Syftet med undersökningen

1. Syftet med undersökningen Personalenkät –vad kan du om vårdgarantin? • Ta reda på hur framgångsrikt Jämtlands läns landsting har lyckats stödja personalen i vården att hantera frågor om vårdgarantins tillämpning. • Följa upp och jämföra resultaten med mätningen som utfördes 2009.

2. Metod och urval • Webbenkät under vecka 37-40/41, 2010. • Urvalet har bestått av 1 219 medarbetare inom olika vårdsektorer. • 699 respondenter har besvarat enkäten, vilket ger en svarsfrekvens på 57,5 %. • Svarsfrekvensen blev lägre än 2009 (68 %), men är fortfarande på en acceptabel nivå.

3. Enkäten • Webbformulär har innehållit 40 frågor om: • Information om vårdgarantin • Kännedom om vårdgarantin • Attityder till vårdgarantin • Patientinformation • Öppna synpunkter • Det tog ca i genomsnitt ca 11 minuter att besvara enkäten. • Enkäten besvarades i huvudsak mellan kl. 07:00- 17:00. • Totalt fyra påminnelser sändes ut.

4. Antal svarande per yrkeskategori och verksamhetsområde

5. Det är högre andel av personalen som deltagit i utbildning om vårdgarantin än tidigare. Andelen som deltagit i utbildning har gått från 26 % (2009) till 38 % (2010). Bland vårdpersonal så är det ca häften av undersköterskorna som inte fått erbjudande om utbildning. Även om antalet undersköterskor som svarat på webbenkäten är liten (46 personer), så tyder svaren på att många inom denna yrkesgrupp ej fått utbildning. Vårdpersonalens kunskaper om när 90-dagars regeln har ökat, även om det fortfarande råder oklarheter om när den ska tillämpas. Jämtland läns landsting satsningar på information/utbildning har börjat visa sig i statistiken och andelen som fått utbildning kommer att fortsätta öka så länge utbildningsinsatser pågår. Överväg utbildningsinsatser till undersköterskor. Eftersom det fortfarande tycks finnas vissa oklarheter kring när 90-dagars regeln gäller, bör ytterligare information om dess tillämpning ges till personalen. Regeln gäller inte bara operation utan all typ av behandling. Sammanfattning) & rekommendationer (höger kolumn)

6. Det råder fortfarande stora oklarheter om när 180-dagars regeln är tillämpbar! Den allmänna uppfattning som råder är att en patient som ångrat sig inte har rätt att få en operation inom 180 dagar. Kunskapen om vem som ska stå för merkostnaderna vid vård på annan ort är fortsatt hög, även om den är lägst bland läkarsekreterare. Den generella bilden i denna uppföljning är, liksom tidigare, att väntetiderna accepteras av personalen. Det är små skillnader i inställningen till själva utformningen av vårdgarantin. Läkare är fortfarande kritiska till vem som bestämmer tidsgränserna, som enligt dem borde vara en fråga för professionen. Några större skillnader i attityder till tidsgränserna finns inte mellan 2009 och 2010 års mätningar. Överväg särskilda informationsinsatser riktade mot läkare om vad som gäller om en patient ångrat sig. Riktade informationsinsatser mot denna yrkesgrupp. Personalen är tillfreds med väntetiderna. Arbeta med att rätta till oklarheter eftersom acceptansnivån är fortsatt hög. Det finns som sagts ovan en ganska hög acceptans för tidsgränserna bland vårdpersonalen. De meningsskiljaktigheter som ändå finns kommer sannolikt att minska med tiden. Slutsatser & rekommendationer

