Barns Behov i Centrum (BBIC)

1. Barns Behov i Centrum (BBIC) • ett system för • utredning, planering och uppföljning • av barn och unga • i den sociala barnavården

2. Barns Behov i Centrum (BBIC) • fördjupningsutbildning i • uppföljning av insatser för barn och unga • i den sociala barnavården

4. Dagens upplägg • Inledning • Erfarenheter • Barns deltagande • Uppföljningsprocessen • Förberedelser • Formulär • Mötets genomförande • Rollspel • Slutdiskussion

5. Socialstyrelsen statistik 2006(Barn och unga-insatser år 2006 (2007:9) • 20 700 barn hade heldygnsinsats under år 2006 • 1 nov 2006 fanns det 14 900 placerade barn (varav drygt 10 000 placerade i enlighet med SoL) • Familjehemsplacering är den vanligaste vårdformen, 80% av barnen som placerades jml SoL samt 65 % av barnen som placerades jml LVU placerades i familjehem

6. Dartingtonprojektet(SOS-rapport 2000:2) • Hälsoproblem - det mest förvånande • Skolproblem • Relationsproblem • Problem när det gäller identitet och känslomässig utveckling

7. Fosterbarn som unga vuxna – en översikt av resultat från några nationella registerstudier - Bo Vinnerljung (Socialmedicinsk tidskrift 2006;83:23-35) I jämförelse med jämnåriga som inte fått socialtjänstinsatser har fosterbarn höga överrisker för att • gå ut i vuxenlivet som lågutbildade • vårdas på sjukhus för suicidförsök eller med psykiatrisk diagnos i unga vuxna år eller under tonåren • själva bli föräldrar i tonåren • minst en biologisk förälder har dött innan barnet blivit myndig

8. LänsstyrelsernaSocialtjänsten och barnen granskning av sociala barn- och ungdomsvården 2006-2007 128 verksamhetstillsyner av socialtjänstens utredningar och uppföljningar av familjehemsvård

9. LänsstyrelsernaSocialtjänsten och barnen granskning av sociala barn- och ungdomsvården 2006-2007 • Barnutredningarnas kvalitet har förbättrats • Socialtjänsten har utvecklat kompetens i att tala med barn • Nämnderna gör grundligare bedömningar av vad barn behöver • Det finns en del goda exempel på kommuner som följer lagens intentioner, arbetar med barn och föräldrars delaktighet i vården, allsidiga uppföljningar och har barnvänliga organisationer

10. Länsstyrelsernas iakttagelser:utredning och vårdplan • Ibland saknades familjehemsutredningar helt • De utredningar som fanns var av varierande kvalitet och dåligt matchade mot det specifika barnet • Placeringar i jourhem under lång tid • Vårdplaner var ibland ofullständiga eller saknades helt • Vårdplanerna gav inte ett tillräckligt underlag för en systematisk uppföljning av vården • Flera länsstyrelser uppgav att barnen och förädlarna behöver göras mer delaktiga i arbetet med planeringen av vården

11. Länsstyrelsernas iakttagelser:socialtjänstens besök • Ingen självklarhet att barnen får regelbundna besök och enskilda samtal med sin socialsekreterare • Det finns goda exempel på kommuner där socialtjänsten träffar barnen mer än vad som föreskrivs • Nästan samtliga Länsstyrelser konstaterat att uppföljningarna är osystematiska och formlösa

12. Länsstyrelsernas iakttagelser:behov • Innehållet i uppföljningarna är varierat och saknar struktur som säkerställer att barnets alla behov tillgodoses • Socialtjänsten pratar mycket om umgänget med föräldrarna men inte om hälsa och skola • Flera familjehem berättar att barnen hade stora problem när de placerades som inte uppmärksammades av socialtjänsten • I flera kommuner används BBIC vid uppföljningar av barn i familjehem vilket medför att barnens alla behov blir uppmärksammade

13. Länsstyrelsernas iakttagelser:överväganden och vårdnadsöverflyttningar görs inte alltid • Inte alla kommuner gör regelbundna överväganden och inte heller på annat sätt följer vården • Majoriteten av länsstyrelserna har sett att kommunerna inte dokumenterat särskilda överväganden om överflyttning av vårdnad

14. Utvecklingsområde… • Det behövs kriterier för bedömning av familjehem • Från den 1 april 2008 infördes krav på genomförandeplaner som, om det får genomslag, kan ge struktur för att följa barnets vård • En systematisk uppföljning behövs för att säkerställa att barn kompenseras för behov som han eller hon inte tidigare fått tillgodosedda • Från den 1 april infördes en bestämmelse i socialtjänstlagen att barn inte får vara placerade i jourhem längre tid än två månader från att utredningen avslutades

