Ungas attityder till alkohol och narkotika Håkan Leifman, CAN

1. Ungas attityder till alkohol och narkotika Håkan Leifman, CAN Konferens den 1 oktober – Att kommunicera med unga om alkohol och droger

2. Attityder (riskuppf) med alkohol, narkotika: Kunskap – attityder – beteende, men kausala ordningen kan se olika ut: Ex. först beteendeändringar, därefter förändrad attityd eller ibland tvärtom. Många pedagogiska program lyckas att påverka attityderna (åtminstone på papperet) men ej beteendet

3. Attityder… Kan betyda så mycket olika saker Attityder – inställning till ex. alkoholpolitiska verktyg (åldersgränser, höga priser…), dvs. att stöd finns för viktiga delar av svensk alkohol- narkotikapolitik Attityd – uppfattning av risker med olika substanser – riskpåverkan lyfts fram som viktig del i preventivt arbete Attityder – normer/förhållningssätt ex att dricka sig berusad, att bjuda/köpa till kompisar, att bjuda ngn på cannabis etc. (i konkreta situationer )

6. Attityder… Stora konsumtionsändringar – följs nästan alltid av attitydförändringar men vad som är hönan och ägget är inte självklart Se på ANT-konsumtionen senare år, vad säger detta oss (om attityderna)? Utgångspunkt alkohol men ser också på narkotika (cannabis)

7. Beräknad genomsnittlig årskonsumtion i liter ren alkohol (100%) i årskurs 9 och gymnasiets årskurs 2, efter kön. 1977–2012. (1977–1989 avser skattade värden). 2 Liter

8. Andelen elever som debuterat vid 13- och 14 års ålder, efter kön i gymnasiets år 2. 2005–2012. 8 Procent

9. Kan vi hitta drivkrafterna bakom dessa ändringar: • Svårt men … Vissa påverkansfaktorer kan stärkas och andra elimineras genom analyser av våra data: Ex:

10. 1. Vuxnas vanor - pågående studie: • Koppling vuxna – unga fram till mitten av 1990-talet: vuxna påverkat ungas vanor • Senaste 15 åren – inget samband varken trend eller mer kausalt (enligt sofistikerade tidsserieanalyser) • Ungdomar – sitt eget liv, skilt från vuxna – alkohol för vuxna ej för unga, särskild ungdomskultur, internet??!! Alltså: beror ej på vuxnas vanor

11. 2. Ökad andelen som inte dricker

12. Åk 9, pojkar, alla svarande

13. Åk 9, flickor alla svarande

14. Andelen nykterister i årskurs 9 och gymnasiets årskurs 2, efter kön. 1971–2012. Nedgången i totalen beror till stor del på ökad andel som ej dricker 1 Procent

15. Alltså: • Stor del av nedgången svarar de som INTE dricker för. • Varför dricker man då inte?? (snarare än varför man dricker mindre mängder).

16. 3. Ökad andel invandrare, ofta med ett annat förhållningssätt till f.a. alkohol • Prognoser utifrån ökad andel invandrare och antagande om låg konsumtion kan göras och ska göras – kan sannolikt förklara en del av nedgången

17. 4. Internationella trender:följer samma trender som övriga Europa eller? • ESPAD • Monitor the future -- USA

18. % 15-16 åringar som druckit alkohol de senaste 30 dagarna efter kön.1995-2011. Procent. (Genomsnitt för 18 länder) www.espad.org

19. Alltså: Sverige (Norden) följer inte samma trender som många andra länder i Europa, USA? - kanske (UNODC-PP)

20. 5. Är summan av lasterna är konstant? Hur ser det ut med tobak och narkotika, sniffning mm. Kan nedgången i alkoholkonsumtion/andelen som dricker kompenserar av en ökning av annat

21. Tobak • Hur många röker/snusar överhuvudtaget? • Hur ser den totala tobakskonsumtionen ut jämfört mellan könen? • Röker svenska ungdomar mer eller mindre än andra europeiska skolelever?

22. Andelen rökare i årskurs 9 och gymnasiets årskurs 2, efter kön. 2000–2012. 15 Procent

23. % Rökt cigaretter de senaste 30 dagarna efter kön.1995-2011. Procent. (Genomsnitt för 19 länder) www.espad.org

24. Narkotika • Hur många har använt narkotika? • Hur ser cannabisanvändningen ut i en europeisk jämförelse?

25. Andelen elever i årskurs 9 och gymnasiets årskurs 2 som någon gång använt narkotika, efter kön. 1971–2012. 18 Procent

26. % Använt cannabis efter kön.1995-2011. Procent. (Genomsnitt för 19 länder) www.espad.org

27. Pojkar åk 9 – olika alternativ – en substans eller en annan

28. Flickor åk 9 – olika alternativ – en substans eller en annan

29. Alltså: • Narkotika och tobak kan ej förklara nedgången – cannabisökningen är alldeles för liten för detta

30. 6. Riskuppfattning – hur ser det ut under senare år? I CANs skolundersökning, åk9 och gymn år 2:

31. Riskuppfattning olika substanser, gymn åk 9 (CANs skolundersökning)

32. Riskuppfattning olika substanser, gymn åk 9 (CANs skolundersökning)

33. Riskuppfattning olika substanser, gymn åk 2 (CANs skolundersökning)

34. Riskuppfattning olika substanser, gymn åk 2 (CANs skolundersökning)

35. Summering risker Alkohol – stabilt över tid, aningen mer restriktivt och så i alla grupper – de som dricker, de som ej dricker och de som ofta dricker sig berusade. Obs! stor nedgång i konsumtion men stabil riskuppfattning Narkotika – ungefär samma tendens både bland de som använt och de som icke använt narkotika (cannabis). Obs! ökning i användning och mildrare riskuppfattning

36. Cannabisanvändning, CANs skolundersökningar i åk 9

37. Cannabisanvändning, CANs skolundersökningar i gymn, åk 2

38. 7. Föräldrarnas attityder till att bjuda sina barn Andelen som smaka ur föräldrars glas, enstaka glas eller mer än enstaka glas Inom parentes= enstaka eller mer än enstaka glas

39. Tack för mig och som vi ALLTID säger på CAN Yes we CAN