Empiriska analyser av bilanvändning och bilägande i Sverige

1. Empiriska analyser av bilanvändning och bilägande i Sverige Roger Pyddoke Urban Björketun Finansierat av Bisek

2. Biseks mål och projektets • Bisek (Bilens sociala och ekonomiska betydelse): Att ta tillvara bilens potential att stödja förvärvsarbete och det sociala livet under människans olika levnadsperioder och i olika geografiska miljöer. • Projektet: Att undersöka hur bilens potential för att uppnå rörlighet utnyttjas, med särskilt fokus på låginkomsttagare och landsbygd.

3. Projektets mål • Att analysera bestämningsfaktorer för bilanvändning och bilägande. • Att analysera med avseende på i vilken geografisk områdestyp individen bor, individens disponibla inkomst m.m. • Dessa samband viktiga för att bedöma prisförändringar och politik

4. Syfte bilanvändningsanalysen • Analys av bestämningsfaktorer för körsträckor • Replikera och uppdatera skattningar av bensinpriskänslighet m.m. • Utvidga skattningar till fler grupper och geografiska områden i synnerhet landsbygd

5. Data • 1998-2005 • Körsträckor för alla bilar ägda av en individ • Kön, Ålder, Bostadsort/Områdestyp • Disponibel inkomst • Bensinpris, Bilinköpsindex • Avstånd till arbetsplats • Antal barn

8. Modell Körsträcka (t) = a ln Inkomst + b Avstånd arbetet + c Körsträcka (t-1) + d Bensinpris + e Bilprisindex + f Körsträcka fgå saknas • c ”tröghetsfaktor” • 24 modeller

9. Tätort och landsbygd • Tröghet väger tungt • Trögheten i anpassning något större i landsbygd. • Inkomst har klart större effekt på körsträcka i landsbygd än i tätort. • I landsbygd har avståndet till arbetet något större effekt på körsträckan än i tätort.

10. Män och kvinnor • Små skillnader mellan män och kvinnor i deras bilars körsträckefunktioner • Mäns körsträckor mer känsliga för inkomster än kvinnors. • Kvinnors körsträckor litet mer känsliga för avståndet till arbetsplatsen än mäns.

11. Tröghet • Tröghetsfaktorn högre i Sverige 0,4 jämfört med 0,25 för UK. • Indikerar att de långsiktiga elasticiteterna i Sverige är cirka 1,6 gånger de kortsiktiga medan de är 1,3 gånger i UK. • Detta indikerar att anpassning av körsträckor sker långsammare i Sverige.

12. Inkomstelasticitet • Inkomstelasticiteten avtar med stigande inkomst • Individer med låga inkomster vill öka sin bilanvändning! • Detta borde rimligen vara fallet för den lägsta inkomstkvartilen också • Fel tecken för den lägsta inkomstkvartilen

13. Bensinpris • Högre bensinpris leder till längre körsträckor (troligtvis inte signifikant skilt från noll) • Rimligen återspeglar det att körsträckorna ökat under den studerade perioden • Flera tänkbara källor till bias som inte kunnat kontrolleras bort (många försök) • Svaghet att vi inte kan koppla till sambor.

14. Fordonspris och antal barn • Fordonsprisindex: fel tecken och stor varians (ej signifikant), verkar således ha svag effekt på körsträckor • Barn ökar körsträcka i Sverige, minskar i UK.

15. Syften med bilägande analysen • Att analysera bestämningsfaktorer för bilinnehav • Att analysera vad som kan utlösa att bilinnehav inleds respektive upphör • Att kunna säga mer om bilinnehav i lands- och glesbygd

16. Bidraget • Data från 1996-2005 används • Matstoms 2002 data från 1980-1995 • Analys med dynamisk modell • Bilprisindex • Avstånd till arbetsplats • Antal barn

17. Bilägande 2005 i de olika områdestyperna

18. Bilägande 2005 i de olika inkomstkvartilerna i procent

19. Ordered probit • En modell för val av antal bilar • Normalfördelning i botten • Intervallgränser • Funktion för indikatorvariabel

20. y* = a I + bC + c Di + d U + f P + g D1 + h D2 + i D3 + j D1 + k PFt + m PBt Modellen innebär att intervallgränserna och koefficienterna estimeras med maximum- likelihood metod

21. Estimering • En modell för tätort och en för landsbygd (inkl. glesbygd) eftersom skillnaderna är små i bilanvändning mellan landsbygd och glesbygd. • Många observationer för tätort gjorde att vi valde att göra ett slumpmässigt urval av tätortsobservationer.

22. Resultat • Bilinnehavet (både inget och minst en bil) trögrörligt • Män mer benägna (än kvinnor) att skaffa bil och mindre benägna att avluta ägande . • Landsbygdsbor (både män och kvinnor) mer benägna (än tätortsbor) att skaffa bil och mindre benägna att avsluta ägande .

23. Paradox att vi inte finner någon effekt av inkomst när bilinnehavet verkar starkt korrelerat med inkomst • Avstånd till arbetet har ingen effekt • Ökat bensinpris ökar benägenheten att äga två bilar. • Ökat bilinköpsindex minskar benägenheten att ha en bil men ökar benägenheten att ha två i landsort

24. Benägenheten att skaffa bil större för medelålders än för unga • Benägenheten att upphöra äga bil störst för äldre. Därefter följer unga och medelålders. • Barn minskar benägenhet att äga bil tätort men ökar den i landsbygd.

25. Slutsatser • Betydande oförutsedda metodproblem i främst bilanvändningsmodellen • Vissa resultat verkar dock rimliga. • Icke-förväntade och insignifikanta samband resultat kastar skugga över alla resultat. • Fortsatt forskning behövs om modellerna ska utvecklas för att ge fullt ut rimliga resultat