1 / 30

sprakenshus.se

www.sprakenshus.se. Faktorer av betydelse för en flerspråkig utveckling. Sociala faktorer brist på jämnåriga kompetenta andraspråkstalare Språkliga faktorer komplex språklig miljö Pedagogiska faktorer verksamhet/undervisning bedrivs utifrån normer för enspråkiga barn.

purity
Download Presentation

sprakenshus.se

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript


  1. www.sprakenshus.se

  2. Faktorer av betydelse för en flerspråkig utveckling Sociala faktorer brist på jämnåriga kompetenta andraspråkstalare Språkliga faktorer komplex språklig miljö Pedagogiska faktorer verksamhet/undervisning bedrivs utifrån normer för enspråkiga barn

  3. Flerspråkigutveckling Den språkliga utvecklingen börjar inte senare går inte långsammare Lexikon Grammatik Fonologi (språkljud)

  4. Förutsättningar för pragmatisk utveckling • Medfött intresse för mänskliga ansikten och röster • Grundläggande behov av social tillgivenhet • Nyfödda reagerar selektivt på människors ansikten och röster • Interaktionell synkroni – spädbarnets rörelser är synkroniserade med rytmen i de vuxnas tal

  5. Språklig socialisering - barn ”uppfostras” språkligt Den vuxne tar barnets perspektiv i samtal med barnet Barnanpassat tal överdriven prosodi, tydligt uttal, högt röstläge anpassad grammatik, korta satser begränsat ordförråd återkommande rutiner Vuxna verbaliserar vad barn gör Samtal i form av frågor och svar, även sagoläsning

  6. Språklig socialisering - barn ”växer upp” språkligt Barnet förväntas anpassa sig till den aktuella kommunikativa situationen Barngruppen viktig Observation och lyssnande Språket lärs ut som en helhet Upprepningar när barnet inte förstår Vuxna verbaliserar inte vad barnen gör Frågor är äkta frågor

  7. Flerspråkighet och språkstörning Språkstörning innebär att barnet inte har den för åldern förväntade språkutvecklingen Viktigt att skilja mellan bristande exponering för svenska och språkstörning Nödvändigt att göra en bedömning även av modersmålet Flerspråkighet orsakar ALDRIG en språkstörning

  8. Pragmatiska svårigheter upptäcks först när: • Frågor inte besvaras alls • Initiativ i samtalet tas på ett oväntat sätt • Barnet pratar utan att det är hans/hennes tur i samtalet • Barnet inte klargör vad man syftar på Allt detta är förväntat i samtal med små barn med typisk utveckling! Och nyanlända barn och (flerspråkiga) barn med språkstörning….

  9. Pragmatiska svårigheter • Visar sig endast i vissa situationer • Visar sig sällan vid traditionella språktest • Är påfallande vid sammanhängande tal eller under samtal • Förändras över tid • Uppmärksammas sällan före 5-8-årsåldern • Kan döljas av många initiativ, allmän ”trevlighet” och mångordighet • Generellt gäller för både en –och flerspråkiga barn att de pragmatiska svårigheterna minskar samtalskontakterna med andra barn

  10. Typiska symtom hos ett barn med pragmatisk störning Bryter samtalsregler Ekolali Ämnesglidning Långrandigt eller övertydligt tal Märker inte att samtalspartnern missförstår Klarar inte att reda ut missförstånd

  11. Exempel - ekolali L Å SEN då när hon skulle NER. L Vad hände DÅ? B Vad hände DÅ? L Jaa vad hände när hon skulle gå UPP i TRÄDET? B De TRÄDET! L Ja där e TRÄDET ja. L Å katten klättrarUPP i TRÄDET.

  12. Exempel - ämnesglidning L Vad har du ute i VÄNTRUMMET för KLÄDER? B PONNY har en REGNBÅGE. L Ponny har en REGNBÅGE. Men e de KLÄDER? L Kan man ta PÅ sej de?

