1 / 28

NEUROPSYKIATRISKA DIAGNOSER Missbruk och beroende

NEUROPSYKIATRISKA DIAGNOSER Missbruk och beroende . ADHDAutismspektrumRoland S

omer
Download Presentation

NEUROPSYKIATRISKA DIAGNOSER Missbruk och beroende

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript


    1. Det är hjärnan som är kung i kroppen och bestämmer. Malin 10 år (framtida neuropsykolog)

    2. NEUROPSYKIATRISKA DIAGNOSER Missbruk och beroende ADHD Autismspektrum Roland Säll Neuropsykolog Psykiatriska kliniken NUS

    3. Missbruk och funktionshinder The Center for Disease Control and Prevention (USA): 20% av alla funktionshindrade har ett missbruk. Inlärningsproblem, emotionella störningar och språkstörningar överrepresenterade. Sårbarhetsfaktorer: Omdöme och beslutsfattande Interpersonella svårigheter Problematiska relationer Exekutiva störningar Psykiatrisk samsjuklighet Ökad betoning på autonomi och självständighet – ökad tillgång till droger

    4. MISSBRUK/SUD OCH ADHD

    5. ADHD-historik 1902 Defective moral control syndrome (GF Still) 1922 Postencephalitic behavior disorder (Hohman) 1926 Minimal brain damage (Ehrenfest, Smith) 1940 Motor Restlessness Syndrome (Sukhareva) 1960 Hyperactive Child Syndrome (Chess) 1963 Minimal Brain Dysfunction (McKeith & Bax) 1972 Inattention Disorder (Douglas) 1980 DSM-III, Attention-Deficit disorder, +/- hyperactivity 1987 DSM-III, Attention Deficit Hyperactivity Disorder 1994 DSM-IV Attention Deficit/Hyperactivity Disorder

    6. DSM-IV DEBUT FÖRE 7 ÅR TVÅ OMRÅDEN; FUNKTIONSHINDRANDE FÖRKLARAS EJ BÄTTRE AV ANNAT SYNDROM OUPPMÄRKSAMHET HYPERAKTIVITET/IMPULSIVITET I KOMBINATION ELLER ENSKILT

    7. OUPPMÄRKSAMHET (6/9 kriterier krävs) Ouppmärksam på detaljer, gör ofta slarvfel i yrkeslivet eller andra aktiviteter Har svårt att bibehålla uppmärksamhet inför uppgifter Verkar ofta inte lyssna på tilltal Följer inte instruktioner och har svårt att genomföra skolarbeten eller andra projekt Har ofta svårt att organisera sina uppgifter och aktiviteter Undviker ofta och är ovillig att utföra aktiviteter som kräver mental uthållighet Tappar ofta bort saker som är nödvändiga för en aktivitet Är ofta lätt distraherad av yttre stimuli Är ofta glömsk

    8. HYPERAKTIVITET – IMPULSIVITET (6/9 kriterier krävs) Har ofta svårt att vara stilla med händer och fötter eller sitta still. Lämnar ofta sin plats i klassrum, möten eller andra situationer där personen förväntas sitta still. Känner sig rastlös eller nervös Har svårt att leka eller utöva fritidsaktiviteter lugnt och stilla Verkar ofta vara på språng eller gå på högvarv Pratar ofta överdrivet mycket Kastar ofta ur sig svar innan frågeställaren pratat färdigt Har svårt att vänta på sin tur Avbryter eller inkräktar ofta på andras aktiviteter

    9. Vanliga vuxenbekymmer vid ADHD • Skjuter upp • Låg tolerans för frustrationer • Stämningslabilitet • Svårt med relationer till andra • Stresskänslighet • Söker ständigt stimuli • Sviktande arbetsprestationer • Vardagsuppgifter blir inte gjorda • Svårt att göra flera saker samtidigt • Bristande tidsuppfattning • Svårt med organisation och planering • ”Gränslöshet” • Perceptionssvårigheter

    10. DAMP ADHD och samtidig Störd utveckling av koordinationsförmågan (DCD) DAMP-begreppet bör sorteras ut, ej internationellt vedertagen diagnos. Dysfunktion i fråga om Avledbarhet, Motorik och PerceptionDysfunktion i fråga om Avledbarhet, Motorik och Perception

