Leg dietist Magnus Antonsson Äldrevårdsteamet Umeå Kommun

1. Leg dietist Magnus AntonssonÄldrevårdsteamet Umeå Kommun

2. Åldersförändringar • Kroppssammansättning • Hjärt- och lungfunktion • Tandstatus och slemhinnor • Funktionsnedsättningar

3. Åldersförändringar och smak • Känsligheten för lukter minskar • Känsligheten för salt, sur och besk smak minskar

4. Neurologiska sjukdomar Ämnesomsättningssjukdomar Matproblem vid cancer, levercirros och njursvikt Muntorrhet Svampinfektioner Zinkbrist Vitaminbrist Läkemedel Andra faktorer som kan påverka smakupplevelsen

5. Energibehov • Basalmetabolism 20 kcal/kg • Sängliggande 25 kcal/kg • Uppegående 30 kcal/kg • Rehabiliteringsfas 35 kcal/kg • > 70år -10%

6. Näringslära • Viktiga näringsämnen för äldre. • Protein • Vitamin D • Kalcium • B-vitamin • C-vitamin • Kostfibrer • Vatten

7. ProteinRekommenderat intag 0,8-1g per kg kroppsvikt/dagBehovet ökar betydligt i samband med vissa sjukdomar/tillstånd

8. D-vitamin I livsmedel • Feta fiskar som ål, makrill, lax,sill och strömming. Margarin, lättmjölk, mellanmjölk, ägg. • Rekommenderat intag för personer >60 år 10 mikrogram. • Ofta behov av supplement

9. Vitamin D • 1 portion lax, makrill, sill (125g) ger ca12-16 mikrogram • Lättmjölk/mellanmjölk ger 0,8 mikrogram/glas • Ägg ger 0,7 mikrogram st

10. Kalciumrika livsmedelRekommenderat intag för personer > 60 år, 800 mg. För kvinnor postmenosalt ett tillägg på 500-1000mg

11. Kalciumkällor • 1 glas mjölk 220mg • 1 tallrik fil/yoghurt 265mg • 1 portion ost (20g) 165mg

12. B-vitaminer • Ämnesomsättningen • Nervfunktion • Bildning av blodkroppar • Goda källor är lever, kött, bröd, gryn och skaldjur.

13. C-vitaminrika livsmedelRekommenderat intag 60mg1 apelsin ger 56 mg, 1 glas juice ger 78 mg, 1 kiwi ger 48mg

14. KostfiberGynnsamt för tarmfunktionenBra vi diabetesGer ökad mättnadskänsla

15. Vatten • Viktigaste näringsämnet • En vuxen får i sig ca 2-3 liter/dag • Behov ca 30 ml/kg kroppsvikt

16. Faktorer som påverkar vätskebalansen • Minskad förmåga att koncentrera urinen • Minskad förmåga att känna törst • Minskat vätskeintag

17. Vatten • 90 % hos ett foster • 80 % hos ett barn • 70 % hos en vuxen • 60 % hos en gammal person • Svenska studier: 70-80 åringar • <60% hos män och <50% hos kvinnor • Steen-88

18. Fett • Energi i koncentrerad form • Värmeisolerande • Skydd för organ • Smakämne • Essentiella fettsyror • Fettlösliga vitaminer

19. Näringsvinster och näringsförluster vid matlagning • Vid all tillagning och varmhållning påverkas näringsinnehållet i livsmedel. Näringsförluster sker av olika anledningar.

20. Vitaminer • De vattenlösliga vitaminerna (B och C) är känsliga för oxidation och påverkas av • Syre • Värme • Ljus • Surhetsgrad • Livsmedlets finfördelningsgrad.

21. Vitaminer • De vattenlösliga vitaminerna urlakas och löses ut i kokvattnet. • Tips • Använd spadet till sås eller soppa. • Använd så lite kokvatten som möjligt. • Tillaga så kort tid som möjlig och så låg temp som möjligt

22. Fettlösliga vitaminer • A.D och E-vitamin bryts ner främst genom oxidation • I industriell livsmedelsproduktion tillsätts ofta antioxidanter för att skydda de fettlösliga vitaminerna.