  13. Sociala pragmatiska svårigheter • svårigheter med samspel • följer sin egen tråd i samtalet, kan leda till mångordighet • beter sig inte alltid på ett förväntat sätt i samtal • svårigheter med turtagning • tar för många initiativ i samtal • avbryter ofta andra • svårt följa samtalsregler t ex turtagning

  14. Exempel pragmatiska svårigheter med samspel L VA har hänt HÄR? M Jo hon tar SÅN ( ) VATTEN L Jaa ( ) vad har hänt med VATTNET då? M Han hämta SÅ M KON HJÄLPA HAN L Ska KON hjälpa honom? M Mm L Mm M Han JÄTTESTARK L Jaa. Du ( ) va har han GJORT den här killen? ------------ :00:10 (många försök att fråga vad han gjort) M Han SÅN L Jaa M (O så) o HON gör så sch (ljudhärmning och bankar)

  15. Språkliga pragmatiska svårigheter • relativt fåordiga • litet ordförråd • svårförståeliga • svarar på frågor men bidrar inte med nytt stoff Kan leda till: • svårigheter med sammanhängande tal och berättelser (narrativer) • undvikande av kontakt med andra och kamratproblem

  16. Exempel pragmatiska svårigheter beroende på språk P Ramla NER där L Han har ramlat NER där ja P Mm dom ska KOMMA ----- L Å va ska dom göra ME honom? P LÄGGA HAN (med starkt eftertryck) L Ska dom ( ) LÄGGA honom? P Mm. Han ramla NER där L Mm L Va E de HÄR för NÅNTING? P Vatten. L Ja de e VATTEN ja. P Mm. L Ja å hur KOMMER de sej att han har TRILLAT ner i VATTNET? P Där IS.

  17. Pragmatisk förståelse och inferens Slutledning (inferens) Förstå information i grupp Välja och introducera ny och relevant information Bedöma vad den andra personen vet

  18. Icke-bokstavlighet Svårt med idiom och metaforer Svårt med ironi och skämt Svårt att utnyttja kontexten Kvarstår långt upp i skolåldern

  19. Autism • Autism • svårigheter med inferenser, ironi, skämt, ordspråk • svårigheter att tolka social kontext • ekolali • ord med starkt individualiserad betydelse • stereotyp användning av språket • barn med Aspergerdiagnos ingen språkligt sen utveckling men liknande pragmatiska svårigheter

  20. Språkliga svårigheter hos barn med autism • Grammatiska problem • pronominell förväxling • svårigheter med ja/nej-frågor • preteritum (förfluten tid) • Semantiska problem • negationsfunktioner • neologismer • bokstavlig tolkning • Fonologiska problem • monotoni • avvikande röstkvalitet • svårt att tolka prosodiska markörer

  21. ADHD - pragmatiska svårigheter • Problem med språkförståelse och pragmatik • Ouppmärksamhet • talrika ämnesbyten och att barnet • håller inte koncentrationen på samtalet • Hyperaktivitet • överdrivet talande • Impulsivitet • svarar innan en fråga är avslutad • kommenterar utanför den egna turen • lyssnar inte på uppmaningar • initierar samtal vid olämpliga tidpunkter • avbryter ofta • Svag kontroll över associationer • oförmåga att kontrollera det fria flödet av idéer

  22. En pojke med ADHD svarar på frågan Where do you live? There is a stupid kid who lives next door to me and his brother plays on this baseball team and they never win any games but the Cleveland Indiana are really winning a lot of baseball games this year. My dad takes me to games and I love peanuts but I can´t eat them because I have braces and they get stuck (Heyer 1995:280)

  23. Utvecklingsstörning – pragmatiska svårigheter • Även om turtagning fungerar, svårt med kontextuell variation • Svårt att formulera yttranden så att referenter blir tydliga • Utvecklingen försenad av talakter som t ex begäranden • Svårt att språkligt uttrycka artighet • svårt att hantera reparationer • Tangentiella svar (Fragile X) • Svårt att tolka ironier och skämt (Williams syndrom) • Problem med koherens i narrativer och samtal (Mb Down) • Svårt att förstå metaforer och idiom (Mb Down)

  24. Motoriska funktionsnedsättningar – pragmatiska svårigheter hänvisade till omgivningens stöd för socialt samspel på förhand bestämda samtalsämnen svårigheter att reda ut missförstånd pga svårförståelighet begränsade kamratkontakter ofta via vuxna färre kommunikativa utmaningar barn med CP undviker ofta samtalsinitiativ svara ofta med fördröjning barn med ryggmärgsbråck tenderar att prata på utan hänsyn till samtalspartnern, cocktail partysyndrom

  25. Observation av pragmatiska svårigheter • Frekvens • antal gånger ett beteende förekommer • Latenstid • förlängda pauser i ett samtal • samtalsämne som inte följs upp • Duration • hur länge ett beteende kan pågå utan att bli störande • Densitet • frekvens av visst beteende inom en tidsperiod • Amplitud/intensitet • prosodi, röst, kroppsspråk • Sekventialiet/sekventiell ordning • all interaktion måste bedömas i sitt sammanhang

