490 likes | 800 Views
Vad r hlsa?. Fysiskt vlbefinnandePsykiskt vlbefinnandeSocialt vlbefinnande. "Hlsa r ett tillstnd av fullstndigt fysiskt, psykiskt och socialt vlbefinnande och inte endast frnvaro av sjukdom och svaghet." (WHO). Hlsokorset. . . Sjuk. Frisk. M dligt. M bra. . . . . . . Uppgift. G
E N D
1. Träningslära
2. Vad är hälsa? Fysiskt välbefinnande
Psykiskt välbefinnande
Socialt välbefinnande
3. Hälsokorset
4. Uppgift
5. Pillret för en bättre hälsa Effekter av regelbunden fysisk aktivitet:
Stärkt immunförsvar.
Mindre ryggbesvär.
Starkare skelett.
Minskad risk för fallskador.
Ökad förmåga att bemästra stress/depression.
Ökad muskelstyrka, bättre uthållighet.
Minskad trötthet.
Kraftigt minskad risk för en rad folksjukdomar:
Diabetes typ2.
Hjärt- kärlsjukdomar/högt blodtryck/dåliga blodfetter.
Fetma.
6. Två aspekter av träning För prestation (tävlingsprestation)
Effektivitet
Resultat
För allmänt välbefinnande
Mindre betydelse vad ni gör
Viktigast att ni är fysiskt aktiva
Vilket sätt tror du är lättast att genomföra i ett livslångt perspektiv?
7. Rekommendationer FA Positiva hälsovinster uppnås om Du är fysiskt aktiv (FA):
Minst 30 minuter/dag på en måttlig ansträngningsgrad.
Eller…
Går minst 10 000 steg/dag.
För att uppnå viktkontroll bör du vara FA minst 60 min/dag på en måttlig ansträngningsgrad.
Hur jobbigt är måttlig ansträngningsgrad?
Hur omsätter du detta i praktiken?
8. Borgs ansträngningsskala
9. Rekommendationer FA Du bör också vara fysiskt aktiv 30-60 minuter 2-3 dagar/vecka på en högre ansträngningsgrad.
Exempelvis genom löpning, cykling, simning, bollsporter, dans etc.
10. Rekommendationer FA
11. Vem ska träna?
12. Men… Oavsett om du tränar för prestation eller för ditt allmänna välbefinnande (eller en kombination av båda) så reagerar kroppen på samma sätt!
Träningslära
13. Vad påverkar prestationen? Fem fysiska faktorer som påverkar prestationen (de går mao att träna):
Uthållighet (hur länge)
Styrka (hur mkt kraft)
Koordination (samspel)
Snabbhet (kraft/tidsenhet)
Rörlighet (kunna ta ut en rörelse)
14. Energiprocesser Prestationsförmåga = kroppens förmåga att utvinna energi, dvs. förmågan att omvandla maten till rörelseenergi.
Energirik mat = kolhydrater (CHO) och fett.
Vilka livsmedel innehåller CHO respektive fett?
CHO lagras som glykogen i muskler och lever, lite glukos finns även i blodet.
Fett lagras på flera ställen, ex. i muskler och i buken.
Omvandlingen av maten kan ske på två sätt:
Med syre – aerobt (både CHO och fett)
Utan syre – anaerobt (bara CHO)
15. Aerobt och anaerobt arbete Aerobt arbete sker då kroppen har tillgång till syre, exempelvis vid jogging.
Vid hårt arbete får kroppen svårare att tillgodose syrebehovet, exempelvis när du springer snabbt uppför en backe. Detta är anaerobt arbete.
De flesta aktiviteter du genomför kräver en kombination av båda processerna.
Ju kortvarigare och intensivare ett arbete är desto större andel av energin kommer från anaeroba processer.
16. Energisystem
17. Mjölksyra Vid anaerobt arbete bildas mjölksyra.
En säkerhetsmekanism för att inte förstöra muskeln.
Mjölksyra fungerar som en broms, ju mer mjölksyra du bildar desto sämre presterar du.
Om du tränar din kondition (syreupptagningsförmåga) kan kroppen använda syre vid hårdare arbeten mjölksyra din prestation förbättras.
18. CHO eller fett? 1 g fett innehåller mycket mer energi än 1 g CHO.
Därför lagras överskottet som fett i kroppen.
