Från kultur till interkultur

1. Från kultur till interkultur René León Rosales, fil. dr etnologi Rene.leon.rosales@mkc.botkyrka.se René León Rosales, fil. dr i etnologi, Mångkulturellt centrum 1

2. Kultur? René León Rosales, fil. dr i etnologi, Mångkulturellt centrum

3. Kultur? René León Rosales, fil. dr i etnologi, Mångkulturellt centrum

4. Kultur Kommer från latin Cultura = odla (franska=cultiver, spanska = cultivar) Cicero (106 f kr – 43 f kr) = ” cultura animi” = att odla själen 1600 talet: Kultur som det som möjliggör att människan kan övervinna barbarism Tankemönster kultur =/= natur Jämför: kultiverad: som besitter bildning och ett förfinat umgängessätt (NE) René León Rosales, fil. dr i etnologi, Mångkulturellt centrum

5. 1800 tal: Kultur som en totalitet av en viss populations tankar, handlingar och omgivande förhållanden (Antropologer och etnologer) Sammanfaller med framväxten av nationalstaten Idag kritiseras tanken om kultur som totalitet, i stället betonas det föränderliga och processuella i kulturen för att komma ifrån statiska beskrivningar. Man talar hellre om kulturella processer. Dessutom betonas hur varje kultur kan delas upp i delkulturer/subkulturer (t ex ålder, yrke, klass, kön) René León Rosales, fil. dr i etnologi, Mångkulturellt centrum

6. Sammanfattning • Kulturbegreppet har idag många olika betydelser i samhället • Estetiskt kulturbegreppet: Konst, finkultur, populärkultur • Antropologiskt kulturbegrepp: En gemenskap av föränderliga kunskaper, normer, värderingar som är kopplade till praktiker och materialitet och som ger riktning och mening åt människors liv • Ungdomskultur, företagskultur, organisationskultur, arbetarklasskultur, matkultur… • Kultur likställs dock ofta med etnicitet. Vad är det? René León Rosales, fil. dr i etnologi, Mångkulturellt centrum

7. Vad är etnicitet? • Etnos = grekiska= folk/nation • Etnicitet = identifikation med ett ”folk” • Vad är då ett folk? När är man svensk? • När man är född i Sverige av två föräldrar som är födda i Sverige? • Historiskt föränderligt • Hur många generationer bakåt räknas? • När man har ett svenskt pass? • Koppling till nationstat • När man känner sig svensk? • Subjektiv känsla, motsvaras inte alltid av hur man blir betraktad av andra

8. Ett traditionellt sätt att närma sig etnicitet: ursprung och kultur i centrum • Ser sig själv som en etnisk grupp och ses av andra som en etnisk grupp • En identifikation som förmedlas över generationer • En gemenskap som baseras på idén om ett gemensamt ursprung • En gemenskap som baseras på ett språk och/eller religion och/heller traditioner • Detta sätt att tänka sig etnicitet leder till letande efter en äkta kärna, en essens = uteslutning av de som inte ”passar in” i mallen.

9. Forskardefinitioner • Etnicitet är en aspekt av sociala relationer mellan aktörer som uppfattar sig själva som kulturellt avskilda från medlemmar av andra grupper med vilka de har ett minimum av regelbunden interaktion (Eriksen 1993) • Termen etnicitet har en mångfasetterad innebörd, men grundläggande är att den ses som en uppdelning i begrepp som ”vi” och ”dem”, baserad på upplevda skillnader i fråga om kultur – ofta också härkomst. De upplevda skillnader och därav följande gränsdragningar är ett resultat av konstruktion inom och utom gruppen. Etnisk tillhörighet är inte något en gång för alla bestämt och givet, vilket ofta antagits och antas (Olsson 1999)

10. Etnicitetens gränser är socialt och historiskt flytande och föränderliga • Tanken om en gemensam kultur i en national stat är rätt ny • Idag kan kultur användas medvetet av olika grupper som ett sätt att skapa skillnad mellan olika grupper • Tankemönster som finns i kulturrasism men också mångkulturalism

11. Mångkulturalism: förekomst av många olika kulturer och kulturyttringar i (positiv) samverkan (NE) Mångkulturell: som innefattar många olika kulturer och kulturyttringar ofta med tonvikt på de positiva möjligheter detta ger (NE) René León Rosales, fil. dr i etnologi, Mångkulturellt centrum