7. 52 % (39 %) uppger i denna mätning att vårdgarantin inneburit en högre arbetsbelastning, samtidigt som man kan konstatera att tillgängligheten påverkats. Samtidigt har en större andel i denna mätning kunnat uttala sig om sambandet mellan vårdgarantin och det ekonomiska resultatet. Inom Ortopedi har andelen som anser att vårdgarantin påverkat det ekonomiska resultatet positivt gått från 10 % (2009) till 29 % (2010). 21 % (13 %) anser att vårdgarantin inneburit positiva förändringar i arbetssättet inom enheten, vilket även detta är en ökning sedan föregående mättillfälle. Läkare anser även i denna undersökning att vårdgarantin innebär mer administration och mindre tid med patienterna. Andelen har ökat från 22 % (2009) till 37 % (2010). Men i övrigt så är vårdpersonalen mer kluven till effekterna av vårdgarantin på patienterna. Samtidigt som en större andel anser att den stärker patienternas rättigheter och patientsäkerheten så är det också fler som tycker att vissa patientgrupper kan få sämre tillgänglighet och sämre vård till följd av reglerna. Att det uppenbarligen finns ett samband mellan uppfyllandet av vårdgarantin och arbetsbelastning bekräftas således även denna gång i undersökningen. Samtidigt börjar vi skönja hur vårdgarantin innebär en förbättring av enheternas ekonomiska resultat (om än i liten skala). Fortsätt att följa sambanden mellan arbetsbelastning – ekonomiskt resultat – arbetssätt och hur dessa faktorer påverkar varandra. Att vårdpersonalen är tveksam till effekterna av vårdgarantin på patienterna behöver inte nödvändigtvis betyda att patienter har fått det sämre. Överväg därför att undersöka effekterna av vårdgarantin från patienternas horisont. Slutsatser & rekommendationer

8. Fler anser sig ha ett uttalat ansvar för att informera om vårdgarantin. Andelen har ökar från 18 % (2009) till 26 % (2010 ). Bland läkarna har denna siffra ökat från 35 % (2009) till 44 % (2010). Landstingets hemsida är fortfarande den viktigaste källan när vårdpersonal söker information om vårdgarantin. Att informationsskyldigheten om vårdgarantin har ”sjunkit in” är uppenbart i årets mätning. Vi ser det tydligaste bland nyckelgrupper, som exempelvis läkare. När vårdgarantin blir mer uppmärksammad och etablerad kommer vi sannolikt att se denna siffra öka ännu mer. För tillfället gäller det för landstinget att fortsätta informera om reglerna och den informationsplikt som numera är lagfäst. Fortsätt att utnyttja/utveckla hemsidan som en viktig kanal att sprida information om vårdgarantin. Slutsatser & rekommendationer

9. Information om vårdgarantin • 38 % (26 %) av personalen har deltagit i någon utbildning/något informationstillfälle om vårdgarantin, vilket är en väsentlig högre andel än 2009! • En del skillnader mellan personalgrupper; exempelvis 39 % av sjuksköterskorna och 33 % av läkarna har deltagit i någon utbildning. • Fortfarande stora skillnader mellan verksamheter; 50 % bland ortopedi har deltagit i utbildning medan endast 25 % inom rehabilitering (observera dock att denna grupp endast består av 20 personer). • 52 % av undersköterskorna har inte fått erbjudande om utbildning. • 42 % (29 %) har deltagit i utvecklingsarbete/diskussioner om hur man ska arbeta med vårdgarantin. Motsvarande resultat för 2009 års undersökning anges i parantes

10. Information om vårdgarantin (verksamhet) Har du deltagit i någon utbildning/något informationstillfälle om vårdgarantin

11. Information om vårdgarantin (verksamhet) Har du deltagit i någon utbildning/något informationstillfälle om vårdgarantin

12. Information om vårdgarantin (jämförelse 2009) Har du deltagit i någon utbildning/något informationstillfälle om vårdgarantin