Om vi istället lagrade allt som CHO skulle vi väga flera hundra kilo!
Varför använder vi då CHO över huvud taget?
Fett är en långsam energikälla – CHO är en snabb energikälla.
Ex. Skidåkare som ”går in i väggen” har slut på CHO.
19. Kondition Kondition = syreupptagningsförmåga (en aerob process).
Förmågan att omvandla CHO/fett + syre till rörelseenergi.
Konditionen reglerar vår förmåga att utföra arbeten som överskrider 2-3 minuter.
Arbeten under 2 minuter regleras till stor del av vår anaeroba förmåga.
20. Kondition Tränas då stora muskelgrupper involveras i aktiviteten. Ex: löpning, längdåkning, cykling, dans etc.
En god kondition leder till de största hälsovinsterna!
21. Syret tas upp från lungorna till blodet och transporteras till musklerna.
Via de minsta blodkärlen i kroppen, kapillärerna, tas syret upp av muskeln.
Dvs. organen som transporterar syret påverkar vår kondition.
Vid konditionsträning ökar organen sin kapacitet. Vad påverkar konditionen?
22. Vad påverkar konditionen? Lungor:
Ej begränsande för din syreupptagningsförmåga!
Vid inandning 21% syre i luften, vid utandning är andelen ungefär 19%. Det finns mao syre kvar!
Vid tungt arbete upp till 100-200 l/min.
23. Vad påverkar konditionen? Hjärtat och blodet: Vilka uppgifter har de organen?
Hjärtat kan i vila pumpa ca 5 l/min, vid arbete upp till 40 l/min.
Blodet är transportör av syre och näringsämnen.
Vid konditionsträning ökar hjärtats pumpförmåga, dvs. mer blod kan transporteras per slag (och således mer syre).
Blodvolymen ökar med ca 15% av konditionsträning = mer syre kan transporteras.
På grund av detta sjunker pulsen vid en given belastning.
24. Vad påverkar konditionen? Muskler
Varje muskelfiber omges av kapillärer som avger syret till muskeln.
Vid konditionsträning ökar antalet kapillärer = mer syre kan tas upp av muskeln.
25. Puls Vilopuls:
Skiljer sig åt från person till person.
Vilopulsen sjunker vid träning.
Vilopulsen bruka ligga mellan 40-80 slag/minut.
Maxpuls:
Är genetiskt bestämd, kan inte påverkas av träning.
Maxpulsen sjunker med åldern.
En generell regel säger att maxpulsen är 220 slag/min minus din ålder. (ex. 220 – 17 = 203 slag/min)
Du kan prestera bra i konditionsidrotter oavsett vilken maxpuls du har.
26. Hur förbättrar jag konditionen? Kontinuerlig arbete:
Bästa formen för att uppnå god fysisk hälsa.
20-60 min, 2-3 dagar/vecka
Pulsen bör ligga på ungefär 60 – 80% av din maxpuls…
…eller den upplevda ansträngningen på 14-16 på Borgsskalan.
27. Borgs ansträngningsskala
28. Intervallarbete:
Används för att öka prestationen snarare än att uppnå ett allmänt välbefinnande.
Intervaller = växelvis träning och aktiv vila.
Ex. 15 s arbete, 15 s vila eller 4 min arbete, 2 min vila.
Det finns flera olika träningsmodeller beroende på vad man vill träna. Hur förbättrar jag konditionen?
29. Styrka Vad är styrka?
Muskelstyrka = förmågan att utveckla kraft eller spänning i en muskel.
Maximal eller uthållig.
Varför ska jag vara stark?
Hålla upp ryggraden och kroppen, minska risk för ryggproblem.
Undvika förslitningsskador.
Minskar spänningsvärk i tex. axlar, nacke och huvud.
Starkare skelett.
Minskad risk för fallskador.
30. Hur fungerar en muskel? En muskel kan bara dra ihop sig (förkortas) eller slappna av. Den kan inte sträcka ut sig eller sträcka ut leden den går över.
För att sträcka ut leden krävs att den motverkande muskeln, på andra sidan leden, drar ihop sig.
Muskler som ger motsatt effekt kallas för antagonister
31. Antagonist
32. Hur fungerar en muskel? Antagonister behövs för att kunna göra rörelser åt olika håll:
Ex. biceps och triceps är antagonister till varandra.