23. Varmhållning • Successiv sänkning av framför allt vattenlösliga vitaminer. • Tips • Varmhållning bör ske under så kort tid som möjligt. Också utseende, smak och t o m lukt påverkas av varmhållning. • Livsmedelsverket rekommenderar högst en timmes varmhållning för potatis och högst två timmar för övriga livsmedel. Av hygieniska skäl ska lägsta temperaturen vara 60 grader.

24. Positiva effekter av tillagning • Vid kokning av morötter ökar biotillgängligheten för betakaroten (ett förstadium till A-vit). • Vid fermentering av grönsaker sker en ökning av B-vitamin beroende på mikrobiella syntesen.

25. Mineraler • Förluster sker genom urlakning extracellulär vätska och kokvatten om inte kokning och frysning utförts optimalt. • Kalium är mest förlustkänslig

26. Energigivare • Fett • I kontakt med syre startar en oxidativ härskning. • Fettoxidation pågår under transport, lagring, tillagning och djupfrysning, processen är dock långsam. • Utsätter man oljor för höga temperaturer sker härskning snabbare. • Förluster av fett kan också uppstå genom utsmältning vid stekning och kokning.

27. Protein • Denaturererar genom – Värme • PH lågt • Salt/socker • Detta ökar tillgängligheten eftersom aminosyrorna blir fria. För lång stekning eller varmhållning gör livsmedlet torrt, då försvinner mineralämnen och vitaminer samt vissa essentiella aminosyror. • Exempel – Vid brödbakning förstörs 70% av lysinet i ytskiktet medan bara 10% i inkråmet.

28. Kolhydrater • Inga nämnvärda förluster • Glykemiskt index ökar med tiden • Tillagning ökar biotillgängligheten. • Mer en fråga om smak och konsistens

29. Utredning undernäring • Ta reda på bakomliggande orsak • Finns tugg- eller sväljsvårigheter • Mag- och tarmbesvär • Ätförmåga, finns det handikapp • Behov av avvikande konsistens • Sjukdomar som leder till nedsatt aptit eller ökad energiomsättning. • Föreligger depression? • Läkemedelsbiverkningar • Smärta

30. Nutritionsbehandling ska vara individuell följas upp och utvärderas. • Förslag på åtgärder • Nattfastan • Måltidsmiljö • Energirika mellanmål • Energi och proteinrik kost • Konsistensanpassad kost • Äthjälpmedel • Näringsdryck • Dietist • Vikten, BMI

31. Hur kan man göra nattfastan kortare? • Vilka lägger sig tidigt? • Vilka vaknar mitt i natten? • Vilka vaknar först? • Går det att ge något i sängen? • När ger vi mediciner? • Kan ”natten” förbereda något? • Sängfösare

32. Minskad aptit • Orsaker • Medicinpåverkan • Illamående / kräkning • Diarré • Förstoppning • Smärta • Depression, Demens • Sjukdomar

33. Råd vid förstoppning • Öka vätskeintaget • Använd naturligt fiberrika livsmedel • Pajalagröt • Plommondryck • Rapsolja • Produkter med lactobaciller • Laxermedel (alltid vid morfinpreparat)

34. Råd för dig med dålig aptit • Ät frukost, lunch, middag och gärna två till tre mellanmål • Lägg upp små portioner på tallriken. • Aptitretare, börja gärna med en salt eller syrlig aptitretare. • Dekorera, utnyttja livsmedlens av naturen vackra färger • Alkohol • Drick mellan måltiderna • Ät det energirikaste först • Kosttillägg

35. Berikning av kosten (Snåla inte) • Naturlig berikning • Olja • Grädde • Smör • Ägg • Socker • Crème fraiche • Majonnäs • Standard produkter • Sylt • Berikningspulver

36. Vad ger berikning? • 2 msk energipulver ger 55 kcal, enbart stäkelse • 2 msk berikningspulver ger 45 kcal, 2g protein, 2g fett, vitaminer och mineraler. • 1 msk olja ger 135 kcal, 100% fett, fettlösliga vitaminer. • 1 msk smör/margarin 80% ger100 kcal samt fettlösliga vitaminer. • 1 msk grädde ger 56 kcal, 0,3g protein, 6g fett, 0,4g laktos.

