YRKES

1. YRKES Den nygamla utbildningsvokabulären • Livslångt lärande • Tutorer och mentorer • Mästare - gesäll - lärling • Kognitivt lärlingsskap • Teamarbete • Läroavtal • Yrkesexamen och yrkesprov • Inlärning i arbete • Promlembaserat lärande • Social kompetens • Kompetens Den postmoderna förändrings- och utvecklingsretoriken - pratet har allt lösare koppling till verkligheten Kunskapen förnyas allt snabbare ! De går så snabbt, så snabbt ! 550 miljarder sidor på Internet ! skicklighet utbildning pedagogik hantverk vård företag- samhet IT Petri Salo Åbo Akademi Pedagogiska institutionen 2000

2. YRKES RELATIONEN MELLAN TEORI OCH PRAKTIK I ETT HISTORISKT PERSPEKTIV skicklighet utbildning pedagogik Ideal Mästare Ändamålsenlighet G L • - praktik och teori hand i hand • bred perspektiv på yrket och • yrkesskicklighet • - socialisering genom yrket • - YS anammas genom verksamhet M G L statisk kunskapsbas Ideal Specialist hantverk Effektivitet Le - teori och praktik frånskilda - smal perspektiv på yrket och yrkesskicklighet - socialisering genom utbildning - YS förmedlas genom utbildning Plan. U vård statisk kunskapsbas Ideal Generalist Fortlöpande förändring anpassning - förmåga att förutse företag- samhet IT • - teori och praktik hand i hand • bred och föränderlig perspektiv • på yrket och yrkesskicklighet • individen utvecklar sig självstyrt • i olika kontexter • endast utgångspunkterna kan för- • medlas genom utbildning dynamisk kunskapsbas Petri Salo Åbo Akademi Pedagogiska institutionen 2000

3. YRKES • Centrala utvecklingsområden för lärare • Lärararbete i förändring • människo-, kunskaps- och inlärningssyn som grund • läraren som koordinator i ett expertsamfund och • som den lärande individens språkrör • lärarskap handlar om att möta förändring, • att leva med den och påverka den • samhällelig medvetenhet och förmågan att främja • demokrati som utgångspunkt för utveckling • lärarskap handlar om att mötas • förmåga att dra nytta av inlärningsmöjligheterna • i omgivningen • virtualitet ändrar arbetet men minskar inte • behovet av lärare • - internationalism blir vardagsmat • Det vardagliga arbetet på skolan • - lärarskap handlar om att kunna arbeta tillsammans • - ledarens roll som motor accentueras • nätverksskapande är en del av det allt intensivare • samarbetet • kommunerna behöver expertledarskap • Luukkainen, O. 2000: Läraren år 2010 (OPEPRO –projektet) skicklighet utbildning pedagogik hantverk vård företag- samhet IT Petri Salo Åbo Akademi Pedagogiska institutionen 2000

4. YRKES • Den nygamla yrkeslärarrollen • yrkesläraren = halva mästarrollen • klassrum -> verkstad -> inlärning i arbete • (i ”gråzonen” mellan skola och arbetsliv) • bredare, mera föränderlig, flexibel • (ett teoretiskt-praktiskt perspektiv !!) • ansvar hos läraren som individ (kollegiet?) • kan inte definieras eller styras genom • normer eller instruktioner (läroplan?) • lärarens person och personlighet en • större betydelse • fokus på process och utvecklande utvär- • dering • - läraren en part i förhandlingar skicklighet utbildning pedagogik hantverk vård företag- samhet IT Petri Salo Åbo Akademi Pedagogiska institutionen 2000