    11. FÖREKOMST ADHD VARIERANDE SIFFROR: 3-5% PUNKTPREVALENS FÖR BARN (DSM-IV). 30-50 % HAR KVARSTÅENDE PROBLEM I VUXEN ÅLDER 15-31% UPPFYLLER ADHD-KRITERIER FULLT UT ÄVEN I VUXEN ÅLDER

    12. KÖN och ADHD - 1 Få studier på kvinnor/flickor, stort behov av studier Kvot 1,8-2,7:1 Kliniska fall: 2,3-5,4:1 Lika allvarliga svårigheter oavsett kön

    13. KÖN och ADHD – 2 (Biederman et al, 2002, Wheeler & Carlson, 1994) Vanligare med A-symtom hos kvinnor Kvinnor har ej lika ofta inlärningssvårigheter som män Något högre familjeanhopning hos kvinnor 50% pojkar och 30% flickor ”dålig prognos” Problem i kamratgruppen vanligare hos flickor

    14. Flickor med ADHD (SBU, 2005) Depression och ångest vanligare hos flickor, uppförandestörning vanligare hos pojkar Lärare har svårare att identifiera flickor än pojkar med ADHD, men föräldrar gör ingen skillnad. Flickor med ADHD får i lägre utsträckning CS-behandling än pojkar Pekar på bristande kunskap generellt.

    15. Kognition Exekutiva funktioner Arbetsminne Inhiberingssvårigheter ADD: Långsamt informations-processande Gemensamt: Svårt att reglera aktivitetsnivå

    16. ETIOLOGI VÄSENTLIGEN OKÄND GENETIK (monozygot tvillingstudie 86% konkordans) TOXINER (alkohol, rökning, bly, dopaminerga droger) PRE- OCH PERINATALA RISKFAKTORER

    17. Etiologi ADHD/missbruk - miljö Förälder m ADHD: 57% av barnen har också ADHD Syskon med ADHD: 15% har också ADHD Tonåringar med ADHD och missbrukande förälder (n=140) löpte signifikant högre risk än non-ADHD kontroller (n=120) med samma föräldraproblem att utveckla SUD. ADHD-patienter mer känsliga för förälders missbruk/miljöpåverkan avseende missbruksrisk?

    18. HJÄRNA - KEMI Centralstimulantia: Dopamin och noradrenalinsystemen påverkas PET-studie visar ökad aktivitet i basala ganglierna vid CS-behandling Effekt på uppmärksamhet, problemlösning, inlärning och minne OCH hyperaktivitet Huvudsakligen okända mekanismer

    19. HJÄRNA – REGIONS OF INTEREST DLPFC – planering, exekutiv kontroll, arbetsminne BASALA GANGLIERNA – exekutiv kontroll ANTERIOR CINGULATE CORTEX – motivationella aspekter, selektion, inhibition LPFC OCH PARIETALCORTEX – vidmakthållen uppmärksamhet HJÄRNSTAMMEN RAS – vakenhet Cerebellum - volym

    20. HJÄRNA - STRUKTUR REDUCERAD VOLYM / ANNAN AVVIKELSE: HJÄRNA (3-5%) DLPFC och OFC ANTERIOR CINGULATE CORTEX CORPUS CALLOSUM BASALA GANGLIER NUCLEUS ACCUMBENS (flexibilitet, reward) THALAMUS – NYCKELSTRUKTUR UPPMÄRKSAMHET OCH INHIBITION CEREBELLUM

    21. KOMORBIDITET INLÄRNINGSSVÅRIGHETER (CA 30%) MISSBRUK (>20% i livsperspektiv) PERSONLIGHETSSTÖRNINGAR ÅNGEST DEPRESSION BIPOLÄRA TILLSTÅND

    22. ADHD och SUD – epidemiologi (Wilson, 2007) Ungdomar med ADHD har som grupp: tidigare debut i missbruk snabbare övergång till beroende längre perioder av missbruk tidigare genomsnittlig debut i nikotinbruk ungefär fyra gånger så hög risk att utveckla missbruk (ca 16%) jämfört med dem som inte har diagnosen.