15. Utveckling pågår….(Lägesrapport IFO 2007-socialstyrelsen) • Varje barn som placeras i heldygnsvård-obligatorisk undersökning av somatisk och psykisk hälsa (pågående diskussion bl a i Örebro) • Förbättra skolresultaten för placerade barn- låg- och mellanstadiet, skolpsykologisk och pedagogisk utredning. Systematiskt konstruera ett individuellt stöd till barnet, familjehemmet och barnets skola (Helsingborg samt IMS)

16. Några erfarenheter

17. Barns erfarenheter av att delta i uppföljningsmöten - England • Barn uppfattar att deras deltagande är viktigt • De finner ofta att deras erfarenheter är obekväma och är skeptiska till vilket värde erfarenheterna ges • De känner sig dåligt förberedda inför deltagande på möten, de vet inte vilka som ska delta, vad som ska diskuteras, vad som ska hända efteråt, när och hur man ska prata, hur de ska säga vad de verkligen tänker, särskilt när det rör personer som är närvarande i rummet • Barn känner att man lyssnar på dem men det som de säger har liten effekt på resultatet

18. SverigeBarns erfarenheter av uppföljningsmöten(Bodil Rasmusson, Ulf Hyvönen och Lina Mellberg) • Barn hade olika motiv för att delta: -för att framföra sina önskemål -för att lyssna -för att få besked om viktiga frågor -för att vuxna ville det • Oavsett hur barnen uppfattade mötena ville ingen avstå från att gå dit

19. Barns delaktighet ökar genom ramar och kontinuitet

20. ”Barn kan ha något viktigt att lära av demokratiska beslutsprocesser, även av det som är utmanande och svårt.” (B Rasmusson, U Hyvönen, L Mellberg)

21. Barns erfarenheter av uppföljningsmöten- Sverige(Bodil Rasmusson, Ulf Hyvönen och Lina Mellberg) • Uppföljningsmöten bra för vissa men inte för andra • En del barn är bekväma med att ha huvudroll, andra kände sig underlägsna, frustrerade utifrån t ex egen osäkerhet, känsloladdade relationer eller bristande stöd och respekt • Viktigt att ”rätt” personer deltog • För att känna trygghet på mötet viktigt att känna förtroende för t ex socialsekreteraren

22. Barns erfarenheter av uppföljningsmöten- Sverige(Bodil Rasmusson, Ulf Hyvönen och Lina Mellberg) • Formulären - barnen tycktes inte fästa så stor vikt vid dem • Garanti för regelbunden uppföljning • Förståelse för sammanhanget - grundläggande förutsättning för att uppleva delaktighet och kunna delta i planering och beslutsfattande • Genom formaliteter t ex fylla i formulär, upprätta dagordning, avtala tider, bestämma vem som skulle delta skapades möjligheter för barnens delaktighet och medbestämmande

23. Barns erfarenheter av uppföljningsmöten- Sverige(Bodil Rasmusson, Ulf Hyvönen och Lina Mellberg) • Flera barn påverkade vilka frågor som berördes och vilka som skulle delta på mötet • Det blev tydligt för barnet vilka som finns till hands • Vem som ska delta - känslig fråga • Stödperson med på mötet kan betyda mycket för barnet • Bra med ordförande t ex sätta stopp för alltför känsliga och konfliktladdade diskussioner och föra mötet vidare, hålla ordning, fördela ordet • Gav barnet någon form av kontroll över sin situation • Målet är att barnet (som vuxen) känner att uppföljningen har skett på ett bra sätt

24. Ordförandens erfarenheter av uppföljningsmöten- Sverige(Bodil Rasmusson, Ulf Hyvönen och Lina Mellberg) • Viktigt med ett bra och förtroendefullt samarbete med socialsekreteraren • Viktigt att prata med ”vanliga ord” så att mötet blir begripligt för deltagarna • För barnens del kan det behövas en viss ”inskolning” i mötesformen. Ju fler möten man har desto lättare för att komma till tals och förstå sina möjligheter

25. ”Det går lätt att tänka sig att planerings - och uppföljningsprocesser som präglas av tydlighet och goda samarbetsrelationer, kan bidra till barnets utveckling på ett positivt sätt.”