13. Information om vårdgarantin Har du deltagit i utvecklingsarbete om hur just din enhet ska arbeta med vårdgarantin

14. Kännedom om vårdgarantin • Kunskapen kring tidsgränsen 90 dagar har ökat, även om vårdpersonalen inte är helt säker på när den ska tillämpas. • I scenario A svarar 90 % (81 %) av vårdpersonalen rätt. Vetskapen om när en behandling ska påbörjas skiljer sig emellertid från 67% - 95 % (51-81 %). Kunskapen har ökat bland alla personalgrupper i denna fråga. • I scenario F svarar 50 % rätt på när 90-dagarsregeln ska användas. • I Scenario G (operation) har andelen som svarat rätt ökat från 75 % till 83 %. • Kunskapen om 7-dagarsregeln har ökat – från 68 % (2009) till 77 % (2010). • Kunskapsbristerna när det gäller 180-dagars regeln är fortfarande stor. Endast 6 % (6 %) vet att operation måste erbjudas inom 180 dagar. • 67 % av läkarna anser att vårdgarantin inte kan åberopas om en patient ångrat sig och vill operera sig i sitt eget landsting. • Det har skett en ökning – från 61 % (2009) till 74 % (2010) - av andelen vårdpersonal som vet när en patient ska informeras om möjligheterna till vård hos annan vårdgivare. • Att det är Jämtlands läns landsting som ska stå för merkostnader vid vård på annan ort vet 67 % (68 %), vilket är ungefär samma nivå som tidigare.

15. Kännedom om vårdgarantin Scenario A Majvor har under det senaste halvåret till och från fått kliande utslag på sina underarmar. Vårdcentralen har gjort en grundläggande utredning och hon har fått skötselråd och prövat olika behandlingar, dock utan effekt. Hennes läkare gör bedömningen att Majvor behöver träffa en specialist. Läkaren skickar en remiss till hudläkarmottagningen på sjukhuset.

16. Kännedom om vårdgarantin Inom vilken tidsram skall Majvor få besöka hudläkarmottagningen Rätt svar –inom 90 dagar

17. Kännedom om vårdgarantin Scenario B Sven lider av höftartros. Läkaren vid sjukhusmottagningen meddelar Sven att han behöver få en ny höftled inopererad. Det är lång kö till höftledsoperationer i hela Jämtlands läns landsting och han kommer inte att kunna få en tid för operation inom ramen för vårdgarantin.

18. Kännedom om vårdgarantin Ska Sven informeras om möjligheten till vård hos annan vårdgivare och i så fall hur Rätt svar - Personalen vid sjukhusmottagningen ska aktivt erbjuda Sven vård hos annan vårdgivare

19. Kännedom om vårdgarantin Scenario C Simon har brottats med ryggont under en längre tid och en morgon vaknar han tidigt och kan knappt ta sig ur sängen. Han misstänker att det är diskbråck och ringer till sin vårdcentral. På vårdcentralen bedömer sjuksköterskan i telefon utifrån Simons berättelse att hans tillstånd inte är akut men att det är befogat med ett besök på vårdcentralen.

20. Kännedom om vårdgarantin Inom vilken tidsram ska Simon få ett besök hos läkare Rätt svar –inom 7 dagar

21. Kännedom om vårdgarantin Scenario D Hugo erbjuds operation av sin höftled i ett annat landsting eftersom Jämtlands läns landsting inte kan ge vård inom ramen för vårdgarantin.

22. Kännedom om vårdgarantin Vem skall betala för de merkostnader som uppstår när Hugo ska åka till annan ort, t ex. resor, hotell och ledsagare Rätt svar –Hugos eget landsting får betala

23. Kännedom om vårdgarantin Scenario E Vid närmare eftertanke så tycker Hugo att det verkar ganska besvärligt att åka till ett annat landsting och han vill hellre bli opererad vid sitt hemmasjukhus där han har sin familj i närheten.

24. Kännedom om vårdgarantin Inom vilken tidsram ska Hugo få en höftledsoperation utförd Rätt svar –Operation måste erbjudas inom 180 dagar

25. Kännedom om vårdgarantin Scenario F Erik mår psykiskt dåligt. Hela hans tillvaro går ut på att undvika situationer där han kan komma att hamna i centrum. Erik får efter kontakt med primärvården en remiss till psykiatrins mottagning för bedömning. Vid tre tillfällen träffar Erik en sjuksköterska för bedömningssamtal. Till sist beslutar de tillsammans att Erik ska få kognitiv beteendeterapi.

