MSB-kommittén

1. MSB-kommittén ”MSB ska verka för ett stärkt samhällsskydd och en god beredskap där alla tar ansvar” Swedish Civil Contingencies Agency (MSB)

2. Stärkt krisberedskap – för säkerhets skull Proposition 2007/08:92

3. Bakgrund – behovet av en proposition? • Före 1997 var den civila beredskapen inriktad på krigets krav. • Prop 1996/97:11 Beredskapen mot svåra påfrestningar på samhället i fred. • Prop 2001/02:10 Fortsatt förnyelse av totalförsvaret (ÖCB ska läggas ner+ ny planeringssstruktur) • Prop 2001/02:158 Samhällets säkerhet och beredskap (En ny myndighet - KBM) • Prop 2005/06:133 Samverkan i kris – För ett säkrare samhälle • Uppdrag - 11 januari 2007- nationell krishanteringsfunktion i RK. • Ett ungt system 2002 till 2008 – vi har gått från höjd beredskap och civiltförsvar till extraordinära händelser och krisberedskap på ca 6 år.

4. Bakgrund – behovet av en proposition? • Behov av trygghet. • Krav på förhindra och förebygga olyckor och allvarliga kriser! • Krav på effektiva insatser i akuta lägen! • Balans mellan medborgarnas förväntningar på samhället och på samhällets faktiska förmåga. • En god krisberedskap och en effektiv krishanteringsorganisation är en hörnsten i ”samhällsbygget”.

5. Wayne Gretsky ”The key to winning is getting first where the puck is going next” ”att kunna läsa spelet”

6. Trender • Globaliseringen • Klimatförändringarna • Befolkningen - demografi och urbanisering • Krishanteringsförmåga • ……………………………….

7. Proposition!

8. 1. Förslag (kläm) 2. Inledning 3. Samhällets krisberedskap • Prop. 2007/08:92 • Innehållsförteckning • 1 Förslag till riksdagsbeslut ................................................................ 5 • 2 Inledning .......................................................................................... 6 • 2.1 Ärendet och dess beredning............................................... 6 • 3 Samhällets krisberedskap................................................................. 7 • 3.1 Utgångspunkter för samhällets krisberedskap ................... 7 • 3.2 EU:s strukturer inom krisberedskapsområdet.................... 9 • 3.3 Internationellt samarbete ................................................. 10 • 4 Stärkt krishanteringsförmåga ......................................................... 13 • 4.1 Geografiskt områdesansvar ............................................. 13 • 4.1.1 Stärkt samordning vid hantering av kriser på • central myndighetsnivå................................... 15 • 4.1.2 Samordning på lokal och regional nivå .......... 17 • 4.2 Lägesbild och lägesuppfattning....................................... 18 • 4.3 Information, kommunikation, stödsystem och verktyg ... 20 • 4.3.1 Varning, information till och kommunikation • med allmänheten i samband med olyckor och • kriser 21 • 4.4 Radiokommunikationssystemet Rakel ............................ 25 • 4.5 Förstärkningsresurser ...................................................... 27 • 4.6 Sveriges förmåga att ta emot internationellt stöd ............ 28 • 4.7 Beredskap för kemiska, biologiska, radiologiska och • nukleära ämnen (CBRN) ................................................. 30 • 4.8 Förmågan inom samhällsviktig verksamhet att motstå • störningar vid kriser......................................................... 32 • 4.9 Informationssäkerhet ....................................................... 36 • 5 Utvecklad styrning och uppföljning på krisberedskapsområdet..... 37 • 5.1 Tydliggörande av ansvarsprincipen och behovet av • sektorsövergripande samverkan ...................................... 37 • 5.2 Styrning, uppföljning och medel för tvärsektoriella • satsningar......................................................................... 39 • 6 Kunskapsuppbyggnad .................................................................... 41 • 6.1 Kommunikation om samhällets säkerhet......................... 41 • 6.2 Utbildning och övning..................................................... 43 • 6.3 Forskning......................................................................... 45 • 6.4 Lärande av tidigare kriser................................................ 47 • 7 Skydd mot olyckor......................................................................... 48 • 7.1 En förändrad utbildningsverksamhet............................... 48 • 7.2 Utbildning av brandmän med deltidsanställning ............. 51 • 7.3 Beredskapen mot naturolyckor........................................ 52 • 7.4 Ambulansflyg och statlig räddningstjänst ....................... 54 • 8 En ny myndighet för samhällets krisberedskap.............................. 54 • 8.1 Den nya myndighetens verksamhet................................. 55 • 8.2 Avveckling av myndigheter ............................................ 60 • 8.3 Ekonomiska konsekvenser m.m. ..................................... 61 4. Stärkt krishanteringsförmåga 5. Utvecklad styrning och uppföljning 6. Kunskapsuppbyggnad 7. Skydd mot olyckor 8. En ny myndighet för samhällets krisberedskap

9. 1. Förslag (kläm) • Regeringen föreslår att riksdagen godkänner regeringens förslag om att lägga ned Krisberedskapsmyndigheten, Statens räddningsverk och Styrelsen för psykologiskt försvar den 31 december 2008 (avsnitt 8).