26. Barn har rätt att delta och ha inflytande – professionella är ansvariga för att underlätta detta!

27. Barnets deltagande

28. Varför är deltagande viktigt? För att: • upprätthålla barns rättigheter, barn är medborgare och serviceanvändare och har samma grundläggande rättigheter som andra människor • leva upp till det legala ansvaret i FN:s konvention om barnets rättigheter och Socialtjänstlagen • förbättra insatser och service, att involvera barn kan göra behov av insatser synliga och behov av förändringar kan definieras • förbättra beslutsfattandet, deltagande leder till mer precisa, mer relevanta beslut och insatser

29. Fortsättning varför deltagande är viktigt För att: • förbättra den demokratiska processen, barn som ges möjlighet att delta i beslut som rör dem själva kan också tänka sig att aktivt delta i samhällslivet i framtiden • förbättra barns skydd. Barnets deltagande i samtal/möten underlättar och förbättrar socialsekreterarens möjlighet att upptäcka och hjälpa barn som far illa • förbättra barnets möjligheter att utvecklas i sin förmåga i att delta i debatter, kommunicera och delta i beslutsfattande. • stärka och bygga upp barnets självförtroende, ett effektivt, positivt deltagande stärker barnets självkänsla och tro på sig själva

30. Utöver ideologiska och legala skäl för att lyssna på och ge röst åt barn i familjehem(enligt Robbie Gilligan 2002) • Pragmatiska skäl: om barn blir lyssnade på och får sina synpunkter genuint beaktade blir planer bättre och mer hållbara • Terapeutiska skäl: om barn involveras i att påverka sitt eget öde underlättar det deras återhämtning från svårigheter, ökar självkänslan och den egna kompetensen • Etiska skäl: delaktighet reducerar maktobalansen mellan barn och vuxna och negativa följder därav • Filosofiska skäl: om man värdesätter barns välfärd och intressen måste man också värdesätta deras synpunkter och röst

31. Barnets deltagande i olika sammanhang • i utredning • i planering av insatser • i uppföljning • i nätverksmöten, familjerådslag m m

32. Samtal med barn är i hög grad till för barnet självt här och nu – för att förstå och bringa mening i sin tillvaro. Samtal med barn är en möjlighet för vuxna att göra sig en bild av barnet och dess situation.

33. Barns delaktighet förbättras när vuxna: • informerar barnet - för att aktivt kunna delta måste barnet få information om processen som pågår. • konsulterar barnet – i bästa fall är konsultationen en kontinuerlig dialog. Barns möjligheter att uttrycka sina känslor ökar när de ges relevanta verktyg som underlättar samtalen. • förbereder barnet - det starkaste budskapet från barnen, de måste vara väl förberedda på mötet!

34. Fortsättning Barns delaktighet • tar hänsyn till barnets agenda – de professionella måste vara flexibla i valet av tidpunkt för möte. • tar hänsyn till barnets val av plats – vilka hänsyn måste de professionella ta för att barnet ska känna sig komfortabelt? • tar hänsyn till barnets särskilda, individuella behov – behöver barnet hjälp av någon för att kunna uttrycka sin uppfattning?

35. Fortsättning Barns delaktighet • Tänk om/tänk nytt när det gäller mötesstil och sätt att ha möte – vilket syfte har mötet? • Behandla barnet med respekt - barn berättar att de känner sig ignorerade, uttråkade och att man pratar som om de inte var närvarande. Mötesordföranden har här en viktig funktion att fylla. • Ge feedback till barnet – barn uttrycker att de får ångest för vad som händer efter mötet/samtalet.

36. Hur bemöter du barnet på bästa sätt?

37. Barnets rätt Barnets rätt att föra sin talan och uttrycka sin vilja Barnets rätt att bli bemött som en egen individ Barnets eventuella önskan om sekretess Barnets eventuella önskan om enskilda samtal Föräldrarnas rätt och ansvar för sina barn Barnets rätt att slippa ta ansvar för svåra beslut Barnets beroende av sina närmaste och lojalitet med föräldrarna Socialsekreterarens skyldighet att meddela vad som framkommit i samtalet Behovet av att vårdnadshavaren kan vara med i samtalet för att kunna ta sitt ansvar för hur barnet mår och har det Intressemotsättningar - dilemman för socialtjänsten

38. Socialsekreterarens skyldighet att göra barnet delaktigt Socialsekreterarens önskan att hjälpa barnet Socialsekreterarens önskan att samarbeta med föräldrarna Synen på barnet som kompetent Barnets oförmåga eller rädsla för att berätta Barnets eventuella uppfattning om samtaletsom ett straff Barnets möjliga upplevelse av svek om socialsekreteraren samarbetar med personer som försummat eller förgripit sig på barnet Synen på barnet som i behov av skydd Fortsättning dilemman

39. Subjekts- och objektsyn • Subjekt – rättighetsperspektiv, ser barnet som medborgare • Objekt - omsorgsperspektiv, synliggör maktrelationen mellan omsorgsgivare och mottagare

40. Barnet som subjekt och aktörTitti Mattsson • Rättssystemet är tydligt i sitt budskap att barn ska betraktas som ett subjekt, med gradvis stigande möjlighet att kunna agera i samband med frågor som rör henne eller honom personligen. • Barnet ska betraktas som subjekt med fullt människovärde och med egna kunskaper och erfarenheter. • Barnet ska betraktas som en individ med handlingsförmåga och med gradvis stigande rätt att få påverka sitt liv. Denna syn på barnet ska råda i relationer mellan barn och offentliga organ, (socialnämnd, domstol), halvoffentliga organ, (familjehem), och i det privata förhållandet mellan barn och vårdnadshavare.