    23. Riskfaktorer ADHD/SUD Samtidig Social beteendeproblematik Bipolär sjukdom Ätstörning ”Svår” ADHD Skolavhopp

    24. ADHD och SUD: Komplexa samband ADHD – inlärningsproblem – social problematik i hemmet – problem i kamratgruppen - beteendestörning – antisocialt beteende/PS (ca 25%) – missbruk. Högriskgrupp SUD ADHD – inlärningsproblem - social problematik i hemmet – kamratproblem – psykologiska problem – depression och ångest - missbruk SUD medieras av uppförandestörning vid ADHD: SUD medieras av uppförandestörning vid ADHD:

    25. NÄR UTREDA? Småbarnsår: sömnproblem, skrikighet, överaktivitet, lyssnar ej, aggressionsutbrott, känslig för kläder Skolålder: pratar mycket, glömsk, svårt med ordning, dagdrömmer, svårstartad, rastlös, utanför i klassen Tonår: energilös, svårt med självständigt arbete, skolk, riskbeteende, svårt med motivation och ansvar Vuxen: planerings- och organisationssvårigheter, motorisk rastlöshet, temperamentsproblem, pratar mycket, impulsiva livsval, missbruk, förekomst av svårigheter i barndomen.

    26. Basutredning vid ADHD-frågeställning (alla) 1. Initial klinisk bedömning, intervju Symtom på ouppmärksamhet och/eller impulsivitet/hyperaktivitet i barndomen och i vuxenålder? Organisationssvårigheter? Temperamentsproblem? Nedsatt funktion i vardagen? Differential- och tilläggsdiagnoser? Om anamnesen är ofullständig kan en föräldraintervju vara värdefull. 2. Formulär Aktuella symtom Symtom i barndomen

    27. Basutredning vid ADHD-frågeställning (2) 3. Neuropsykologisk utredning begåvning, exekutiv funktion och uppmärksamhet 4. Medicinsk utredning: Vid atypiska fynd bör CT/MRT, EEG och andra somatiska undersökningar övervägas i samråd med läkare. Drogscreening. Särskild medicinsk utredning inför centralstimulantiabehandling.

    28. Neuropsykologi vid missbruk Symtom kan bero på ADHD, effekt av drog, psykisk samsjuklighet eller kombination. Missbruk kan orsaka uppmärksamhetsproblem, exekutiva störningar, minnes- och inlärningsproblem. Tidig debut i missbruk – större svårigheter. Hönan eller ägget? Det mesta pekar på sårbarhet innan missbruket. Svårt att utreda!

    29. VAD GÖRA? (1)

    30. VAD GÖRA? (2) Att anpassa miljön: Stressfri miljö, minska informationsflöde, skapa ordning Stresshantering Social färdighetsträning: problemlösning, konflikthantering, umgängesregler, ilske-kontroll etc. Rådgivning, coachning: allmänt samtalsstöd Självhjälpsgrupper och stödgrupper Kontroll och provtagning

    31. CS-behandling vid ADHD: Skapar eller förhindrar missbruk? The California community study (Lambert et al 1998): Ingen skillnad mellan grupper med/utan CS. The Iowa study (Paternite et al, 1999): Ingen skillnad i attityd till droger vid uppföljning, men lägre droganvändning i CS-gruppen. Faraone and Wilens (2003): Metaanalys visade att CS-behandlade ungdomar löpte 5,8 ggr lägre risk att utveckla missbruk vs dem som ej fått behandling. Studierna har metodologiska brister + visar delvis motstridiga resultat.

    32. Centralstimulerande medel Amfetamin: Läkemedel och illegal drog. Metylfenidat (Ritalin, Concerta): Läkemedel, illegal drog. Metamfetamin: Läkemedel och illegal drog. Liknar amfetamin men är kraftigare och mer beroendeframkallande (finns i rökbar form, ”ice”) Modafinil (Modiodal): Läkemedel. ”Centralt modifierande”. Delvis okänd mekanism. Adrenerg påverkan?

    33. Farmakologisk behandling vid ADHD Atomoxetin (ej centralstimulerande) Amfetamin, metylfenidat, metamfetamin annan cs-variant. RESULTAT: Centralstimulantia bäst effekt överlag (ex Newcorn et al 2008) eller likvärdigt men med färre biverkningar (Wang et al 2007).

    34. Behandla ADHD och missbruk Ideologiskt problem Praktiskt problem Få studier av effekt: CS-behandling KAN vara motiverat, men med rigorös övervakning (Collins, 2008). Dåligt vetenskapligt underlag (evidens saknas). CS-behandling tycks inte förvärra missbruket (Upadhyaya, 2007) Psykosociala insatser + non-stimulants eller slow-release.

More Related