Studiestödet och EU-rätten

1. Studiestödet och EU-rätten Marianne Gjevert Petersen Eva Rummel Jenny Wäsström

2. ASIN och EU 2012 - 2014 En EU-intensiv period där utbildningsfrågorna har haft en hög prioritet. Sammanfattas i: • ASIN och EU 2014 – utvecklingen inom studiestöds- och utbildningsområdet • ASIN och EU 2014 – utvecklingen inom EU-rätten http://www.studiestodinorden.org/

3. Mycket har hänt på EU-rättens område Exempelvis: • Krav på utbildningens längd för att få studiestöd vid studier utomlands (dom C-275/12, Elrick), DK • Vidgat familjebegrepp (enligt direktiv 2004/38), SV • Stöd till studier vid norska skolor men inte vid utländska (ESA - domstolen för EFTA- staterna), NO • Arbetstagare eller studerande - huvudsyftet med inresan och rätten till studiestöd (dom C-46/12 L.N), DK m.fl. • Bosättningsvillkor

4. Varför ett bosättningsvillkor? För att få studiestöd vid utlandsstudier har det ansetts rimligt att ställa ett krav på anknytning. Bland annat för att: • motverka risken för en orimlig ekonomisk börda • identifiera personer som är integrerade i samhället • säkerställa att studiemedel beviljas studerande som sannolikt kommer att återvända efter studierna och bidra till samhället. Ej tillåtet att ställa krav på medborgarskap – hinder mot den fria rörligheten. En viss tids bosättning har ansetts ge en stark knytning till landet.

5. Vad tycker EU-domstolen om bosättningsvillkor? Fri rörlighet och rätt till sociala förmåner för Migrerande arbetstagare (art. 45 FEUF och förordning 492/2011) • Mål C-542/09 Kommissionen mot Nederländerna • migrerande arbetstagare • Mål C-20/12 Giersch • gränsarbetare Fri rörlighet för det egna landets medborgare (art. 20 och 21 FEUF) • Mål C-585/11 och C-523/11, Seeberger och Prinz • unionsmedborgare

6. Domstolen fastslår • EU-länderna har rätt att kräva att en person har tillräcklig samhällsanknytning till landet innan man ger studiestöd för studier i annat EU-land. • Bosättningskravet är dock inte förenligt med artikel 20, 21 och 45 i FEUF: • Ettenda villkor gällande bosättning är inte tillåtet. • Utesluter annan form av anknytning. • Anknytning kan även styrkas på andra sätt - exempelvisvia medborgarskap, anställning, skolgång, familjeband, språkkunskaper samt andra sociala eller ekonomiska band.

7. Danmark Konsekvenser af EU-domme om bopælskrav

8. SU til uddannelse i udlandet (før) • Ret til SU til uddannelse i Danmark • Dansk statsborger • Ret til SU efter EU-retten • EU-borger og arbejdstager eller selvstændig erhvervsdrivende i Danmark • Ægtefælle, barn eller Forældre til EU-borger, der er arbejdstager eller selvstændig erhvervsdrivende i Danmark. • 5 års ophold i Danmark og • 2 års sammenhængende ophold i Danmark inden for de seneste 10 år forud for ansøgningstidspunktet (2-års-reglen).

9. Hvordan handlede Danmark som følge af EU-dommene om bopælskrav? • Uddannelses- og Forskningsministeriet vurderede konsekvenserne af dommene sammen med Justitsministeriet • Ansøgninger, der efter gældende ret ville føre til et afslag på grund af 2-års-reglen, sat i bero (indtil nu ca. 100 ansøgninger). • Politiske forhandlinger i SU-forligskredsen. • Lovforslag til ændring af SU-loven fremsat i april 2014 (lovforslag nr. L 139). Ny bemyndigelsesbestemmelse. Ikrafttræden den 1. juli 2014. • Ændring af SU-bekendtgørelsen. Ikrafttræden den 1. juli 2014.