10. Stärkt krisberedskap- för säkerhets skull • Ett sammanhållet stöd • Stärkt x 4 • krisledningssförmåga • operativ förmåga • samarbete inom EU och internationellt • styrning och uppföljning av krisberedskapen

11. Ansvar och samordning • Ansvarsprincipen gäller och samordningen ska stärkas. Ansvarsprincipen Stärkt samordning

12. Sak och samordning! ”Den nya myndigheten bör ansvara för viktiga uppgifter i fråga om beredskap mot kärntekniska olyckor, olyckor med farligt gods, andra svåra industriolyckor samt inte minst naturolyckor.” ”En viktig roll för myndigheten bör därför vara att arbeta med samordning över sektorsgränser och ansvarsområden. För att säkerställa en god krishanteringsförmåga i samhället bör myndigheten stödja samordningen av centrala myndigheters åtgärder under en kris.”

13. Samordningsarbetet under en kris: • ta initiativet till samverkan, • stödja berörda aktörer, • samla berörda aktörer, • följa olika aktörers ageranden – för att identifiera när agerandet påverkar samhällets krishanteringsförmåga i stort, • stödja harmonisering och koordinering av olika aktörers arbetsinriktningar. Myndigheternas arbete ska samordnas före, under och efter en kris!

14. Namn - Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). • Samhällsskydd och beredskap • Namnet - i arbete ingår såväl myndigheter, organ och institutioner som den enskilda individen. • Namnet - myndigheten ska med ett medborgarperspektiv verkar för att skydda samhället mot olyckor och extraordinära händelser.

15. Uppdraget • En särskild utredare ska förbereda och genomföra bildandet av en ny myndighet med ansvar för frågor om samhällets krisberedskap och säkerhet. • Den nya myndighetens namn ska vara Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

16. Definitioner Begreppet samhällsskydd och beredskap omfattar: • skydd mot olyckor • krisberedskap • och civilt försvar

17. Arbetet – förbereda och genomföra bildandet av MSB. 1 april - FAS 1 - 31 maj 1 juni - FAS2 – 31 dec Underlag till regeringens styrning av myndigheten Verksamhetsorter, verksamhet och bemanning Genomförandeåtgärder

18. Organisation Tidplan Organisationskommittén för den nya myndigheten börjar sitt arbete den 1 april 2008 Senast den 4 augusti 2008 ska kommittén lämna förslag till myndighetens • Verksamhetsplan • Verksamhetsmål • Författningsändringar som måste föreläggas riksdagen • Budgetunderlag för 2009-2011

19. Tidplan Senast den 1 september 2008 ska kommittén lämna förslag till • Regleringsbrev för 2009 • övriga författningsändringar inkl. förslag till instruktion för myndigheten Den nya myndigheten börjar sitt arbete den 1 januari 2009

20. Utgångspunkter • En ny myndighet • Ett samlat stöd • En rationell och effektiv verksamhet • Ett sammanhållet arbete i hela hotskalan - områdena skydd mot olyckor, krisberedskap och civilt försvar ska hanteras som en helhet - samhällsskydd och beredskap. • Ett sammanhållet arbete före, under och efter en olycka eller en kris.

21. En röd tråd Detaljorganisation Författningsändringar Instruktion Regleringsbrev Budgetunderlag Verksamhetsplan Verksamhetsmål Organisation Lokalisering

22. Organisation • Idag bedriver de tre myndigheterna verksamhet på nio olika orter. • MSB fokuserar verksamheten till Karlstad, Stockholm, Sandö och Revinge. Viss förrådsverksamhet i Kristinehamn. Sandö ansvarar för skorstensfejarutbildningen, men fysiskt stannar den t.v. i Rosersberg

23. Hur når vi dit? En kedja – som hänger ihop. Mål Medel Verksamhetsorter Organisation/chefer Åtgärder Resultat PM- verksamhetsorter PM- Organisation (Avdelningar) PM- kravprofiler

