Konsekvenser av hedersrelaterat våld

1. Konsekvenser av hedersrelaterat våld - Ansvar och bemötande Astrid Schlytter, Stockholms Universitet

2. Etnisk bakgrund - hederskategorin Ca en av tre flickor har två utlandsfödda föräldrar – Inga flickor med två svenskfödda föräldrar Schlytter, Stockholms universitet

3. Gift mot sin vilja (2009:5) • Ungdomar som förväntas följa andras vilja i val av framtida partner • 13 % av samtliga flickor • 9 % av samtliga pojkar Schlytter, Stockholms universitet

4. Vad är skam – heder för pojkar Schlytter, Stockholms universitet Skam är att inte föra släkten och systemet vidare Att inte kontrollera närstående kvinnors sexualitet Att inte gifta sig inom släktens/systemets ram (Homosexualitet, inte vilja kontrollera syster, inte gifta sig inom, inte gifta sig med en oskuld)

5. Skam – heder för kvinnor Schlytter, Stockholms universitet Att inte kunna bevisa sin oskuld Hennes oskuld är hans bevis på hennes exiatens för honom Hennes kropp inte hennes (Kirsten Grönlien Zetterqvist 2002, Mernissi 1982)

6. Olika – vad vi som lärare osv ”ser” Schlytter, Stockholms universitet

8. Hur ser vi hedersrelaterat förtryck och våld i pojkars vardag? Schlytter, Stockholms universitet

9. Ser sig självsom en del av en annan –= splittratsubjekt

10. kroppssubjektet Attbehövaföravidare – baratankenpåattbehövagifta sig med sin kusinärtraumatiserande - är freeze Ärettsplittrat – försvagatsubjekt Attätasuppinifrån

11. Bror - syster Samma men olika Han ärhon, men honärintehan Näraochpotentiellafiender Bryterhon sig loss – brytersystemetsamman Systemetminstabyggsten

12. Teori om bror- syster Connectivity: en dubbelkrok som förenar bröders och systrars liv (Joseph, 1994) Hans liv är beroende av hennes Pojkars (bröder, kusiner) viktiga roll genom att kunna vara både i den kvinnliga och manliga sfären (di Bella 1992, Tillion 2006)

13. Van Eck: “Purified by Blood” (2003)15 cases Schlytter, Stockholms universitet Offren båda kvinnor och män 7 kvinnor and 8 män Alla 15 rör en relation mellan en kvinna och en man Gärningsmannen är i nästan alla fallen en manlig närstående släkting till kvinnan (bror, far, svåger, make) Oftast en ung man

14. Syster-bror: kärlek, makt, hat Devin Rexvid

19. Vadkan vi “se”? Connecitivityochkravomattföravidare Bror – syster = hanvaradärhonär, mobilkontakt, hanskompissarhjälperhonom. Hennesumgänge med pojkarcentralt. Bror – bror = införäldrebrorgöradetbrodernvill, lyda Son – far = lyda, kontrollav son genomvemhanumgås med. Skolanmöjligfrizon, bl a iansikte-ansiktemötet med lärare Son- mor = bådelydaochkontrollera. Morskyddar son, son skyddar/kontrollerarmor.Kan ha ettdubbelliv: etthemmaochettannat I skolanochpåfritiden

20. VAD BEHÖVER DE UNGA MÄNNEN 1) alternativa gruppnormer för att stärka subjektet(individen), inte ett nytt beroende 2) grupp som markerar utåt/inåt vad som fel 3) manliga förebilder 4) kroppskontakt – kontakt med den egna kroppen för att komma åt vad kroppen minns 5) bemötande som bidrar till att ny insikt skapas 6) terapi?

21. Astrid Schlytter, Stockholms Universitet

22. Myten om mödomshinnan reglerar hela livet Flickor/kvinnor: att kroppen är min fiende, livet stängs livet av – levande död Bror, far, farfar ytterst ansvarig för ”mödomshinnan” Om en pojke/man inte klarar av att kontrollera sin syster, dotter, maka utan värde i andras ögon – levande död

23. Flickors villkor – att bli kontrollerad – ”gamla innan unga” (Nussbaum)

24. Pojkars villkor – att kontrollera och bli kontrollerad

25. Kärnan i det hedersrelaterade förtrycket/våldet Heder – att ha ett erkännande i andras ögon – har du om din syster, din dotter … är oskuld vid äktenskapets ingående och att du som gift förmår kontrollera din hustru. Eftersom alla människor är födda av en kvinna, behöver män kontrollera kvinnors sexualitet. Heder är i denna mening ett absolut begrepp; något en man/släkt har eller inte har.

