1 / 28

E-delegationens ramverk för nyttorealisering Dataföreningens nätverk i E-förvaltning 18 november, 2011

E-delegationens ramverk för nyttorealisering Dataföreningens nätverk i E-förvaltning 18 november, 2011. Mårten Janerud marten.janerud@enterprise.ministry.se. Presentera E-delegationens vägledning i nyttorealisering Diskutera Nyttorealisering i ett sammanhang Tillämpning (när?)

ludlow
Download Presentation

E-delegationens ramverk för nyttorealisering Dataföreningens nätverk i E-förvaltning 18 november, 2011

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript


  1. E-delegationens ramverk för nyttorealiseringDataföreningens nätverk i E-förvaltning18 november, 2011 Mårten Janerud marten.janerud@enterprise.ministry.se

  2. Presentera E-delegationens vägledning i nyttorealisering Diskutera Nyttorealisering i ett sammanhang Tillämpning (när?) Implementering (hur?) Syfte

  3. Uppdrag E-delegationen ska ta fram en modell för att beräkna nyttan av och kostnaden för strategiska utvecklingsprojekt (e-förvaltningsprojekt) (Direktiv 2009:1,SOU 2009:86 & 2010:20): • skapa förutsättningar för tydliga beslut, styrning, finansiering och koordinering • stödja fokus på både intern nytta och extern nytta • omfatta metoder för hur nyttorna kan realiseras • Fokus på IT-baserad verksamhetsutveckling – IT som möjliggörare • Komplement till (och oberoende av) befintliga verktyg och modeller

  4. Organisationer som har deltagit i arbetet (arbetsgrupp + referensgrupper)

  5. Implementerade politiska beslut • Social och ekonomisk utveckling • Bättre miljö Samhälle Medborgarna Riksdag Regering • Ökad service • Minskat • uppgiftslämnande • Snabbare besked • och beslut • Ökad insyn • Ökad tillgänglighet Nytta = resultatet av en förändring som upplevs som positivt av dess intressenter Företag Privat- personer Leverantörer Intresse-organisationer • Ökad delaktighet • Enklare tillgång • Ökad insyn Inom den egna organisationen Andra offentliga organisationer • Ökad rättssäkerhet • Effektivare processer • Frigjorda resurser • Minskade och undvikta kostnader • Bättre informationsdelning • Flexiblare arbetssätt • Minskade ledtider

  6. "Det grundläggande motivet till verksamhetsutveckling är att realisera den nytta som ligger till grund för att förändringen genomförs. Förändringen kan vara att göra saker annorlunda, att göra olika saker, eller att göra saker som kommer att påverka andra till förändring. ” (OGC) "Det är bara möjligt att vara säker på att förändringen har lyckats om vi kan mäta den nytta som förändringen skulle generera.” (Cabinet Office)

  7. Effektkedja för verksamhetsutveckling SATSNING KRÄVER DRIVER REALISERAR BIDRAR TILL MÖJLIGGÖRARE UTVECKLINGS-INSATSER FÖRÄNDRINGAR NYTTOR VERKSAMHETS-MÅL KRAVSTÄLLER KRÄVER KONKRETISERAS I GENERERAR

  8. Behov & problem Krav Möjligheter & Risker Nyttorealiseringsprocessen Uppdrag, verksamhetsmål och strategier • Beskrivna motiv • Önskat börläge • Identifierade mål Identifiera Effektmål och nyttor Specificera lösnings-förslag • Genomförd nyttoanalys • Färdigställt beslutsunderlag • (Business Case) Styrning av processen för nytto-realisering • Verifierad nyttorealisering • Avslutad satsning • Tillvaratagna erfarenheter Följ upp nytto- realisering Planera nytto- realisering Realisera nyttor • Levererade möjliggörare • Reviderad nyttorealiseringsplan • Realiserade nyttor • Fastställd och förankrad nyttorealiseringsplan

  9. Ramverket • Kundorientering och öppenhet • Koncernperspektiv • Lösningsorienterad • Förändringsvilja • Vilja/förmåga • Engagemang/uthållighet • Lärande • Ständiga förbättringar • Styrande principer • Process • Roll- och ansvarsfördelning • Checklistor och mallar • Effektkedja • Kostnads- och nyttostrukturer • Mognadsmodell • Prioriteringsmodell • Goda exempel

  10. Några motiv för att tillämpa nyttorealisering • Mer effekt från skattemedel som investeras i verksamhetsutveckling • Bättre beslutsunderlag för styrning och prioritering (portföljhantering) • Verktyg för att realisera strategier • Ökade krav och förväntningar på behovsdriven samverkan och utveckling över organisationsgränser • Forskning har visat att de organisationer som erhåller störst nytta av investeringar i IT är de som inför en formell och strukturerad process för nyttorealisering • Brygga mellan verksamheten och IT • Ökad professionalism i genomförandet av verksamhetsutveckling • Färre misslyckade satsningar