26. Kännedom om vårdgarantin Inom vilken tidsram ska Erik få påbörja terapin efter att beslut fattats Rätt svar - inom 90 dagar

27. Kännedom om vårdgarantin Scenario G Maria är 65 år och har fått reda på att hon har allvarlig artros i sitt knä. Specialistläkaren rekommenderar att man opererar in en knäledsprotes.

28. Kännedom om vårdgarantin Inom vilken tidsram ska Maria få en operation utförd Rätt svar – inom 90 dagar

29. Utformningen av vårdgarantin Överlag så är det små skillnader i attityder till utformningen av vårdgarantin mellan 2009 och 2010: • 27 % (30 %) anser att tidsgränserna bör vara kortare än idag. • 11 % (12 %) tycker att väntetiderna borde vara längre. • 46 % (45 %) tycker att tidsgränserna bör sättas av professionen. • 48 % (47 %) anser att det är bra att politiker satt en gräns för väntetider. • 33 % (32 %) anser att vårdgarantin är omöjlig att leva upp till (36 % bland läkare). • 18 % (22 %) att den är för krångligt utformat. Motsvarande resultat för 2009 års undersökning anges i parantes

30. Utformningen av vårdgarantin Tidsgränserna inom vårdgarantin borde vara längre än idag (Skala 1-5, där 1=Stämmer helt och 5=Stämmer inte alls)

31. Utformningen av vårdgarantin Tidsgränserna i vårdgarantin borde sättas av läkare/professionen (Skala 1-5, där 1=Stämmer helt och 5=Stämmer inte alls)

32. Utformningen av vårdgarantin Vårdgarantin är orealistisk och omöjlig att leva upp till (Skala 1-5, där 1=Stämmer helt och 5=Stämmer inte alls)

33. Utformningen av vårdgarantin Tidsgränserna i vårdgarantin borde vara kortare än idag (Skala 1-5, där 1=Stämmer helt och 5=Stämmer inte alls)

34. Utformningen av vårdgarantin Tidsgränserna i vårdgarantin borde vara kortare än idag (jämförelse 2009) (Skala 1-5, där 1=Stämmer helt och 5=Stämmer inte alls)

35. Utformningen av vårdgarantin Det är bra att politikerna har satt en gräns för väntetiderna i vården (Skala 1-5, där 1=Stämmer helt och 5=Stämmer inte alls)

36. Utformningen av vårdgarantin Vårdgarantin är för krångligt utformad för att kunna tillämpas (Skala 1-5, där 1=Stämmer helt och 5=Stämmer inte alls)

37. Vårdgarantins effekter på verksamheten Motsvarande resultat för 2009 års undersökning anges i parantes • 52 % (39 %) anser nu att vårdgarantin har inneburit högre arbetsbelastning, vilket är en statistiskt signifikant ökning. Inom psykiatri har andelen ökat från 44 % till 66 % (observera dock att denna grupp består av 66 personer). • 31 % (21 %) av vårdpersonalen anser inte att vårdgarantin haft liten/ingen effekt på tillgängligheten. Alltså är det färre som tror att vårdgarantin inte påverkat tillgängligheten. • 41 % (30 %) anser att man har ”samsyn” kring hur vårdgarantin ska tillämpas. Ökningen är statistiskt signifikant. Färre har svarat ”ingen åsikt” jämfört med 2009. • Fler anser att vårdgarantin påverkat det ekonomiska resultatet inom verksamheten, 18 % (12 %). Fler har uttalat sig i frågan, vilket kan tolkas som att fler ser ett samband mellan vårdgarantin och verksamhetens resultat. Inom Ortopedi har andelen som anser att vårdgarantin påverkat resultat gått från 10 % (2009) till 29 % (2010). • 21 % (13 %) anser att vårdgarantin inneburit positiva förändringar i arbetssättet inom enheten, vilket är en ökning. Förändringen är statistiskt signifikant. Det är svårt att dra slutsatser på verksamhetsnivå, även om det tycks finnas skillnader mellan mätperioderna. • 17 % anser att det är alltför tidskrävande att hitta andra vårdgivare (11 %).