26. Mäns/släktens heder förutsätter att flickor/kvinnor kontrolleras. Kontrollen kan ske på olika sätt, bl a genom en rad sociala begränsningar Hon bestraffas om hon överträder gränserna/reglerna eller om hon vägrar följa andras vilja vad gäller äktenskap mm. Könsstympning är ett sätt att kontrollera flickors/kvinnors sexualitet. Såväl pojkar/unga män som flickor/unga kvinnor blir bortgifta. I det vardagliga livet behöver bröder kontrollera sina systrar, vilket indirekt är en kontroll av pojkar/unga män.

27. Manligheten Den hedersrelaterade manligheten utvecklas genom kontroll av närstående kvinnors kroppar och genom lydnad mellan bröder. Kontroll – våld - ger positiv bekräftelse Hierarki ger positiv bekräftelse Avhumanisering Inom familjesystemet, få alternativa förebilder, får liten/ingen hjälp att hantera aggressivitet/våld

28. Flicka till kvinna Socialiseringen av flickor till kvinnor går ut på att hon ska lära sig förneka sin egen existens, så att denna bestäms av hennes närstående män Om en flicka/kvinna genom sitt beteende har vanärat sin familj/släkt kan den genom att ta bort det smutsiga bli ren Mernissi (1982)

29. Ett system av beroenderelationer, den enskilde ska uppfylla en rad förväntningar inom ramen för ett hierarkiskt system Hierarki mellan män, mellan kvinnor och män och mellan äldre och yngre. Helt grundläggande är hierarkin mellan kvinnor och män, om män inte förmår kontrollera kvinnors sexualitet så faller systemet samman.

30. Sakernas tillstånd • Ungdomar som förväntas följa andras vilja i val av framtida partner • 13 % av samtliga flickor • 9 % av samtliga pojkar • 80% av flickorna som har tvåutlandsfödda föräldrar • 60 % av pojkarna som har tvåutlandsfödda föräldrar (Gift mot sin vilja, Schlytter et al, Ungdomsstyrelsen 2009:5 ) Schlytter, Stockholms universitet

31. Exempel vad vi gör – borde göra Aktstudien LVU 2 §: knappt två flickor per årskull Enkätundersökningen: minst 120 flickor som lever med hedersrelaterade begränsningar och som har utsatts för minst fem former av kränkningar, hot och våld hemifrån det senaste året. (Oskuld och heder, Schlytter et al, Stockholms stad 2009)

32. VÅGA STÅ KVAR! Om förändringsarbete i Söderhamns kommun Astrid Schlytter, Stockholms Universitet Socialnämnden i Söderhamn beslöt att ”Senast 2011 ska socialnämndens alla verksamheter ha den kunskap som krävs för att få insikt i det hedersrelaterade förtryckets mekanismer. Nämnden ska senast 2011 anta en väl underbyggd handlingsplan för arbetet med hedersrelaterat förtryck och våld” (Dnr 2009/0014). Hedersrelaterat våld och förtryck en prioriterad angelägenhet i den kommunala verksamheten. Bland annat anställdes en HRV-strateg för att leda detta arbete.

33. Förändringsarbetet Astrid Schlytter, Stockholms Universitet Metodutveckling rörande socialtjänstens arbete Samarbetet med skolan särskilt viktigt Plattform och organisering av ett gemensamt arbete för socialtjänst, skola, polis och ungdomsmottagning Förebyggande arbete

34. Det problematiska mötetmellan utsatt och socialtjänst Astrid Schlytter, Stockholms Universitet Utsatta (flicka) Socialtjänsten Rädsla för soc Våld i ett nytt sammanhang. Osäkerhet: Osäkerhet om signalerna forstår de? VAD ser jag? Kan jag få hjälp? Ett möte där båda parter är osäkra

35. Ytterligare ett problematiskt möte Astrid Schlytter, Stockholms Universitet

36. HRV-strategen Astrid Schlytter, Stockholms Universitet En länk mellan flickan och socialtjänsten En länk mellan socialtjänsten och skolan

37. Vad händer hos socialtjänsten?AnmälanFörhandsbedömningÅtgärd Astrid Schlytter, Stockholms Universitet

38. Anmälningsplikt Astrid Schlytter, Stockholms Universitet Myndigheter… yrkesverksamma är skyldiga att genast anmäla till socialnämnden om de i sin verksamhet får kännedom om eller misstänker att ett barn far illa…. Dessutom  ”var och en som får kännedom om eller misstänker att en barn far illa bör anmäla detta till socialnämnden ” 14 kap. 1 – 1 c §§ Socialtjänstlagen

39. 1”BARN … FÅR INTE UTSÄTTAS FÖR KROPPSLIG BESTRAFFNING ELLLER ANNAN KRÄNKANDE BEHANDLING” (FB) Astrid Schlytter, Stockholms Universitet När det gäller fysisk misshandel, hot och/eller tvång som regleras i Brottsbalken är samhällets inställning entydig. Bland annat är det inte en förmildrande omständighet att utövaren är barnets förälder/vårdnadshavare eller annan närstående.