  11. Några vanliga utmaningar kopplade till nyttorealisering Ingen vilja hos ledningen till att bedriva aktiv nyttorealisering Bristfälliga beslutsunderlag Ingen plan för realisering av nyttor – förändringsarbete ej budgeterat Ärenden lämnas olösta - många överlämnanden Nyttorealisering följs inte upp När prioriteringar görs sker det ofta till fördel för möjliggörare

  12. Mognadsmodell för nyttorealisering NIVÅ 5 NIVÅ 4 OPTIMERAD NIVÅ 3 NIVÅ 2 STYRD • Nyttorealisering integrerat med strategiprocesser • Externa krav omhändertas i nyttorealiserings-processen • Kontinuerlig erfarenhetsbaserad vidareutveckling • Löpande koordinering av vht-planer • Nyttorealisering styr vht-utveckling • Nyttorealisering viktig del i strategiutv. • Erfarenheter redovisas och kommuniceras öppet • Kompetens i nyttorealisering värdesätts vid rekrytering NIVÅ 1 DEFINIERAD • Ansvariga chefer säkerställer nyttorealisering • Strategi för nyttorealisering finns • Ökad förmåga till vht-utveckling • Nyttorealisering integrerad i verksamheten • Tydliga kopplingar mellan en satsnings nyttor, verksamhetsmål och strategier • Kvalitativa nyttor dokumenteras • Systematisk uppföljning och etablerad ansvarsfördelning • Verktyg och mallar obligatoriska UPPREPAD • Ledningen engagerar sig aktivt • Fokus också på kvalitativa nyttor och nyttor för partners • Gemensam nyttorealiserings-process • Nyttorealisering integreras i operativa verksamhetsplaner • BU omfattar hur nyttor ska realiseras och hinder hanteras • Hur framgång ska mätas definieras • Utbildning i orgaisationens egna processer • Gemensam uppsättning mallar och verktyg INITIAL • Ökad medvetenhet • Fokus på kostnads-besparningar • Insikt om nödvändig integration med andra processer • Beslutsunderlag omfattar kostnader, nyttor, risker och KFF • Roll- och ansvars-fördelning börjar etableras • Viss utbildning • Nyckelpersoner kan visa på framgång • Mallar används • Gemensam begreppsapparat växer fram • Inget fokus på nyttor hos ledning • Enbart för införsäljning • Högst röst vinner • Ad hoc och okoordinerat • Mycket prat – begränsad kunskap • Hur framgång ska mätas och följas upp redovisas sällan • Inget utdelat ansvar för nyttorealisering • Inga gemensamma verktyg

  13. Erbjudande om stöd • E-delegationen har tillsatt en arbetsgrupp som praktiskt stödjer myndigheter med nyttorealisering genom att: • introducera konceptet och ramverket för intresserade myndigheter • vara mentor/bollplank till ansvariga och eldsjälar som driver arbetet • hjälpa till med mognadanalyser och kartläggning av nuläget, börläget samt förslag till aktiviteter för införande • erfarenhetsutbyte mellan myndigheter

  14. …”E-delegationen (har) nyligen publicerat en guide i nyttorealisering. Den har fått stor uppmärksamhet och jag vill rekommendera alla er här idag, som på något sätt har ansvar för att räkna på investeringar, att ladda ner rapporten från delegationens webbplats. Och framför allt att börja använda den i vardagen.” Anna-Karin Hatt, It- och energiminister, e-Förvaltningsdagarna, Nacka Strandsmässan, Stockholm 12 oktober 2011.

  15. När ska processen för nyttorealisering tillämpas? • Desto högre komplexitet och verksamhetspåverkan en satsning har desto högre krav ställs på att processen för nyttorealisering tillämpas • många timmar • större förändringar • större organisation • många intressenter • Tullverket kriterier för när Tullnytta ska användas: • Mer än 1000 mantimmar • Mer än 1 miljon kronor • Sponsor eller projektledaren har svårt att bedöma nyttoeffekten av projektet • Svårt att beräkna kostnader eller mantimmar för projektet Proportionalitetsprincipen gäller!

  16. När ska processen för nyttorealisering tillämpas? • Implementering av IPv6? • Införskaffning av ny server? • Processutveckling baserad på privatpersoners livshändelser? • Införande av e-handel i svensk statsförvaltning? • Införande av ERP-system? • Införande av E-legitimation? • Konsoliderad IT-drift? • Etablering av Shared Service Center?