5. YRKES Inlärning i arbete motiveras med • Höja nivån på utbildning • Arbetskraften föråldras - brist på arbetskraft • Behovet att lära sig ny kunskap - lärande i en autentisk miljö (ansvar, interaktion, social kompetens) - mera omfattande och realistisk bild av individens förmåga/kompetenser • Sänka tröskeln till arbetslivet • Förstärka kopplingen mellan yrkesut- bildning på ungdomsstadie och arbetslivet (Källa: Työssäoppimisen opas työpaikoille 1999) skicklighet utbildning pedagogik hantverk vård företag- samhet IT Petri Salo Åbo Akademi Pedagogiska institutionen 2000

6. YRKES YRKESSKICKLIGHET skicklighet utbildning pedagogik Yrkesskicklighet i arbetslivet Yrkesskicklighet i yrkesutbildningen yrkesskicklighet praktisk färdighet Kontext hantverk vård företag- samhet IT teoretisk kunskapsbas individuella utg.punkter, personlighet m.m. konstruktivistisk - kontekstuell syn på inlärning (och skicklighet?) Petri Salo Åbo Akademi Pedagogiska institutionen 2000

7. YRKES Vad kännetecknar verksamhet och inlärning i en ”naturlig” kontext ? • Problem(lösning) - risker, oförutsägbarhet • Ansvar - (material, pengar, tid) • Helhetsperspektiv (teori och praktik omöjliga att skilja åt) • Komplexitet - mångfald - processer • Arbetsgemenskap - roller, positioner, makt, - hand-/vägledning, stöd - konkurrens, avundsjuka, mobbing • Kundkontakt (roller, positioner) • Upplevd yrkesidentitet • Verklig fysisk miljö • Fortlöpande utvärdering skicklighet utbildning pedagogik hantverk vård företag- samhet IT Petri Salo Åbo Akademi Pedagogiska institutionen 2000

8. YRKES Vad är yrkesskicklighet ? skicklighet utbildning pedagogik hantverk 1820 – 1890 – 1920 – 1960 – 2000 -> vård företag- samhet IT Hur kan yrkesskickligheten utvecklas ? Hur kan yrkesskickligheten utvärderas ? Petri Salo Åbo Akademi Pedagogiska institutionen 2000

9. YRKES Två perspektiv på yrkesskicklighet (kunskaper och färdigheter?) Statiskt Dynamiskt bestående under ständig utveckling avgräns-/definierbar går ej att entydigt avgränsa och definiera specifikt, strukturerad bredbasigt, otydligt färdiga svar/lösningar många öppna frågor/ få färdiga lösningar kan förmedlas i skolan kan bara delvis förmedlas av lärare i skolan av lärare oberoende av kontexten/ beroende av kontexten/ sammanhanget sammanhanget oberoende av värden beroende av värden och värderingar och värderingar skicklighet utbildning pedagogik hantverk vård företag- samhet IT Petri Salo Åbo Akademi Pedagogiska institutionen 2000

10. YRKES Många olika aspekter påyrkesskicklighet skicklighet utbildning pedagogik • kunnautföra/göra • (tillsammans med kolleger/kunder/patienter) • veta om/känna till • kunna lösa problem (förutse) • kunna utvärdera själv (på olika sätt) • kunna utveckla/finna nya sätt • (innovativ/kreativ) • kunna marknadsföra/sälja • vara förberedd för framtida utveckling • och förändring hantverk vård företag- samhet IT Hur skall dessa aspekter beaktas i olika sammanhang ? Petri Salo Åbo Akademi Pedagogiska institutionen 2000

11. YRKES Olika perspektiv på yrkesskicklighet skicklighet utbildning pedagogik Uppgiftsrelaterad enskilda, från sammanhanget lösgjorda prestationer, resultat, kunskaper Individrelaterad de uppgiftshelheter, processer, simuleringar som individen är involverad i, processering av kunskaper Socialt relaterad att kunna förstå, hantera och utveckla de relationer, spänningar, utmaningar som existerar i ett arbetsgemenskap rätta svar-> klara av hantverk förmåga till reflektion -> vara delaktig vård företag- samhet IT rätta frågor - förstå Petri Salo Åbo Akademi Pedagogiska institutionen 2000

