1 / 25

Hur påverkar det finska jordbruket Östersjön?

Hur påverkar det finska jordbruket Östersjön?. Antti Räike Finlands miljöcentral Forskningsprojektet för skydd av Östersjön. Innehåll. Basfakta Tillstånd Eutrofiering Belastning Fosfor och kväve Jordbrukets andel Bedömningsmetoder Framtid Vattenskydd / belastning Klimatförändring.

nansen
Download Presentation

Hur påverkar det finska jordbruket Östersjön?

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript


  1. Hur påverkar det finska jordbruket Östersjön? Antti Räike Finlands miljöcentral Forskningsprojektet för skydd av Östersjön

  2. Innehåll • Basfakta • Tillstånd • Eutrofiering • Belastning • Fosfor och kväve • Jordbrukets andel • Bedömningsmetoder • Framtid • Vattenskydd / belastning • Klimatförändring

  3. Basfakta • Medeldjup • Östersjön 55 m • Finska viken 37 m • Skärgårdshavet 23 m • Avrinningsområde • Östersjön 1 603 000 km2 • Finska viken 413 000 km2 • Skärgårdshavet 9 000 km2 • Population • Östersjön 85 milj. • Finska viken 12 milj. • Skärgårdshavet 460 000 • Åkerarealen av den totala landarealen • Östersjön 30 % • Finska viken 20 % • Skärgårdshavet 30 %

  4. Åkerareal • Jordbruk runt Östersjön • Åkerareal är störst i söder • Åkerareal (%) • Tyskland 72 • Danmark 66 • Polen 60 • Litauen 54 • Även Polens belastning betydelsefull för finska havsområdena • vattenströmmar transporterar näringsämnena norrut

  5. Tillstånd • Klorofyllkoncentration • Påvisar växtplanktons biomassa • En bra indikator för eutrofiering speciellt i öppna havsområdena • Östersjön lider mest av eutrofiering • Finska viken är den mest eutrofa havsområdet av hela Östersjön Genomsnittlig klorofyllkoncentration i europeiska havsområden. Källa: Joint Research Centre, EEA

  6. Blågrönalger i Östersjön • Förekommer allt oftare och i vidare utsträckning än förut • Hälften av blomningar är giftiga Källa: HELCOM

  7. Sommartidens genomsnittliga klorofyllkoncentrationer i Finlands havsområdena 2001-2005 • I Finska viken ökar koncentrationer österut • Neva & S:t Petersburg • I Skärgårdshavet finns också höga klorofyllhalter • Vattenkvaliteten är bäst i Bottenviken • Eutrofieringssymptom syns ändå i inre vikar Samuli Neuvonen/Heikki Pitkänen, SYKE och MTL databaser

  8. Förekomst av bottenfauna i Finska viken år 2007 • Finska viken lider av syrebrist • Den interna belastningen är också ett stort problem • I andra sjöområden är situationen bättre

  9. Eutrofieringstrender i Finska viken och Skärgårdshavet • Tidserier från mitten av 1960-talet (näringsämnen) och från slutet av 1970-talet (klorofyll) • Vinterns fosfat och sommarens klorofyll har ökat • Fosfat: Den interna belastningen • Klorofyllhalterna har stigit också i Bottenhavet Källa: Pirkko Kauppila / SYKE

  10. Östersjöns belastning • Älvar transporterar största delen av belastningen • Man måste iaktta hela avrinnigsområdet när man planerar vattenskyddsåtgärder • Östersjöns skyddskommission (HELCOM) samlar belastningsdata • Vart sjätte år (2000, 2006) en omfattande rapport • PLC-5 (2006) under beredning • År 2004 var Östersjöns fosforbelastning 28 000 t och kvävebelastning 654 000 t • År 2000 var den diffusa belastningens andel av den totala fosforbelastningen 44 % och 71 % av kvävebelastningen • Punktbelastningen har minskat markant • Ännu stora brister i Polens och Rysslands hantering av avloppsvatten • Inga betydliga förändringar i den diffusa belastningen

  11. Östersjöns fosforbelastning (t) år 2000 Fosfor Punktkälla Diffus källa Source: HELCOM, Knuuttila/SYKE

  12. Östersjöns kvävebelastning (t) år 2000 (+ nedfall 250 000 t/v) Kväve Punktkälla Diffus källa Source: HELCOM, Knuuttila/SYKE

  13. Finlands total fosfor- och kvävebelastning av Östersjön (2000 – 2006) • Fosfor belastningen var 3 600 t och kväve belastningen 78 000 t • Jordbrukets proportionell andel var 43 % av fosforbelastningen och 35 % av kvävebelastningen • Punktbelastningen har minskat ännu på 2000-talet i Finland • Fiskodling och samhällenas avlägsning av kväve • Ingen större förändring i den diffusa belastningen