10. SU til uddannelse i udlandet (efter) • Ret til SU til uddannelse i Danmark, og • 2-års ophold • Ansøger har haft 2 års sammenhængende ophold inden for de seneste 10 forud for ansøgningstidspunktet, eller • Særlig tilknytning • Ansøger har gået i skole i giverlandet i en betydelig periode, eller • Ansøger har tilknytning til giverlandet i form af familie, ellerbeskæftigelse, ellersprogkundskaber, ellerandre sociale eller økonomiske bånd. • Særligt om familiemedlemmer til grænsegængere: • Grænsegænger skal have haft 5 års arbejde i Danmark.

11. Hvad gælder for hvem?

12. Hvad gør vi nu? Genoptager behandling af ansøgninger, der er sat i bero og træffer afgørelse efter de nye regler Behandler eventuelle ansøgninger om erstatning. Styrelsen for Videregående Uddannelser er erstatningsansvarlig efter de almindeliget erstatningsansvarsregler (krav kan dog være forældede) Træffer afgørelse i nye sager efter ny regler Fastlægger egen praksis og vejleder herom Ankenævnet for Statens Uddannelses-søtteordninger efterprøver praksis

13. Sverige Konsekvenser av EU-domarna om bosättning

14. Studiemedel för utlandsstudier (före domarna) • Rätt till studiemedel för utlandsstudier • Svensk medborgare • Utländsk medborgare som jämställs med svensk enligt EU-rätten: • EU/EES- eller schweizisk medborgare och migrerande arbets- eller egenföretagare i Sverige. • Familjemedlem till en EU/EES- eller schweizisk medborgare som är migrerande arbets- eller egenföretagare i Sverige. • Turkiskt barn till turkisk arbetstagare i Sverige. • Har permanent uppehållsrätt, PUR, i Sverige. • Utländsk medborgare med rätt till studiemedel i Sverige och • som bedriver utbytesstudier eller deltar i ett utbildningssamarbete utomlands,i högst ett år och • Uppfyller övriga villkor för att få rätt till studiemedel (t.ex. tillräckliga studieresultat, godkänd utbildning m.m.) och • 2 års sammanhängande bosättning i Sverige under de senaste fem åren(bosättningskravet) • Undantag (studerande som tidigare uppfyllt kravet, statsanställda, biståndsarbetare m.fl.)

15. Vad har Sverige gjort till följd av EU-domarna om bosättningskrav? • CSN har ändrat sin tillämpning genom två olika beslut: • Beslut om tillämpning av bosättningsvillkoret den 29 juni 2012 (efter domen i mål C-542/09 Kommissionen mot Nederländerna) • Rättsligt ställningstagande om tillämpning av bosättningsvillkoret den 2 december 2013 (efter domarna i målen C-523/11 och C-585/11 Prinz och Seeberger och C-20/12 Giersch) • Praxis från Överklagandenämnden för studiestöd (ÖKS) • Utbildningsdepartementet arbetar med ett förslag till ändring i studiestödslagen eller - förordningen (ikraftträdande tidigast från och med den 1 januari 2015) • Eventuellt behövs förordnings- och föreskriftsändringar till följd av lag- eller förordningsändringen

16. Bosättningskravet (efter domarna)

17. Tillräcklig samhällsanknytning Sammantagen bedömning av följande faktorer: • Svenskt medborgarskap • Tid och skolgång i Sverige • Familjeband eller andra sociala band till Sverige • Anknytning till arbetsmarknaden och andra ekonomiska band till Sverige • Kunskaper i svenska språket

18. Vad händer nu? • Vi inväntar nya bestämmelser i lag eller förordning • Vi bevakar EU-domstolens och ÖKS:s praxis och korrigerar vår tillämpning vid behov • När det införs nya bestämmelser behövs troligen nya föreskrifter och ändringar i handböcker, rutiner, hjälp- och informationstexter m.m.