37. Sväljsvårigheter • Tips att tänka på. • Kall mat • Kalla drycker • Kolsyrade drycker • Bullkaffe • Förtjockningsmedel • Sväljsvårigheter leder ofta till otillräckligt näringsintag.

38. Mixad mat • Tänk på! • Berikning • Utseende • smak • Servering • Miljö

39. Demenssjukdom och mat. Problem och möjligheter. • Malnutrition utan sjukdom – sällsynt • Malnutrition vid sjukdom – vanligt • Ingvar Bosséus 2002

40. 8 vanliga D:n • Disease • Depression • Dementia • Dysphagia • Dysgusea • Drugs • Dentition • Dysfunction

41. Viktförlust vid demensjukdom • Personer med demenssjukdom väger mindre och har lägre BMI än kognitivt intakta äldre • Upp till 50% som vårdas på institution lider av undernäring. • Viktförlust är vanligast hos personer med Alzheimers sjukdom • Viktförlust inträffar redan tidigt i sjukdomen och fluktuerar under sjukdomsförloppet.

42. Viktförlust vid demenssjukdomorsaker • Förändrat ätbeteende • - Minnesförlust, desorientering • - Apraxi • - Agnosi • - Anomi-ordglömska • ”Sundown syndrome”

43. Viktförluster – orsaker? • Förändrat luktsinne • Inflammation • - Förhöjda nivåer av aptitnedsättande cytokiner, t.ex. tumörnekrotisk faktor • Läkemedelsbiverkan • Ökad energiomsättning?

44. Tidig försämring av luktsinnet vid Alzheimers sjukdom • Med nära-infrarött ljus kan luktsvaret i hjärnbarken undersökas • Blodflödet ökade efter exponering f ör vaniljdoft hos en åldersmatchad kontrollgrupp – men inte hos personer med minnesstörning el lättare form av AD • Läkartidningen vol 102:20;1516-1518 Lennart Wetterberg

45. Undersökningar måltidsmiljö • Miljön påverkar matintaget • Effekten av att placera ett aquarium i en matsal eller häna upp en ”Ocean Picture” på matintaget studerades hos 62 personer på 3 olika demensboenden. • Man kunde notera att matintaget ökade signifikant i aquarie – gruppen. • Edvards NE, Beck AM. West J Nursing • 2002;10:1104-1114

46. Undersökningar måltidsmiljön forts. • Effekter musik under måltiden • Enligt forskning Ragneskog, Karlsson, Kihlgren och Norberg • Lugnande inverkan – minskar oro och irritabilitet • Sitter kvar längre vid matbordet • Personalen lade upp större portioner • Personerna åt mer • Andra effekter • Kan ha en smärtstillande effekt – personen distraheras av musiken • Kan underlätta vid matning.

47. Mellanmål • Mellanmål är viktiga för alla • För brukare som äter tillräckligt av huvudmålen räcker det med enkla mellanmål • De brukare som däremot äter små mängder mat ska uppmuntras och stödjas att äta flera mellanmål, nattmål eller andra extramål. Dessa bör vara energi och näringsrika

48. Energirika mellanmål • Nyponsoppa med t.ex. skivad banan, biskvier, glass eller grädde • Mjölkchoklad med grädde • Ostkaka • Kaffe med winerbröd • Kräm med gräddmjölk • Smörgåsar med leverpastej, fet ost, charkprodukter • Våfflor med sylt och grädde • Konserverad frukt med grädde eller gräddglass • Näringsdryck

49. Tips på enklare mellanmål • Kaffe, the, juice, mjölk • Smörgås • Bulle • Skorpor • Rån med smör, ost och marmelad

50. Mellanmål flytande kost • Buljong med äggula • Smält gräddglass och kaffe eller choklad • Smält gräddglass med mixad pepparkaka • Fet fil eller yoghurt med grädde i • Nyponsoppa, blåbärssoppa, saftsoppa med berikningspulver • Mjölkchoklad med vispgrädde • Grädde med fruktpuré och socker