Muskler som samverkar, dvs. utför samma rörelse kallas för synergister.
Ex. Hamstrings på lårets baksida består av flera muskler som är synergister till varandra:
33. Synergister
34. Hur fungerar en muskel? Dynamisk arbete:
Musklerna drar växelvis ihop sig och slappnar av.
Statiskt arbete:
Musklerna arbetar utan att skapa rörelse:
Koncentrisk rörelse:
När en muskel drar ihop sig, dvs. förkortas.
Exentrisk rörelse:
När muskeln förlängs, dvs. håller emot men sakta ger efter.
35. Muskelns uppbyggnad
36. Muskelns uppbyggnad
37. Muskelns uppbyggnad Det finns olika sorters muskelfibrer:
Långsamma
Snabba, kan dra ihop sig 3-4 ggr snabbare än de långsamma.
Vilka muskelfibrer tror du en 100 m löpare har mest av?
Runt muskelfibrerna löper små blodkärl, kapillärer, som tillgodoser muskeln med syre och näring.
38. Muskelkontraktion En muskel har förmåga att dra ihop sig, att kontrahera sig.
För det krävs en nervimpuls, det kan vara en viljemässig impuls, men också en reflex, som när man bränner sig.
39. Muskelkontraktion
40. Motoriska enheter Nervimpulserna når muskeln via motoriska enheter.
En motorisk enhet är en nervcell som är kopplad till flera muskelfibrer.
Ju fler motoriska enheter som kopplas in samtidigt, desto större kraft kan muskeln utveckla.
41. Motoriska enheter
42. Styrka Vad påverkar styrkan?
Muskelfibrernas antal och tjocklek.
Fibersammansättning.
Koordination, dvs. samspelet mellan nerv (ger signalen) och muskel (utför rörelsen).
Hävstångsförhållandet, dvs. hur muskeln är fäst.
Muskelfibrernas antal och hävstångsförhållandena är medfött och kan inte påverkas genom träning.
Däremot kan följande faktorer förbättras genom träning:
Fibertjockleken (musklerna blir större och således starkare).
Fibersammansättningen (ex. explosiv träning ger ökad andel snabba fibrer).
Koordinationen.
43. Koordination Samspelet mellan antagonister samt nerv och muskel kallas för koordination.
En god koordination är viktig för att uppnå en bra styrka.
Den snabba styrkeökningen som den otränade individen upplever i början beror framför allt på att man lär sig koppla in fler motoriska enheter och att ”fyra av” dem samtidigt.
44. Hur ska Du styrketräna? Vilken styrka behöver du?
Dynamisk styrka – för att klara vardagens krav.
Maximal styrka – Reservkraft vid tex. tunga lyft.
Statisk styrka – ex. rygg- och magmuskler, för att stötta upp ryggraden.
Din vardag styr vad du behöver! Det kan förändras över tid.
Vilket mål har du?
Målet styr upplägget!
45. Hur ska Du styrketräna? Allsidig träning!
Särskilt viktiga muskler är:
Mag- och ryggmuskler
Böj- och sträckarmuskler i armar och ben
Axelpartiet
Det är inte nödvändigt att träna med maskiner och vikter för att uppnå en god vardagsstyrka!
Kan använda sin egen kroppsvikt som belastning.
46. Maskiner och fria vikter Mindre risk att göra fel i maskin – mindre skaderisk.
Fria vikter – tränar balans och koordination bättre än maskiner.
Terminologi:
Repetitioner
Set
vila
47. Exempel på träningsupplägg Passar de flesta:
Välj ut ungefär 10 övningar för hela kroppen. Kom ihåg vilka muskler du särskilt ska tänka på.
Genomför varje övning under 3 set, med 8-12 repetitioner per set
Ha en kort vila mellan varje set.
Beroende på Ditt mål kan antalet set och repetitioner varieras. Exempel:
Få repetitioner (3-6) och lång vila ger en god maximal styrkeutveckling.
Mellan 20-50 repetitioner och en kort vila ger en god uthållig styrka.
48. Styrketräning Styrketräning är specifik träning, dvs. du blir bra på det du tränar.
Vill du få en uthållig styrka kan du inte träna maximal styrka eller tvärtom.
Superkompensation – återhämtning är viktigt!