts. procent Hedin K et al. Scand J Prim Health Care 2006;24:98-103.

  9. Barnomsorg i grupp • ökar risken för luftvägsinfektioner • har störst påverkan på barn yngre än tre år • 20-30% av luftvägsinfektionerna förklaras av förskolevistelsen i sig Fleming et al. Pediatrics 1987;79:55-60. Hurwitz et al. Pediatrics 1991;87:62-9. Nafstad et al. Pediatrics 1999; 103:753-8.

  10. Möjliga riskfaktorer Barnets ålder – åldern är den starkaste riskfaktorn Timmar per vecka Tid i barnomsorg Barntäthet

  11. Möjliga riskfaktorer • Barngruppernas storlek • Barngruppernas struktur • Utevistelse och utomhusmiljö • Inomhusmiljö (?) (ventilation, lekytor, köksutrymmen mm) • Hygienrutiner fr.a handtvätt o blöjbyten

  12. Riktlinjer på förskolorna viktade data

  13. Störst effekt i småbarnsgrupper (<2-3 år) Över lag blygsamma till måttliga effekter Bättre effekt på gastroenteriter än luftvägsinfektioner Breda interventionsprogram gör det svårt att uttala sig om effekten av enskilda åtgärder. Effekter av intervention

  14. Handdesinfektion • Handsprit till förskolebarn och förskolepersonal • 30 veckor under vinterhalvåret 2004-2005 • Frånvaron pga infektioner minskade med 12 % Lennell et al. Acta Paediatrica 2008;97:1672-80

  15. Handdesinfektion forts Antag att ett barn är på förskolan 30 timmar per vecka: • Sjukfrånvaron minskar från 5,3 till 4,7 dagar • Kostnaden för VAB minskar med 192 miljoner kronor (data från 2005) • Handspritskostnad för ca 8750 förskolor ca 10 miljoner kronor Lennell et al. Acta Paediatrica 2008;97:1672-80

  16. Faktorer av betydelse för lägre sjukfrånvaro Odds ratio Hedin et al 2010;11:180-86

  17. Bärarskap i olika åldrar procent

  18. Bärarskap av S.p hos friska • Förskolebarn 7-11% • Skolbarn 6-8% • Vuxna <1% • Utbrott av infektioner med S.p kan snabbt ge ett bärarskap på över 60% Strömberg et al. Scand J Infect Dis 1988;20:411-7. Gunnarsson et al. Scand J Prim Health Care 1997;15:149-55. Falck G. Pediatr Infect Dis J 1992;11:914-9.

More Related