  26. Zaarah flicka, 4;1 år arabiska Började på fsk vid 1 åå, inga avbrott. Mo upplever ofta att pat ej orkar lyssna på henne eller göra som hon blir tillsagd. Gillar inte leksaker, föredrar att pyssla med en i-phone. Fadern uppger att man behövt träna pat på artighetsrutiner som varit svåra för henne att tillägna sig. Mest 1-ordssater på svenska och har också ett bristande ordförråd och nersatt språkförståelse, svårt att förstå instruktioner på fsk, och även hemma på arabiska. Leker en del på fsk, men fladdrar mellan olika kamrater. Sammanlagt bedöms pat ha sådana språkliga svårigheter på svenska att placering på språkavdelning är aktuell Den arabiska bedömningen visar att den grammatiska utvecklingen är något sen, vilket bekräftas av fadern. Övrig utveckling är ua, den lexikala bedömningen får avbrytas av tidsskäl när vi hunnit till och med uppgifterna på barn på 8 år. Pat har alltså alla förutsättningar för att tillägna sig svenska sedan 1 åå, men så har inte skett.

  27. Samiih pojke, 3;5 år arabiska Började på fsk vid 1;3 åå. Fa talar mest arabiska, mo talar svenska, arabiska, franska och engelska med pat, som mest talar svenska, en del arabiska och ngt franska ibland. Språkutvecklingen sen. Svenska bedöms vara pat:s starka språk. Pat har ett litet ordförråd, är dysfonologisk och dysgrammatisk och har en nersatt språkförståelse. Har samma problem på arabiska. Pat pratar oavbrutet och är inte då beroende av något svar. Får tystas ned när han ska göra något. Vid testningen av ordförrådet använder pat mest svenska ord, en del arabiska men även engelska. Producerar ingen produktiv morfologi på svenska. Vid samtal med specialpedagog beskriver hon en pojke som är mkt tyst och med mkt lite samspel med andra barn. Sitter ofta själv med dataspel. På uppmaning av fa arbetar personalen mkt med bokstäver.

  28. Pragmatisk utveckling i skolåldern • Samtalsförmåga • Indirekthet och artighetsformer • Dekontextualisering • Narrativ utveckling • Kamratinteraktion • Bildspråk • Metapragmatisk förmåga

  29. Ayan, flicka 8;4 år somali • Inrem av skolan. Fa har tolk efter >10 år. Ayan började på muslimsk fsk vid 4 åå, verksamheten på svenska. Åk 1 nu, hög närvaro. 1/4. syskon 4, 3 och 1 år. Hemma talas i stort sett bara somali.Enl fa är somali starkast. • Koncsvårigheter. Pratar gärna i klassen men har svårt att göra sig förstådd. Har svårt att tillgodoföra sig undervisningen • Enl skolan har hon ett bristande ordförråd på svenska, har mkt svårt att förklara och inget sammanhang i sina utsagor. Räcker ofta upp handen, men vet inte vad hon ska svara. Nersatt språkförståelse, allra svårast är muntlig instruktion i grupp. • Språkliga bedömningar på somali och svenska visar på en lite sen och ojämn språkutv. Ett neuroling test som görs på somali visar att hon bara klarar att upprepa 3 orelaterade ord, perserverar ibland, dvs upprepar ord som använts i tidigare uppgifter. Ordmobilisering också problem. När hon under 1,5 minuter skall räkna upp olika kläder blir det byxor, tröja, shorts, lakan. För olika sorters mat blir det bara ris, makaroner, pasta, makaroner, kyckling. Perserverar även här.

  30. Tareq, pojke 6;9 år arabiska Inremitterad från fsk-klass av specialpedagog. På fsk sedan 1 åå. Noggrant bedömd på svenska. Relativt god grammatisk förmåga, missar ibland småord. Språkförståelse relativt god, även om lägre än enspråkiga barns. Berättar enkelt med få beskrivande ord en sekvens. Betydligt bättre på att återberätta en uppläst saga. Skolans bekymmer är att pat trots sin relativt hyfsade språkliga förmåga fortfarande ligger efter enspråkiga barns nivå. ”Vill gärna vara med i lek och samspel men har svårt att hinna tolka båda verbal och icke-verbal kommunikation.” Hänger inte med och blir lämnad av gruppen barn som leker. Uppvisar på LM ett starkt arabiskt språk och får således inte diagnosen språkstörning.

More Related