40. Förhandsbedömning Astrid Schlytter, Stockholms Universitet

41. Fall 1 Astrid Schlytter, Stockholms Universitet Det kom in en anmälan från en vuxen i flickans bekantskapskrets om att flickan hade utsatts för en våldtäkt och att hon inte vågade berätta om detta för sina föräldrar.

42. Fall 2 Astrid Schlytter, Stockholms Universitet Det kom in en anmälan från skolan om en flicka som var gravid och som var rädd, vågade inte berätta hemma. HRV-strategen mötte flickan och hon orkade prata.

43. Bedömning - Fall 1 Astrid Schlytter, Stockholms Universitet Socialtjänstens bedömning var att flickans svar tydde på att hon utnyttjades sexuellt och våldtogs av flera personer. Detta kunde vara personer i hennes egen ålder och äldre och våldtäkterna verkade både i och utanför hemmet. Hon var rädd och sannolikt hade det hon varit med om varit traumatiserande. Sammanfattningsvis ansåg socialtjänsten att hon var i vad som kan beskrivas som ett dåligt psykiskt tillstånd. Mot denna bakgrund fattades ett beslut om ett omedelbart omhändertagande.

44. Bedömning - Fall 2 Astrid Schlytter, Stockholms Universitet Socialtjänsten anser att flickan varken vågade eller kunde berätta för sina föräldrar att hon var gravid. Ifall hon återvände hem, så skulle mamman förstå att flickan var gravid. Mamman hade själv fött 8 barn och skulle sannolikt känna igen tecken på dotterns graviditet. Utöver detta bedömdes flickan vara rädd och inte ha möjlighet att hantera situationen hemma. I detta läge fattades ett beslut om ett omedelbart omhändertagande bland annat för att flickan var i sådant ”dåligt” tillstånd.

45. Vad händer efter denna bedömning Astrid Schlytter, Stockholms Universitet • Inled utredning (enligt 11 SoL ) • Ordförandebeslut om: • Omedelbart omhändertagande • Hemlighållande av vistelseadress (14 § LVU) • Umgängesbegränsning • Inga telefonsamtal • Inga brev • Läkarundersökning och rättsläkarintyg • Polisanmälan • Underrätta vårdnadshavare

46. VÅGA STÅ KVAR! Astrid Schlytter, Stockholms Universitet Utsatt Socialtjänst Stärka Se sammanhanget Stödja Se individen Ge hopp Söka lösningar utifrån det enskilda fallet

47. Fel signaler i mötet med flickan Astrid Schlytter, Stockholms Universitet Vi behöver informera dina föräldrar – så som vi gör i andra ärenden! Dina föräldrar är ju så välutbildade att de förstår (arbete som läkare, lärare, socionom)

48. Rätt signaler! Astrid Schlytter, Stockholms Universitet Att ni i praktiken tar säkerheten på största allvar – var ni träffar henne, vem osv. SKYDDET SÅ att föräldrar/familj/släkt ej kan förstå att hon kontaktad soc Säkerheten kan också handla om interna sekretessen Att ni förstår utsattheten Att det går att få hjälp, få en bättre situation Att ni inte kommer att informera vårdnadshavarna utan hennes tillstånd

49. Utredningen Astrid Schlytter, Stockholms Universitet I liknande ärenden som fall 1 och fall 2 gör socialtjänsten en hot- och riskbedömning med utgångspunkt i frågorna i PATRIARK ”PATRIARK är ett instrument för att kunna göra en hot- och riskbedömning i hedersrelaterade ärenden som bland annat polisen använder. Frågorna vi ställer är bra som en första scanning för att kunna fånga upp de eventuella varningssignaler som vi kan behöva undersöka ytterligare. När det gäller våld i nära relationer och HRV, är det olika yttringar. Våld i en nära relation innebär i allmänhet att kvinnan har någon släkting som stöd, däremot är hotbilden i ett HRV – ärende större och det finns risk att en hel släkt är ett hot mot den utsatta.” (intervju teamledaren ungdomsgruppen)

50. Lyssna och fråga! Astrid Schlytter, Stockholms Universitet Viktigt att tänka på är att ge flickan möjlighet att själv berätta om sin situation, om vad eller vilka hon/han upplever som ett hot och om vilka lösningar hon/han själv kan hitta. Den ungas berättelse kompletteras med dokumentation från olika professionella, som läkare, lärare eller annan skolpersonal, terapeuter och andra. Det är även angeläget att belysa tidigare våld mot barnet, inklusive mot syskon och även våld mot en förälder. Såväl en sådan probleminventering som en riskbedömning är viktiga för att bedöma skyddsbehovet. Därför är det oerhört viktigt att dokumentera allt som framkommer.