  14. Finlands antropogena fosfor- och kvävebelastningar (t a-1) av Östersjön (2000 – 2006) Fosfor Kväve • Jordbrukets proportionella andel störst i Skärgårdshavet och minst i Bottenviken (fosfor) / Finska viken (kväve)

  15. Hur bedöms jordbrukets belastningen i Finland? • Baserar sig på: • Basdata • Jordartdata (kommunal) • Växtartdata (kommunal) • Sluttningsdata (25 X 25 meter, SYKE) • Övervakningsresultat av små vattendrag • För att skala variation • Olika modeller • ICECREAM (fosfor), COUP/SOIL (kväve) • Också andra modeller används • För att få bättre spatial resolution • Till exempel SWAT och INCA

  16. Basdata: Yläneenjoki Växtart Jordart Sluttningsdata

  17. Jordbrukets fosforbelastning i relation till landareal • Belastningen är störst i södra och syvästra delar av landet • Kvävebelastningen är likartad som fosforbelastningen • Vattenskyddsåtgärder viktigast i dessa områdena Övervakning i jordbrukets belastade vattendrag • Små vattendrag: • Jordbruket dominerar markandvändningen • Inga puktkällor • Inga sjöar (ingen retention) • Huvudsakligen sädesodling • Areal: under 250 km2

  18. Små vattendrag: Savijokis näringsflöde • Vattenskyddsåtgärdernas påverkan här borde märkas tidigare än i älvar • Vattenflödet har minskat • Kväveflödet har ökat • Fosforflödet har stannat på samma nivå

  19. Finska älvarnas näringsflöde 1970 ─2006 Fosfor Kväve • Årliga variationen stor p.g.a. förändringar i vattenflödet • Svårt att skilja vädrets påverkan från mänskans • Inga tydliga tecken på minskande näringsflöden • Kväveflödet har ökat på vissa områden • Österbotten • Samma har hänt också i Sverige

  20. Framtid Hur effektiva är olika vattenskyddsåtgärder? • SEGUE-projekt: • 4 skenarier för Finska viken och Skärgårdshavet • 1. Finland, riktlinjer för vattenvård • (c. 40 % minskning av Östersjöns belastning) • 2. S:t Petersburg, effektiv avloppsvattenhantering • 3. Polen, 21-25 % minskning av nuvarande belastning • (HELCOMs Ministerdeklaration) • 4. 1+2+3

  21. 1. Finlands vattenskyddsåtgärder: växtplanktonsmängd efter 5 och >30 år av vattenskyddsåtgärder Belastning av Skärgårdshavet och Finska viken minskar 8 000 t/å N ja 540 t/å P Proportionell minskning N -33 %; P -45 % Pitkänen et al. (2007)

  22. 4. (1+2+3) växtplanktonsmängd efter 5 och >30 år av vattenskyddsåtgärder Östersjöns belastning minskar: 66 000 t/v N 5 900 t/v P Proportion av Östersjöns totalbelastningen: N -7 % P -17 % Pitkänen et al. (2007)

  23. Utmaningar nu och i framtiden • Klimatförändringen (milda, regniga vintrar) • Ökad erosionsrisk leder till ökad fosforbelastningen • mineralisering av organiskt kväve ökar • Den interna belastningen • Tillsvidare inga effektiva metoder för behandling för havsbotten Att minska den yttre belastningen det enda medlet • Intensifiering av ryska, polska och baltiska jordbruket • Ökad gödsling • Stora djurproduktionsanläggningar

  24. Sammanfattning • Eutrofieringen av finska havsområdena har fortsatt • Den interna belastningen en av orsakerna (Finska viken) • Man måste minska näringsflödet till Östersjön för att reducera eutrofiering • I Finland har jordbruket en central roll • Reducering av det finska jordbrukets belastning skulle ha positiv påverkan på Skärgårdshavet och på våra kustvatten • I det öppna havet har belastningen från andra länder (speciellt Ryssland och Polen) en dominerande roll • Jordbrukets belastning har inte minskat från 1990 till 2004 • Något positivt ändå: erosion och åkrarnas näringsinnehållet har minskat

  25. Sammanfattning (fortsätter) • Det tar tid innan positiva tecken av jordbrukets vattenskyddsåtgärder syns i våra vattendrag eller havsområden • Man måste ha tålamod • Klimatförändringen och belastningsutvecklingen i andra länder kan göra det svårare att uppnå målen gällande vattenskyddet i Finland

More Related