24. HRD = HR-direktör EoPD = Ekonomi och planeringsdirektör KD = Kommunikationsdirektör samtliga med placering i Stockholm GD ÖD HRD EoPD KD AvdCh AvdCh AvdCh AvdCh AvdCh Avdelning Verksamhetsstöd Avd Ch Karlstad Rättsenhet Personalenhet Informationsenhet IT – enhet Upphandlingsenhet Serviceenhet Avdelning Förebyggande Avd Ch Karlstad Avdelning Förberedande Avd Ch Karlstad Avdelning Hantera Avd Ch Stockholm Avdelning Lärande Avd Ch Stockholm ChJ VshCh VshCh MSB Revinge Verksamhets- chef MSB Sandö Verksamhets- chef

25. Avdelningschefer m.m. • Elisabeth Söderberg chef för Avdelningen för risk‐och sårbarhetsreducerande arbete. • Roy van Dalen chef för Avdelningen för utbildning, övning och beredskap. • Anneli Bergholm Söder chef för Avdelningen för insats och samordning. • Pertti Nordman chef för Avdelningen för utvärdering och lärande. • Ulrica Johansson chef för Avdelningen för verksamhetsstöd. • Håkan Björklund verksamhetschef MSB Revinge. • Anita Gahlin verksamhetschef på MSB Sandö. • Lennart Hansson‐Böe personalchef. • Key Hedström chefsjurist. • Björn Myrberg ekonomi‐och planeringsdirektör. • Svante Werger kommunikationsdirektör. • Louise Bodegård HR‐direktör.

26. Tre punkter på programmet….. • Förslag till verksamhetsmål för Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 2009 – 2011 • MSB:s operativa uppdrag • Förslag till MSB:s instruktion

27. Målstruktur Övergripande mål för samhällsskydd och beredskap Risk- och sårbarhets reducerande verksamhet Utbildning, övning och annan beredskaps- höjande verksamhet Samordnings- och insats- verksamhet Utvärderande och lärande verksamhet

28. Förslag till övergripande mål för samhällsskydd och beredskap Risken för och konsekvenserna av olyckor och kriser ska minska. När en sådan händelse inträffar ska grundläggande värden som demokrati, rättssäkerhet samt mänskliga fri- och rättigheter bestå och samhällsviktig verksamhet upprätthållas. Barns, kvinnors och mäns hälsa samt personliga säkerhet ska skyddas. Skador på egendom eller i miljön ska hindras eller begränsas. Arbetet ska även bidra till att minska lidande och skadeverkningar av allvarliga olyckor och katastrofer i andra länder. • För att uppnå målet ska MSB…………………..

29. Förslag till mål för den risk- och sårbarhetsreducerande verksamheten Antalet olyckor och kriser samt effekterna av dessa ska minimeras genom att berörda aktörer vidtar förebyggande och sårbarhetsreducerande åtgärder. Samhällsviktiga system ska byggas, underhållas och drivas på ett hållbart sätt. • För att uppnå målet ska MSB…………………..

30. Förslag till mål för utbildning, övning och annan beredskapshöjande verksamhet De aktörer som har ett ansvar vid olyckor och kriser ska ha beredskap att kunna begränsa konsekvenserna av sådana händelser när de inträffar. De ska ha en god förmåga att leda och fatta beslut inom det egna ansvars- och verksamhetsområdet samt att samverka med andra. • För att uppnå målet ska MSB…………………..

31. Förslag till mål för samordnings- och insatsverksamhet Berörda myndigheter och andra aktörer ska agera snabbt, effektivt och samordnat vid en olycka eller en kris. Myndigheternas åtgärder under en kris ska baseras på en helhetssyn och en samlad lägesuppfattning. En god nationell förmåga att lämna och ta emot internationellt stöd samt att genomföra humanitära katastrofinsatser ska utvecklas och vidmakthållas i samverkan med berörda nationella och internationella myndigheter och organisationer. • För att uppnå målet ska MSB…………………..

32. Förslag till mål för utvärderande och lärande verksamhet Förmågan att förebygga och hantera olyckor och kriser ska förbättras genom lärande från inträffade händelser samt genom tillsyn, uppföljning och utvärdering av de åtgärder som vidtas för att stärka samhällets skydd och beredskap mot olyckor och kriser. • För att uppnå målet ska MSB…………………..

33. MSB operativa uppgifter • Regeringens proposition pekar på behovet av att insatsverksamheten ses som en helhet och att behovet av samverkan med andra länder vid krishantering bör beaktas vid utformningen av de nationella systemen. • Regeringen anger vidare att myndighetens internationella arbete bör kunna bidra till en god grund för det nationella krishanteringsarbetet, som bygger på praktisk erfarenhet, omvärldsbevakning och analys av framtida hot och risker. • Förmågan att ta emot och lämna internationellt stöd bör enligt regeringen utvecklas och bli en integrerad del i samhällets förmåga att hantera allvarliga olyckor och krissituationer.

