Oceanerna

1. Oceanerna Mera vatten än land Ann-Catrine Boström, Järvenskolan, Gunnarskog – www.lektion.se

2. Mera vatten än land • 70% av jordens yta täcks av vatten (hav) • 3 stora oceaner

3. Mera vatten än land • Hav: • Stilla Havet, ½ av jordens vattenyta • Atlanten • Indiska oceanen

4. Mera vatten än land • Bihav, tex: • Medelhavet • Karibiska havet Nordsjön • Nordsjön

5. Mera vatten än land • Delar av Oceanerna tex: • Atlanten: Sargassohavet • Indiska oceanen: Arabiska sjön • Stilla havet: Berings hav

6. Oceanerna Havsbotten

7. Havsbotten

8. Havsbotten

9. Havsbotten • Shelf – kontinentalsockel – grund del av havsbotten närmast land. - viktiga fiskevatten - olja och naturgas

10. Havsbotten • Kontinentalbrant - havsbotten stupar brant ner mot djuphavsslätterna

11. Havsbotten • Djuphavsslätt - 80% av havsbotten - ej så slät - finns bergskedjor

12. Havsbotten • Bergskedjor under vatten - i Atlanten: Mittatlantiska ryggen, världens längsta bergskedja

13. Havsbotten • Djuphavsgravar - Marianergraven djupast 11000 m. ( 11 km) under havets yta

14. Oceanerna Havsvatten

15. Havsvatten • Vattnets tre former: • Ånga • Vätska • Is

16. Havsvatten • 94 % av jordens vatten är havsvatten = saltvatten • Resten: insjöar, floder och berggrund = färskvatten

17. Havsvatten • Saltet i havsvatten kommer från vittrande bergsgrund, följer med flodvatten ut i haven. • Saltvatten har en salthalt på 3,5 % eller lägre. I Östersjön låg salthalt beroende på många flodutlopp och låg avdunstning.

18. Havsvatten • Bräckt vatten: saltvatten och färskvatten uppblandat = mycket låg salthalt.

19. Oceanerna Havets rörelser

20. Havets rörelser • Ytvatten - vind startar rörelse - vattnet rör sig i cirklar, ej framåt - ju mer blåst ju högre vågor. Vågtoppar förvandlas till skum = ”Vita gäss”

21. Havets rörelser Vågor i cirkelrörelser mot strand

22. Havets rörelser • Vågor - Kan bli upp till 30 m höga - avstånd mellan vågor på haven 60 – 150 m. Vid långvarig storm upp till 300 m - hastighet varierar med vindstyrka

23. Havets rörelser • Bränningar Vågen bromsas mot botten eller undervattensgrund, reser sig, bryter, blir till skummande kaskader. Vid botten bildas en utåtriktad ström som kan dra med sig sand och tyngre föremål.

24. Havets rörelser • Dyning Vinden avtar och sjön lägger sig, en viss lång blank vågrörelse ligger kvar

25. Havets rörelser • Tsunami - jättevåg, våglängd med flera hundra km. När den närmar sig land tornar vattnet upp sig, 20 – 30 m höga brytande vågor. - kan bero på vulkanutbrott eller jordskalv

26. Havets rörelser

27. Havets rörelser • Havsströmmar = vatten som rör sig över längre sträckor. - Drivkraft: 1. Solens ojämna uppvärmning av världshaven 2. Vind 3. Jordens rotation

28. Havets rörelser

29. Havets rörelser • Golfströmmen - Från Mexico till Europa - Viktig roll i Nordens klimat. Varmt vatten och ljumma västliga vindar ger flera graders värme

30. Havets rörelser • Labradorströmmen - Från Nordpolen mot Atlanten - Kan påverka sjöfarten mellan Europa och Amerika (isberg följer med strömmen)

31. Havets rörelser • Tidvatten = Växlingarna mellan ebb och flod, lågvatten och högvatten. Styrs av månens och solens dragningskraft. - Skillnaden större där det är grundare, då vattnet trängs ihop, i tex vikar.

32. Havets rörelser

33. Havets rörelser • Eftersom dragningskraften minskar när avståndet till månen ökar, blir det högvatten även på den motsatta sidan av jorden

34. Havets rörelser • Var 14:e dag - Springflod • När månen och solen ligger i samma linje och bådas dragningskraft påverkar samtidigt

35. Havets rörelser • När månen och solen står i rät vinkel – Nipflod. • Månens dragningskraft större än solens då den ligger närmare