Att arbeta runt kunskap och bed mning

1. Att arbeta runt kunskap och bed�mning L�rare beh�ver f� m�jlighet att utveckla och f�rdjupa kursplane- och bed�markompetensen. Genom detta �kar m�jligheterna att utveckla en likv�rdig bed�mning samt ge eleverna f�ruts�ttningar att utveckla de kunskaper och f�rm�gor som ska bed�mas enligt de nationella m�len

2. Ur inledning av Skolverkets st�dmaterial Just nu p�g�r en omfattande revidering av l�ro- och kursplaner samt betygsskalan. Revideringen sker inom ramen f�r det nuvarande systemet. Strukturen f�r�ndras dock genom att begreppen m�l att str�va mot och m�l att uppn� fr�ng�s och ist�llet inf�rs begreppen (syfte) l�ngsiktiga m�l, centralt inneh�ll och kunskapskrav.

3. Forts�ttning ur inledning Elevernas kunskapsutveckling ska bed�mas redan fr�n det att eleverna b�rjar i skolan. Alla elever ska �ven forts�ttningsvis ha en individuell utvecklingsplan med skriftliga omd�men. Reformens utg�ngspunkt �r densamma som i nuvarande styrdokument n�r det g�ller synen p� kunskap och v�rdegrund och detta material �r d�rf�r relevant �ven i forts�ttningen

4. Att diskutera L�roplanen: �Skolans uppdrag att fr�mja l�rande f�ruts�tter en aktiv diskussion i den enskilda skolan om kunskaps-begrepp, om vad som �r viktig kunskap idag och i framtiden och om hur kunskapsutveckling sker.�

5. Utveckla kompetens - skolans kunskapsuppdrag - kunskapssynen i styrdokumenten - formativ och summativ bed�mning (betyg) - dokumentation - professionellt spr�k -- utvecklingssamtalet

6. Sammanfattning Det finns en �kande insikt om: - att �processen tar tid och inte kan hoppas �ver� - att arbetet med individuella utvecklingsplaner m�ste integreras i kvalitetsarbetet och �vrigt utvecklingsarbete p� skolan

7. Sammanfattning - att utveckla det gemensamma pedagogiska spr�ket �r n�dv�ndigt - samtliga l�rare m�ste omfatta kunskapssynen i kursplanerna - bed�mningens betydelse f�r att utveckla elevernas l�rande �ven i de l�gre �rskurserna

8. Skriftliga omd�men Skriftliga omd�men ska ge tydlig information till elev och f�r�ldrar om elevens kunskaper i relation till de nationella m�len utifr�n den lokala pedagogiska planeringen och fungera som grund f�r elevens fortsatta l�rande. De skriftliga omd�mena kan fokusera ett urval nationella m�l beroende av hur undervisningen �r planerad. De skriftliga omd�menas b�r �ven lyfta fram elevens utvecklingsm�jligheter i syfte att stimulera fortsatt l�rande, n�got som betyg inte g�r.

9. Departementspromemoria Betyg relaterar alltid elevens samlade kunskaper till samtliga nationellt fastst�llda m�l att uppn� och kriterier i ett �mne. Betygss�ttning �r myndighetsut�vning med krav p� dokumentation, insyn och likabehandling.

10. Utvecklingsarbete Arbetet sker i flera steg och har sin utg�ngspunkt i styrdokumenten. Det handlar om att tolka och planera utifr�n den syn p� kunskap och l�rande som finns i Lpo och de reviderade kursplanerna. Kunna bed�ma och s�tta ord p� elevernas l�rande. Planering � samla elevarbeten � studera elevarbeten � skriva bed�mningsaspekter � beskriva elevernas arbeten � skapa bed�mningsverktyg i f�rsta hand matriser � skaffa en �bank� av illustrativa elevarbeten

11. Ur allm�nna r�d kommentarer Uppf�ljning och bed�mningen av elevens l�rande och utveckling f�ruts�tter att de nationella m�l som undervisningen har inriktats mot �r tydliggjorda. Det kan vara sv�rt f�r elev och v�rdnadshavare att se hur m�len i l�roplanen och kursplanerna h�nger samman med undervisningen. Det �r d�rf�r viktigt att information om m�len i styrdokumenten ocks� kan relateras till en beskrivning av hur undervisningen har genomf�rts f�r att konkretisera inneb�rden i de nationellt fastst�llda m�len.

12. Inte f�rv�xlas En lokal pedagogisk planering �r INTE detsamma som lokala kursplaner eller l�rares enskilda lektionsplaneringar.

13. Pedagogiska planeringar Skapa gemensamma lokala pedagogiska planeringar F�r att skapa ett gemensamt, professionellt och sakligt spr�k b�r detta arbete utf�ras i arbetslag eller i �mneslag. De gemensamma planeringarna kan sedan ligga till grund f�r den enskilda l�rarens lektionsplaneringar. En lokal pedagogisk planering kan vara l�ngre eller kortare. Den kan vara f�r en hel termin eller �ver ett arbetsomr�de med flera �mnen inblandade.

14. Ur allm�nna r�d kommentarer De nationella m�l som �r formulerade i l�roplanens avsnitt 2.2 Kunskaper, 2.3 Elevernas ansvar och inflytande och 2.7 Bed�mning och betyg ger, liksom kursplanernas m�l, v�gledning f�r den lokala planeringen av undervisningen. De nationella kursplanerna ska konkretiseras och utvecklas lokalt p� ett s�dant s�tt att det klarg�rs vad undervisningen ska inneh�lla och hur den ska utformas f�r att leda mot de nationella m�len.