41. fortsättning…..Titti Mattsson • Lagstiftarens krav på att man ska se barn som subjekt och aktör innebär att man ska beakta barns specifika behov och intressen vid beslut som rör barnet. Det är inte tillräckligt att acceptera allmänna föreställningar om vad som skulle vara bra för barn i en viss ålder eller av ett visst kön. Det skulle vara att betrakta barnet som ett objekt för vuxnas handlande.

42. Modeller för analys av barns delaktighet

43. 8. Beslutsfattande initierat av barn, delat med vuxna 7. initierat och styrt av barn 6. Beslutsfattande initierat av vuxna, delat med barn 5. Konsulterad och informerad 4. Anvisad, men informerad 3. Symbol 2. Dekoration 1. Manipulation Roger Harts stege för deltagande (1997)

44. Roger Harts stege för deltagande (1997) De första tre stegen, inget deltagande: • Manipulation, barn deltar i ett sammanhang utan att veta vad det går ut på. • Dekoration, politikern som lyfter upp ett barn under ett valmöte. • Symbolvärde, barnet bjuds in i ett sammanhang för att det ger ett bra intryck utåt sett. Under skenet av att barnet ska få bli delaktigt tas det inte på allvar och får inget inflytande.

45. Roger Harts stege för deltagande (1997) Viss delaktighet: • Anvisad men informerad. Barnet blir informerat om vad saken gäller men det omfattar inget aktörskap i beslutsprocessen. 5.Konsulterad och informerad. Barnet får utrymme att yttra sig. Delaktigheten begränsas av att de vuxna har initierat situationen och tar besluten.

46. Roger Harts stege för deltagande (1997) Delaktighet i någon form: 6.Beslutsfattande initierat av vuxna, delat med barn. Initiativet är de vuxnas men barnet får delta i beslutet. 7.Initierat och styrt av barn. Barnet har utrymme att ta initiativ och fatta beslut. 8.Beslutsfattande initierat av barn, delat med vuxna. Barn kan ta initiativ och besluten fattas, som för medborgare i allmänhet, tillsammans med andra.

47. Dahlstrand (2004, s 53) refererar till Hart’s modell • Barnet kan ha tre olika roller med olika grad av inflytande på det beslut som ska fattas, i familjerättsliga processer: • Informant (visst inflytande), barnet ges möjlighet att berätta om sin situation och om eventuella önskemål och åsikter • medaktör (medbestämmande) barnet bidrar inte bara med sin kunskap om sin situation utan också med sina personliga uppfattningar • aktör (självbestämmande) barnet anses i hög grad kompetent nog att fatta egna beslut. Det innebär att i en bedömning av vad som är barnets bästa ges barnet tolkningsföreträde.

48. Vuxnas ansvar . Rollen som aktör innebär att både Shier’s och Hart’s delaktighetsmodeller inkluderas vuxnas ansvarstagande .Barnet skall inte lämnas ensamt med beslut, utan ett sådan skall alltid fattas i samråd med vuxna • Barn skall inte ges ansvar för att ta ställning i frågor där de inte har en chans att överblicka konsekvenserna av sina val. • I andra sammanhang handlar det om att ge barnet ansvar, visa förtroende och tillit till barnets egen förmåga att handskas med sitt liv och finna egna strategier. • Överlämnande av ansvar skall ske successivt, i förhållande till barnets ålder och mognad (SOU 1997:116). Rätten för barn och unga att uttrycka sina åsikter är just en rättighet, men inte en skyldighet. Barn ska inte pressas till att uttala sig (Barnombudsmannen 2002).

49. Principen om barnets rätt att komma till tals är enligt barnkonventionen underställd principen om barnets bästa, artikel 3. Bedömningen av vad som kan anses vara ett • barns eller en grupp barns bästa skall alltid göras av vuxna som har ansvar för beslutet.

50. 8. Beslutsfattande initierat av barn, delat med vuxna 7. initierat och styrt av barn 6. Beslutsfattande initierat av vuxna, delat med barn 5. Konsulterad och informerad 4. Anvisad, men informerad 3. Symbol 2. Dekoration 1. Manipulation Roger Harts stege för deltagande (1997)