38. Vårdgarantins effekter på verksamheten Vårdgarantin har inneburit positiva förändringar i arbetssättet inom min enhet (Skala 1-5, där 1=Stämmer helt och 5=Stämmer inte alls)

39. Vårdgarantins effekter på verksamheten Vårdgarantin har haft liten eller ingen effekt på tillgängligheten i den verksamhet där jag arbetar (Skala 1-5, där 1=Stämmer helt och 5=Stämmer inte alls)

40. Vårdgarantins effekter på verksamheten Vårdgarantin gör att de som arbetar inom vården får en högre arbetsbelastning (Skala 1-5, där 1=Stämmer helt och 5=Stämmer inte alls)

41. Vårdgarantins effekter på verksamheten Vårdgarantin kan bidra till en förbättring av det ekonomiska resultatet inom min enhet/mottagning/vårdcentral (Skala 1-5, där 1=Stämmer helt och 5=Stämmer inte alls)

42. Vårdgarantins effekter på verksamheten Inom min enhet är det ett alltför tidskrävande arbete att hitta andra vårdgivare när vårdgarantin inta kan uppfyllas (Skala 1-5, där 1=Stämmer helt och 5=Stämmer inte alls)

43. Vårdgarantins effekter på verksamheten Inom min enhet har vi samsyn kring hur vi skall tillämpa vårdgarantin (Skala 1-5, där 1=Stämmer helt och 5=Stämmer inte alls)

44. Vårdgarantins effekter för patienterna Motsvarande resultat för 2009 års undersökning anges i parantes • 69 % (45 %) anser att vårdgarantin stärker patientens rättigheter gentemot vårdgivaren. Ökningen är statistiskt signifikant. • 37 % (32 %) av vårdpersonalen anser att vissa patientgrupper får sämre tillgänglighet, vilket är en statistiskt signifikant ökning sedan 2009. Färre är osäkra eller vet inte. • 38 % (29 %) anser att vårdgarantin medför ökad patientsäkerhet, vilket även detta är en ökning. • 24 % (14 %) tycker att vårdgarantin kan leda till sämre vård för patienten. Ökningen är statistisk signifikant. Färre är osäkra än tidigare. • 28 % (17 %) anser att vårdgarantin innebär mer administration och mindre tid med patienterna. Denna ökning är statistiskt signifikant. Bland läkarna är denna siffra 37 % (22 %). • Vårdgarantins effekter på tillgängligheten är svårtolkad, åtminstone om man ska se till denna undersöknings resultat. Å ena sidan anser fler 12 % (6 %) att vårdgarantin medfört bättre tillgänglighet, å andra sidan så håller 30 % (26 %) inte med i detta påstående.

45. Vårdgarantins effekter för patienterna Vårdgarantin gör att vissa patientgrupper får sämre tillgänglighet till vården (Skala 1-5, där 1=Stämmer helt och 5=Stämmer inte alls)

46. Vårdgarantins effekter för patienterna Vårdgarantin gör att vissa patientgrupper får sämre tillgänglighet till vården (jämförelse 2009) (Skala 1-5, där 1=Stämmer helt och 5=Stämmer inte alls)

47. Vårdgarantins effekter för patienterna Vårdgarantin medför ökad patientsäkerhet (Skala 1-5, där 1=Stämmer helt och 5=Stämmer inte alls)

48. Vårdgarantins effekter för patienterna Vårdgarantin kan medföra att patienten får sämre vård (Skala 1-5, där 1=Stämmer helt och 5=Stämmer inte alls)

49. Vårdgarantins effekter för patienterna Vårdgarantin innebär mer administration och mindre tid för patienterna (Skala 1-5, där 1=Stämmer helt och 5=Stämmer inte alls)

50. Vårdgarantins effekter för patienterna Vårdgarantin har medfört bättre tillgänglighet även för de patienter vars besök inte omfattas av vårdgarantin (Skala 1-5, där 1=Stämmer helt och 5=Stämmer inte alls)