12. YRKES Utvärdering av yrkesskicklighet i samband med inlärning i arbete/yrkesexamen • Flera parter (med olika synsätt, uppfattningar) • Fokuserar processer och utveckling i stället för utfall och resultat (portfolio, dagböcker, processbeskrivningar m.m.) • Beredskap att agera (anpassa sig till) i en given kontext • Självvärdering en viktig del/aspekt Hur utvärderar man och vad utvärderar man i ”learning by doing” ? skicklighet utbildning pedagogik hantverk vård företag- samhet IT Petri Salo Åbo Akademi Pedagogiska institutionen 2000

13. YRKES Yrkesutbildning inlärning arbete, fristående examina skicklighet utbildning pedagogik Synsättet på yrkes- skicklighet Arbets- livet/ -givare Skolan lärare hantverk vård Individen studerande företag- samhet IT Vad och vilka faktorer är det som påverkar synsättet på yrkesskickligheten ? Petri Salo Åbo Akademi Pedagogiska institutionen 2000

14. YRKES YRKESSKICKLIGHET Att kunna utföra givna arbetsuppgifter i en given kontext (fysisk/social miljö, samhälleligt-historiskt sammanhang) samt vilja och kapacitet att utvärdera och utveckla sin skicklighet YRKESKOMPETENS Det urval av kunskaper, färdigheter- och perspektiv på tillvaron som en kompetent arbetstagare besitter Består av färdigheter, kännedom, känsla och inställning KVALIFIKATIONER Kompetensens funktioner Avgränsbara aspekter på yrkesutövandet skicklighet utbildning pedagogik hantverk vård företag- samhet IT Berner, B. 1989: kunskapens vägar. Teknik och lärande i skola och arbetsliv  Petri Salo Åbo Akademi Pedagogiska institutionen 2000

15. YRKES Kvalifikation • Individens beredskap att fungera på ett givet sätt i samhället (gäller såväl relationer människor emellan som relationer människa- ett fysiskt föremål) • Det potential hos arbetskraften som givna kvaliteter i arbetet förutsätter • En samhällelig egenskap som indi- viderna kan anamma inom de ramar och villkor som de existerande ar- betsprocesserna skapar Väärälä, R. 1995. Ammattikoulutus ja kvalifikaatiot skicklighet utbildning pedagogik hantverk vård företag- samhet IT Petri Salo Åbo Akademi Pedagogiska institutionen 2000

16. YRKES skicklighet utbildning pedagogik Innovativa förmåga att lösa problem - vilja att utvecklas Normativa- anpassande motivation - intresse - företagsamhet Produktiva hantverk Färdigheter som behövs i den omedelbara arbets- processen Yrkesspecifika färdigheter vård samarbets/kommunikationsförmåga företag- samhet IT att lära sig - lära sig att lära öppenhet för nya idéer - kreativitet, flexibilitet Petri Salo Åbo Akademi Pedagogiska institutionen 2000

17. YRKES Indelning av kvalifikationer (Väärälä 1995) skicklighet utbildning pedagogik Motivations- kvalifikationer lojalitet medgivande Anpass- ningskvalifi- kationer anpassnings- förmåga Innovati- va kvalifika- tioner inlärning i arbetet Produktions- tekniska kvalifikationer grundläggande färdigheter hantverk vård Sosiokulturella kvalifikationer förmåga att anam- ma olika roller företag- samhet IT Petri Salo Åbo Akademi Pedagogiska institutionen 2000

18. YRKES KÄRNKOMPETENSER skicklighet utbildning pedagogik KK KK KK hantverk Vem definierar ? Enligt vilka villkor och utg.punkter ? Hur beakta utvecklingsbehov ? Bredbasighet vs. yrkesspecifikhet vård Att utnyttja - tillämpa, utveckla - förmedla den till yrkesskickligheten anknutna kunskapen i olika situationer och sammanhang företag- samhet IT Petri Salo Åbo Akademi Pedagogiska institutionen 2000

