1 / 25

Barnhjärtsjukvård i Lund

Barnhjärtsjukvård i Lund. Barnoperation / anestesi BIVA Barnavdelning 67 Barnavdelning 68 (neonatalavdelningen) Linda Hansson, BIVA, 2006. Centrum för Barnhjärtkirurgi. Lund är ett av två centrum för barnhjärtkirurgi i Sverige.

cirila
Download Presentation

Barnhjärtsjukvård i Lund

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript


  1. Barnhjärtsjukvård i Lund Barnoperation / anestesi BIVA Barnavdelning 67 Barnavdelning 68 (neonatalavdelningen) Linda Hansson, BIVA, 2006

  2. Centrum för Barnhjärtkirurgi • Lund är ett av två centrum för barnhjärtkirurgi i Sverige. • BUS är en medveten satsning för att bibehålla och vidareutveckla Lund som ett internationellt centrum för specialiserad vård, forskning, utveckling och undervisning.

  3. Patientkategorier BIVA • 55% hjärtop med ECC. 9% hjärtop utan ECC. • 6% annan barnhjärtverksamhet. • 1% andra thoraxoperationer. • 29% annan barnspecialitet

  4. Postoperativ vård och komplikationer efter barnhjärtkirurgi

  5. EKG-övervakning • Överledningsrubbningar, rytmrubbningar (ex AV-block I,II,III) • Bradycardi leder till sänkt hjärtminutvolym med sämre genomblödning centralt och perifert. behandling: ge O2, koppla extern pacemaker (om myocardelektroder), ge ev. Atropin,Isoprenalin, Tribonat vid acidos, volym

  6. Takycardi: nodal takykardi (vanligast i det direkt postoperativa skedet) ventrikeltakycardi (efter hjärtkirurgiska ingrepp eller vid myocarditer) • ST-höjning eller sänkning (ex. beroende på luftembolism till kranskärl efter hjärtkirurgi), infarkt

  7. Vid överledningsrubbningar el. bradycardi används myocardelekroder som är kopplade till en extern pacemaker

  8. Kontroll av: märkta pacemakerelektroder, funktion av batteri • Dokumentation av den externa pacemakerns inställning, hjärtrytm • Övervakning av EKG-kurva • PM/deligering vid livshotande bradycardi

  9. Tryckmätning • Mätning av centralt ventryck (CVP) • Systemartärtryck • Lungartärtryck • Vänster förmakstryck

  10. Blodtrycksövervakning • Mätning av systemartärtryck • Sjunkande blodtryck: ex vid behov av volym, tamponad, hjärtsvikt (ex nedsatt funktion av vänster kammare) • Högt blodtryck • Blodtrycksskillnad mellan arm och ben (ex coarctatio aortae)

  11. Adekvat hjärtminutvolym • Syrabasstatus • Centralvenöst PO2 • Diures • Perifer cirkulation

  12. Tamponad Risk för att fyllnaden i kamrarna blir så nedsatt att hjärtminutvolymen inte kan upprätthållas Symtom: tachycardi, kräkning, kallsvett, tackypné, sjunkande saturation, sjunkande blodtryck, perifer kyla, stigande ventryck - halsvenstas Diagnostik: ultraljud Behandling: pericarddränage

  13. Thoraxdränage • Risk för stopp i thoraxdränen Åtgärder: Kontroll av sugstyrka, observation och borttagande av ev. koagler, luftläckage, förband • Fysiologiska kontroller • Röntgen pulm regelbundet • Infektionsrisk • Vid behov ersätts dränförlusterna med albumin- och/eller plasmainfusion

  14. Respiration, omvårdnad/komplikationer • Respiratorbehandling • Pleuravätska: åtgärd: observera barnets andning, dåliga andningsljud?, stånkig? lägre saturation? rtg pulm, funktion av pleuradränage • Låg Sao2?: alla barn ska inte ha full saturation postoperativt (ex första steget vid enkammarkirurgi, Norwoodkirurgi,shuntkirurgi)

  15. O2-behov: om SaO2 är sänkt med 5-10% vid luftandning så ges O2. Läkarordination, varierande med diagnos • Atelektaser: p g a sekret, dålig vakenhet, infektion, smärta åtgärd: atelektasprofylax såsom vändningar/lägesändringar, inhalationsbehandling enl. PM, CPAP på större barn, sjukgymnastik

  16. Diures • Dålig diures kan förekomma vid: - låg hjärtminutvolym - njurinsufficiens Behandling: volymsubstitution ex. plasma eller Albumin, Intropin, diuretika, peritonealdialys Noggrann kontroll av barnets diures samt vätskebalans och daglig viktkontroll

  17. Hud • Risk för sårinfektion • Observation av: svullnad, rodnad, instabil sternum, CRP-stegring

  18. Smärtbehandling • Identifiera smärtsignaler hos barnet, smärtbeteende, smärtskattning • Identifiera faktorer som kan inverka på barnets smärtupplevelse och smärtuttryck • smärtbehandling • utvärdering av given behandling

  19. Farmakologisk smärtbehandling • Centralt verkande: opioider (Morfin eller Ketoganinfusion). Administrationssätt: kontinuerlig infusion (första dygnet/dygnen), ev. PCA-pump, därefter intermittent injektion • Perifert verkande: paracetamol (Panodil, Alvedon, Perfalgan). Administrationssätt: Mixtur, suppositorie, infusion

  20. Sedering • Initialt sedering vid respiratorbehandling • Inf. Midazolam • Inf. Propofol (äldre barn, korta behandlingstider) • Svårt med långtidssedering • Oftast vakna patienter vid längre vårdtid • Avläsa patientens behov och kapacitet

  21. Nutrition • Starta enteral nutrition så snart som möjligt, antingen bolusmatning eller kontinuerlig infusion • Gärna barnanpassad sondnärning • Alltid ge gastrit profylax • Gärna dietistkontakt, barndietist • Mindre näringsbehov vid respiratorvård ca50% • Äta och dricka bredvid tub, om kuffad tub

  22. Mobilisering • Sederad patient behöver ”aktiveras” • Tidigt böja och sträcka i alla leder • Kontrakturprofylax, även små barn får droppfot etc. • Sjukgymnastik senast efter någon dags intensivvård

  23. Miljön på rummet • Barn behöver lugn och ro, låg ljudnivå på salen • Samordna vårdåtgärder • Disciplinera sig att inte ”ska bara” • Försöka att ha ”fria” perioder under dygnet • Dygnsrytm

  24. Miljön på rummet • Mindre barn, men även stora barn behöver ha kända saker omkring sig, även mycket infektionskänsliga barn • Snuttefilt, nalle, egen kudde, egna böcker, musik etc. • Gör ett bo kring barnet • Sängen om möjligt ”fredad” zon

  25. Barn och föräldrar • Ett svårt sjukt barn drabbar hela familjen • Stötta föräldrarna att fortsätta vara föräldrar • Delaktighet i beslut och vårdåtgärder • Föräldrarna barnets tolk • Föräldrars reaktion • Delta i vård men även möjlighet till avlastning • Tidig psykolog och kuratorskontakt

More Related