  17. Förslag på beslutsunderlagets innehåll (Business Case) Sammanfattning (Rekommendation, förslag till nästa steg, frågor för överväganden) Motiv till satsning (Behov, problem, risker, krav, möjlighet, målbild, effektkedja) Intressenter och målgrupper Antaganden och avgränsningar Lösningsförslag Kostnader Ekonomiska nyttor • Den egna organisationen • Andra offentliga organisationer • Privatpersoner • Företag • Samhället Kvalitativa nyttor Finansiering och bemanning Riskanalys Beroenden Bör innehålla Effektkedja och nyttorealiseringsplan

  18. Exempel på aktörsmodell

  19. Sju frågor för era fyra viktigaste projekt Hur ska nytta följas upp? När uppkommer nyttan?

  20. OASIS Transformational Government Framework http://www.oasis-open.org/committees/tc_home.php?wg_abbrev=tgf

  21. Vad görs hos de organisationer som deltagit i arbetet? • Försäkringskassan arbetar med att etablera en organisation för effektcontrolling • Tullverket inarbetar värderealisering i sin styrmodell • Arbetsförmedlingen inför ett ramverk för nyttohantering • Stockholms e-tjänstprogram har på ett mycket framgångsrikt sätt arbetat med K/N-analyser i sin första fas • Skatteverket har utformat uppdrag för att införa nyttorealisering • Bolagsverket förstärker sin organisation för effektstyrning • Arbetar systematiskt med effektkalkyler • Ser över och förbättra bl.a. struktur och arbetssätt • Migrationsverket inför ett strukturerat stöd för verksamhetsutveckling med nyttorealisering • Jordbruksverket uppdrag att införa nyttorealisering • Trafikverket integrerar nyttorealisering i deras projektstyrning • …

  22. Vad kommer vi att göra? • Nätverk • 4ggr per år • Öppet för offentliga organisationer som har en uttalad ambition med nyttorealisering • Förvaltning och vidareutveckling av vägledning • Utbildningspaket (?) • Nyttomodelleringsmetod (?) • Nyttobaserad portföljstyrning (?) • Kalkylmall med hjälp av ESV (?) • Koncernstöd • Introducera konceptet och ramverket för intresserade myndigheter • Vara mentor/bollplank till ansvariga och eldsjälar som driver arbetet • Hjälpa till med mognadanalyser och kartläggning av nuläget, börläget samt förslag till aktiviteter för införande • Erfarenhetsutbyte mellan myndigheter • Avrapportering och förslag till fortsatt arbete Q1-2012 • Generellt ”Nyttoregister” med nyckeltal/indikatorer (?)

  23. Mårten Janerud marten.janerud@enterprise.ministry.se 072-733 66 62 Anna Pegelow anna.pegelow@skatteverket.se 073-942 41 46

  24. Två exempel

  25. Civil Service Reform Programme, Nordirland Uppföljning Aggregerad uppföljning av projekt och nyttorealisering (mha. nyttoregister) • 53st strategiska nyttor • 133st operativa nyttor Nytta • Gemensamma arbetssätt • Uppföljning på aggregerad portföljnivå • Ökad transparens och samsyn • Undvikt dubbelräkning • Nyttorealisering integrerad med portfölj-, program- och projektstyrning • Förbättrad kontroll och ökad grad av nyttorealisering Vad? • Transformering av statlig förvaltning i Nordirland • 11 departement • 29 000st tjänstemän • Kundcenter och e-tjänster, HR, EA, Ny IT-infra, Ny arbetsplats, Nytt utbildningscenter Varför? • Öka kvalitet, produktivitet och effektivitet Genomförande • 9st införandeprojekt • Programkontor • Särskild styrgrupp för förändringsledning • Gemensam process för nyttorealisering • Gemensamt nyttoregister http://www.dfpni.gov.uk/benefits-management-mainsection1

  26. Kortare väntan Vad? • Standardiserad handläggning av asylärenden • Tidssättning (ledtider) • Gemensamt arbetssätt (processteg, mötesordning och agendor) • Standardiserade arbetsteam Varför? • Förkortad handläggningstid för asylsökande • Öka förtroendet för Migrationsverket • Ökad effektivitet Genomförande • Pilotprojekt • Stegvis utrullning • 16 veckor inkl. utbildning (omorganisera enheten i enlighet med det standardiserade sättet.) • Teamet, teamledare, förändringsledare och enhetschef följer ärendena väldigt noga under ca 10 veckor. • Överlämning till ordinarie verksamhet. • Kundfokus + ständiga förbättringar Uppföljning • Antalet utredningar + ledtider per team och enhet • Måluppfyllelsen för projektet mäts i genomsnittliga handläggningstider för nyinkomna ärenden • Ändringsfrekvens vid domstolar och orsaken till antalet återförvisade ärenden (rättssäkerhet) • Djupintervjuer med asylsökande • Personalenkät (arbetsmiljö och arbetssätt) Nytta • Genomsnittlig handläggningstid från 267 dagar (år 2008) till 75 dagar (år 2010)

  27. PROCESSER - nuläge och börläge MÅL - mått och nyckeltal NYTTOR - kopplade till målen KRAV - kopplade till delprocesserna KVALITETSSÄKRING OCH FÖRANKRING - krav och förberedelser RELISERING

More Related