19. YRKES Olika former av reflektion och handlingskunskap(knowledge-in-action) skicklighet utbildning pedagogik Reflektion över handling Handlingskunskap R ? hantverk Reflektion - i - handling Handlingskunskap vård R ? företag- samhet IT R Schön, D.A. 1987. Teaching artistry through reflection-in-action Petri Salo Åbo Akademi Pedagogiska institutionen 2000

20. YRKES Indelning av kompetenser enligt Nordhaug 1991 skicklighet utbildning pedagogik Icke-organisationsspecifika Organisationsspecifika Organisationsintern kompetens Metakompetens • Allmänna kunskaper och färdig- • heter som kan utnyttjas i sam- • band med de flesta uppgifter • har att göra med kommunika- • tion, språk,kreativitet, plane- • ring, inlärning, samarbete... Utvecklas inom en given organisa- tionoch har att göra med mål, strate- gier, policyn, den interna arbetsför- delningen, klimatet, sociala nätverk, den informella organisationen, historia Icke- uppgifts- specifika Unik kompetens Teknisk kompetens Kunskaper och färdigheter som har att göra med organisationsspecifik(a) teknologi, arbetsprocesser, produk- ter, tjänster samt de regler och ruti- ner som styr utförandet av arbets- uppgifter i en given organisation De centrala bransch- eller yrkes- områdesanknutna kunskaperna och färdigheterna - behövs för att klara av kärnprocesserna i givna arbetsuppgifter Uppgifts- specifika Petri Salo Åbo Akademi Pedagogiska institutionen 2000

21. YRKES Olika kunskapsformer Uttrycksformen skicklighet utbildning pedagogik veta hur veta vad U r s p r u n g Upplevd självbild, kännedom omgivning och människor Kunskaper och färdig- heter man själv lärt sig, anpassning till omgivn. Erfa- renhet Färdigheter man anam- mat av andra teoretiska handlingsmodeller En vidare världsbild, jag enligt andras ögon Beskriv- ning hantverk 1. 3. teori praktik Erfarenhets- kunskap Påstående- kunskap vård 2. social och kommunikativ dimension Praktik- kunskap företag- samhet IT 1. De fakta, modeller och teorier som utgör grunden yrkeskunskapen 2. De handlingsmodeller som förekommer i arbetslivet 3. Kunskap som utvecklas genom att man är verksam i praktiken, baserar sig på personlig meningskapande och har en given värdegrund Petri Salo Åbo Akademi Pedagogiska institutionen 2000

22. YRKES Yrkesutbildning - för vem och hur ? skicklighet utbildning pedagogik Kvalifikationerna Flexibilitet Självständighet INDI- VIDEN ARBETS- LIVET Personlig utveckling Självförverkligande hantverk Framtidsperspektiv vård Formell kompetens företag- samhet IT Yrkesutbildning Organisation Läroplaner Lärare Petri Salo Åbo Akademi Pedagogiska institutionen 2000

23. YRKES Kvalifikationerna Generalist-specialist skicklighet utbildning pedagogik S p e c S p e c INDI- VIDEN hantverk ARBETS- LIVET Bredden S p e c vård Produktiva Normativa Innovativa företag- samhet IT Teori - Praktik Strategiska Operativa färdigheter Petri Salo Åbo Akademi Pedagogiska institutionen 2000

24. YRKES Hur man mött de nya kraven inom yrkesutbildningen ? skicklighet utbildning pedagogik ARBETS- LIVET INDI- VIDEN hantverk Profilering Fristående examina PSP ? vård YH Vision Mission Verksamhetsidé Strategi Inlärning i arbete Kvalitetssystem företag- samhet IT Arbetslivskontakter Petri Salo Åbo Akademi Pedagogiska institutionen 2000