34. I samband med en allvarlig olycka eller en kris i Sverige ska MSB - stödja samordningen av centrala myndigheters åtgärder, så att samhällets samlade resurser och internationella förstärkningsresurser används effektivt, - bistå med stödresurser samt - lämna underlag och information till Regeringskansliet. Vid genomförande av humanitära insatser vid katastrofer i andra länder ska MSB - delta i räddnings- och katastrofinsatser som fordrar omedelbara åtgärder, - stödja tidig återuppbyggnad efter katastrofer, - stödja insatser för humanitär minröjning, - stödja insatser för stärkande av andra länders katastrofberedskap samt • stödja insatser för civil konflikthantering. I en situation när svenska medborgare eller personer med hemvist i Sverige drabbas av en allvarlig olycka eller katastrof i utlandet ska MSB • i samverkan med berörda myndigheter och organisationer med kort varsel kunna stödja utlandsmyndigheter och de nödställda. MSB ska i förhållande till Europeiska gemenskapernas kommission vara behörig myndighet och Sveriges kontaktpunkt för tillämpningen av rådets beslut 2007/779/EG, Euratom av den 8 november 2007 om inrättande av en gemenskapens civilskyddsmekanism. MSB ska ansvara för de uppgifter som åligger Sverige och ska samordna det nationella arbetet med att bygga upp och upprätthålla en insatsberedskap enligt beslutet.

35. Vad kan uppnås?! • Genom en integration och en samordnad verksamhet skapas synergier som kommer att stärka förmågan att genomföra insatser både nationellt och internationellt. • Möjligheten att effektivisera kommer att finnas både avseende personella och materiella resurser. MSB bedömer i budgetunderlaget att effektiviseringen uppgår till ca 30 mnkr per år.

36. Uppdrag 1 § Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har ansvar för frågor om samhällets säkerhet när det gäller skydd mot olyckor, krisberedskap och civilt försvar. Ansvaret avser åtgärder före, under och efter en olycka eller en kris. Myndigheten ska 1. inrikta, utveckla och stödja samhällets beredskap mot olyckor och kriser och vara pådrivande i arbetet med förebyggande och sårbarhetsreducerande åtgärder, 2. arbeta med samordning mellan ansvarsområden på alla nivåer i samhället, 3. bidra till att minska konsekvenser av olyckor och kriser, 4. följa upp och utvärdera arbetet med samhällets krisberedskap, och 5. se till att utbildning och övningar kommer till stånd inom myndighetens ansvarsområde.

37. Struktur - Instruktion • Förebyggande och förberedande arbete • Samordning och stöd vid olyckor och kriser • Uppföljning, utvärdering och lärande • Forskning och utveckling • Civilt försvar • Särskilda uppgifter • Samverkan • Ledning • Särskilda organ • Anställningar och uppdrag • Personalansvarsnämnd • Tillämpligheten av vissa författningar • Avgifter

39. Vad ska uppnås? Vägen dit…… • Ett stärkt och samordnat stöd till de aktörer i samhället som har det direkta ansvaret för samhällsskydd och beredskap. • En ny myndighet • På sikt - Ett mer samlat regelverk - Lagen om samhällsskydd och beredskap? Det här behöver göras på kort sikt…. • Följ upp och utveckla lagen om skydd mot olyckor • Följ upp och utveckla kommunavtalet • Utveckla krisberedskapsförordningen • ………………………………………….. Vad är er uppfattning !

40. Vad ska uppnås? • Effektiva och samordnande insatser vid nödlägen i samhället. Vägen dit…… • Plattform för samverkan på operativ nivå – uppdrag till MSB • Ett gemensamt radiokommunikationssystem - Rakel • Gemensamma utbildningar och övningar • Ett utvecklat 112-avtal Det här behöver göras på kort sikt…. • Regeringsbeslut om Rakel avgiftssystem – ”betala för sin andel” • Förhandlingar med SOS ALARM AB • Utvärdering av Rakel • …………………………………………………………………………………… Vad är er uppfattning !

41. Vad ska uppnås? • Stärkt styrning och uppföljning av arbete med samhällsskydd och beredskap. Vägen dit…… • Tydlig process (Sätta ribban, driva på och stödja, följa upp och utvärdera) • Bättre beslutsunderlag • Ett mer sammanhållet system för risk- och sårbarhetsanalyser. Det här behöver göras på kort sikt…. • Föreskriftsrätt m.m. • Reformera anslag 7.5 (ansvarprincipen, flexibilitet, tvärsektor) • Utveckla tillsynen och uppföljningen av arbetet. • …………………………………………………………………………….. Vad är er uppfattning !

42. Andra viktiga frågor! • Utbildning (räddningsinsats m.m.) • Stödresurser • Expertstöd m.m. • …………………………………………