12. Kritik mot mångkulturalism Tendens till att kultur likhetsställs med etnicitet, och därmed osynliggör den enorma variation som finns inom olika etniska grupper Tendens till att etnicitet upphöjs till den främsta variabeln när skillnader och likheter mellan människor diskuteras Tendens till att likheter mellan olika etniska grupper underkommuniceras, medans allt fokus läggs på skillnader Tendens till att etniska kulturer uppfattas som helt skilda, oberoende av varandra, vilket osynliggör hur etnicitet är alltid en relationell process, där en ömsesidig påverkan ständigt äger rum. Kan leda till att människor bemöts och förstås främst som representanter för ”etniska kulturer”, och inte som individer involverade i många olika kulturella processer samtidigt Tal om mångkulturalitet aktiveras bara när diskussionen handlar om etniska minoriteter. Tendens till att maktperspektiven inte beaktas René León Rosales, fil. dr i etnologi, Mångkulturellt centrum

13. Ett interkulturellt perspektiv Inter = focus påmänskliginteraktion Kultur = system avnormerochvärderingarsomgermeningåtmänniskorsliv Interculturality is a term that implies an act, a process, a cross and an interaction, as opposed to multiculturalism that can be used to measure a state, a position (Lorentz & Bergstedt 2006) Interkulturalitet intresserar sig förhurinteraktionenmellanolikagrupper I samhälletäger rum René León Rosales, fil. dr i etnologi, Mångkulturellt centrum

14. UNESCO “ The term multicultural describes the culturally diverse nature of human society. It not only refers to elements of ethnic or national culture, but also includes linguistic, religious and socio-economic diversity. Interculturality is a dynamic concept and refers to evolving relations between cultural groups. It has been defined as ““the existence and equitable interaction of diverse cultures and the possibility of generating shared cultural expressions through dialogue and mutual respect.” Interculturality presupposes multiculturalism and results from ‘intercultural’ exchange and dialogue on the local, regional, national or international level”. (Unesco 2006. Guidelines Intercultural Education) René León Rosales, fil. dr i etnologi, Mångkulturellt centrum

15. Interkulturellt förhållningssätt Medvetenhet om att det finns olika sätt att förstå världen, olika kunskaper Denna mångfald ses i grunden som en utgångspunkt och en resurs, inte som ett problem Grundläggande är att alla ska medverka och känna sig inkluderade Detta förutsätter en villighet att lära sig om andra, en nyfikenhet på kunskaper och erfarenheter andra kan ha Ingen ska känna sig marginaliserad på grund av vem man är, att ens bakgrund eller ens kunskaper inte har något värde Ett interkulturell förhållningssätt utgår från en demokratisk kunskapskultur baserad på praktiker som främjar dialog och mänskliga rättigheter Interkulturell pedagogik måste därför ha en koppling till t ex ett antidiskrimineringsarbete för att främja kunskapsprocesser som är inkluderande och som belyser och motverkar maktassymetrier i samhället. René León Rosales, fil. dr i etnologi, Mångkulturellt centrum

16. Interkulturalitet Organisation Praktiker Världsbild Personligt förhållningssätt René León Rosales, fil. dr i etnologi, Mångkulturellt centrum

17. Organisation Vem arbetar hos oss? Vilka jobbar med vad hos oss? Vilka är våra “kunder”, vilka ska vi representera? Kan de identifiera sig med oss? Med vår organisation? Vilka kompetenser och kunskaper behöver vi främja i vår organisation för att på bästa sätt arbeta med olika grupper? Hur förankrat är ett interkulturellt perspektiv inom vår organisation? I våra styrdokument? I våra rekryteringspraktiker? René León Rosales, fil. dr i etnologi, Mångkulturellt centrum

18. Arbetspraktiker Vilka föreningar, församlingar, organisationer, personer samarbetar vi med? Vilka möjligheter har olika grupper av medborgare att bidra I vidareutvecklingen av våra arbetspraktiker? Kan vi använda andra språk som en resurs i vårt arbete? Hur kan vi arbeta så att vi motvekar de läro- och identifikationsprocesser som är förknippade med etnisk och ekonomisk segregation och som begränsar vilka människor kan vara? René León Rosales, fil. dr i etnologi, Mångkulturellt centrum

19. Personligt förhållningssätt • Hur möjliggör jag för mig själv att förändras genom att utvidga och utveckla min kunskap och förståelse av världen genom dialoger med andras kunskaper och förståelsen? • Hur bejakar jag min egen nyfikenhet och min vilja att ständigt utvecklas i mitt yrke? • Utgår jag ifrån att jag, i min position, faktiskt har makt, kan förändra saker och kan motverka de mekanismer som leder till segregation och ”utanförskap” i samhället? René León Rosales, fil. dr i etnologi, Mångkulturellt centrum

20. Tack! Rene.leon.rosales@mkc.botkyrka.se René León Rosales, fil. dr i etnologi, Mångkulturellt centrum