15. Steg 1 Planering I planeringsarbetet �r det inte uppn�endem�len som g�ller som planeringsgrund utan i f�rsta hand m�l att str�va mot, bed�mningens inriktning samt betygskriterier F�r att planeringen ska �verensst�mma med m�len b�r man l�sa hela kursplanen och �ven koppla den till l�roplanen. Syfte att utveckla ett gemensamt professionellt spr�k samt att tolka styrdokumenten

16. Steg 2 Genomf�rande Planeringen ska genomf�ras. F�r att detta ska fungera fullt ut m�ste eleverna g�ras medveten om vilka m�len f�r arbetet �r. Det vi sett vid ett flertal tillf�llen �r att �ven om l�rarplaneringar som �verensst�mmer med styrdokumenten kan resultera i elevarbeten som inte alls �r gjorda efter de tankar om kunskap som styrdokumenten bygger p�.

17. Steg 2 forts�ttning Eleverna �r sedan l�nge tr�nade p� att t�nka kunskap och l�rande i ett helt annat perspektiv, m�nga g�nger handlar det om att kvantitet blir viktigare �n kvalitet och m�ngden fakta viktigare �n att utveckla en kompetens. Ett inte ovanligt elevt�nkande �r att h�gre antal sidor per automatik inneb�r ett b�ttre betyg/omd�me. Syfte att utveckla en gemensam syn p� vad som �r kunskapsm�l

18. Steg 3 Olika kvalitet N�r eleverna gjort klart sina arbeten samlas de in f�r att vara underlag f�r diskussioner om olika kvalitetsniv�er. Steg 1 �r att varje l�rare i gruppen l�ser elevarbeten individuellt och sedan skriver ner vad de har bed�mt I det inledande arbetet l�ggs elevernas arbeten i olika �kvalitetsniv�h�gar� d�r det f�rsta �r att skriva ner vilka kriterier man anv�nda n�r man sorterade arbetena.. Syftet sakligt spr�k som g�r att vi kan beskriva vad vi bed�mer i ett arbete samt att f� en mer likv�rdig bed�mning mellan olika l�rare

19. Steg 4 Skapa bed�mningsmatriser Steg 4 Utifr�n elevarbetena b�rja skapa bed�mningsverktyg i f�rsta hand matriser. Dels formulera vilka kunskapskvaliteter vi tittar efter i arbete, dels beskriva olika niv�er av kunskapskvaliteter. Som grund f�r detta arbete anv�nds de elevarbeten och den feedback man tidigare diskuterat Syftet Underl�tta arbetet med IUP och utvecklingssamtal samt p� ett tydligare s�tt beskriva vad vi bed�mer i ett arbete samt att f� en mer likv�rdig bed�mning mellan olika l�rare

20. Forts�ttning till�mpning Det �r viktigt att skilja mellan m�l och medel i l�randet. Kunskapskvaliteter �r m�l , vetande och f�rdigheter �r till stor del medel f�r att n� m�len Eleven m�ste ges tillf�lle till att till�mpa kunskapskvaliteterna p� problem, fr�gest�llningar eller andra typer av �ppna uppgifter.

21. Utvecklingsarbete Skapa planeringar Syfte: att tolka och diskutera styrdokument samt skapa ett gemensamt spr�k Genomf�ra planeringar Diskutera elevarbeten Syfte: att skapa en gemensam bed�mningsgrund samt f� en gemensam syn p� vad som ska bed�mas samt ett gemensamt spr�k Diskutera vad som b�r bed�mas i en bed�mnings-matris och vad som b�r bed�mas p� annat s�tt

22. 1 M�L Kursplan -och l�roplansm�l Tolkade och konkretiserade m�l Best�m ett �mne utan att precisera vilket stoff du vill anv�nda. Vilka m�l i l�roplanen och kursplanerna ska ni arbeta mot? Utg� ifr�n M�l att str�va mot, Bed�mningens inriktning och eventuellt betygskriterier. Tolka och konkretisera m�len s� att de blir m�jliga f�r eleverna att f�rst�. Avgr�nsa kursplanernas �vergripande m�l till m�l som �r l�mpligt f�r aktuellt skol�r.

23. 2 Bed�mning Best�m VAD (vilka aspekter) som ska fokuseras f�r att kunna uppt�cka och bed�ma kvalitetsniv�n (utvecklingsniv�n) p� elevens arbete mot m�len Dvs VAD ska bed�mas? OBS. Aktiviteten f�r bed�mning t ex utst�llning eller skriven rapport, ska inte anges h�r.

24. 3 Undervisning Med undervisning avses h�r alla aktiviteter som l�raren initierar och leder. Undervisning inneb�r inte endast att l�raren beskriver, f�rklarar eller ger texter att l�sa, utan det inbegriper �ven samtal och �vningar i olika former � dessa kan g�ras enskilt, i grupp eller i helklass. Under denna punkt planeras vilket stoffinneh�ll undervisningen ska ha. Med stoff avses h�r allt som eleverna beh�ver: f� veta, beskrivet, f�rklarat och insatt i sitt sammanhang f� �vningar i f� samtala om

25. Formulera en �ppen fr�ga eller uppgift som g�r att eleverna m�ste anv�nda det de l�rt under det planerade arbetsomr�det Dvs eleverna ska anv�nda de �byggstenar� de arbetat med: fakta, f�rdigheter och f�rm�gor Den fr�gest�llning, det problem eller de uppgifter som formuleras ska vara �ppet formulerade och g�rna utmana elevernas t�nkande. Den ska var s� �ppen att den kan l�sas p� olika s�tt och p� olika kvalitativa niv�er. (Tanken �r att en s�dan uppgift kan ers�tta ett �slutprov�)