1 / 83

Underlag för utvärdering av penningpolitiken 2011

Underlag för utvärdering av penningpolitiken 2011. Diagram 2.1. Råvarupriser Index 2005 = 100, USD respektive USD per fat. Källor: The Economist och Intercontinental Exchange. Diagram 2.2. Styrräntor Procent. Källa: Reuters EcoWin.

van
Download Presentation

Underlag för utvärdering av penningpolitiken 2011

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript

  1. Underlag för utvärdering av penningpolitiken 2011

  2. Diagram 2.1. RåvarupriserIndex 2005 = 100, USD respektive USD per fat Källor: The Economist och Intercontinental Exchange

  3. Diagram 2.2. StyrräntorProcent Källa: Reuters EcoWin

  4. Diagram 2.3. BNPKvartalsförändringar i procent uppräknat till årstakt, säsongsrensade data Anm. Streckad linje avser Riksbankens prognos i februari 2011. Källor: SCB och Riksbanken

  5. Diagram 2.4. Jämförelse av återhämtning i Sverige, euroområdet och USABNP-nivå, index 2007 kvartal 4 = 100 Anm. Kvartalet innan recessionen bröt ut i USA = 100. Streckad linje avser Riksbankens prognos i februari 2011. Källor: Bureau of Economic Analysis, Eurostat, SCB och Riksbanken

  6. Diagram 2.5. Andel företag med brist på arbetskraftProcent, säsongsrensade data Källa: Konjunkturinstitutet

  7. Diagram 2.6. Reporänta, utfall och prognoser 2011Procent, kvartalsmedelvärden Anm. Streckad linje avser Riksbankens prognoser under 2011. Ränteprognoserna från februari, april och juli ligger så nära varandra att de illustreras med en gemensam streckad linje. Källa: Riksbanken

  8. Diagram 2.7. ReporänteantagandeProcent, kvartalsmedelvärden Anm. Streckad linje avser Riksbankens prognos i februari 2011. Källa: Riksbanken

  9. Diagram 2.8. KPIFÅrlig procentuell förändring, kvartalsmedelvärden Anm. Streckad linje avser Riksbankens prognos i februari 2011. Källor: SCB och Riksbanken

  10. Diagram 2.9. KPIÅrlig procentuell förändring, kvartalsmedelvärden Anm. Streckad linje avser Riksbankens prognos i februari 2011. Källor: SCB och Riksbanken

  11. Diagram 2.10. BNP-gapProcent Anm. Avser BNP:s avvikelse från sin trend beräknat med en produktionsfunktion. Streckad linje avser Riksbankens prognos i februari 2011. Källor: SCB och Riksbanken

  12. Diagram 2.11. ArbetslöshetProcent av arbetskraften, 15-74 år, säsongsrensade data Anm. Streckad linje avser Riksbankens prognos i februari 2011. Källor: SCB och Riksbanken

  13. Diagram 2.12. BNPKvartalsförändringar i procent uppräknat till årstakt, säsongsrensade data Anm. Streckad linje avser Riksbankens prognos i juli 2011. Källor: SCB och Riksbanken

  14. Diagram 2.13. KPI, KPIF och KPIF exklusive energiÅrlig procentuell förändring Anm. KPIF är KPI med fast bostadsränta. Streckad linje avser Riksbankens prognos i juli 2011. Källor: SCB och Riksbanken

  15. Diagram 2.14. BörsutvecklingIndex, 2006-01-03 = 100 Anm. Diagram från Penningpolitisk rapport, oktober 2011. Källa: Reuters EcoWin

  16. Diagram 2.15. Utlåning till hushåll och företagÅrlig procentuell förändring, säsongsrensade data Källa: SCB

  17. Diagram 2.16. BNPKvartalsförändringar i procent uppräknat till årstakt, säsongsrensade data Anm. Streckad linje avser Riksbankens prognos i oktober 2011. Källor: SCB och Riksbanken

  18. Diagram 2.17. KPI, KPIF och KPIF exklusive energiÅrlig procentuell förändring Anm. KPIF är KPI med fast bostadsränta. Streckad linje avser Riksbankens prognos i oktober 2011. Källor: SCB och Riksbanken

  19. Diagram 2.18. Statsobligationsräntor, 10 års löptidProcent Källa: Reuters EcoWin

  20. Diagram 2.19. BNPKvartalsförändringar i procent uppräknat till årstakt, säsongsrensade data Anm. Streckad linje avser Riksbankens prognos i december 2011. Källor: SCB och Riksbanken

  21. Diagram 2.20. ArbetslöshetProcent av arbetskraften, säsongsrensade data Anm. Data före 1987 är länkad av Riksbanken. Streckad linje avser Riksbankens prognos i december 2011 för 15-74 år. Källor: SCB och Riksbanken

  22. Diagram 2.21. KPI och KPIFÅrlig procentuell förändring Anm. KPIF är KPI med fast bostadsränta. Streckad linje avser Riksbankens prognos i december 2011. Källor: SCB och Riksbanken

  23. Diagram 2.22. Tillväxten i världen och i SverigeÅrlig procentuell förändring, kalenderkorrigerade data Anm. Streckad linje avser Riksbankens prognos i februari 2012. Källor: IMF, SCB och Riksbanken

  24. Diagram 2.23. Centralbankers balansräkningarProcent av BNP Källor: Bureau of Economic Analysis, Eurostat, Office for National Statistics, SCB och respektive centralbank

  25. Diagram 2.24. KPI och KPIF Årlig procentuell förändring Anm. KPIF är KPI med fast bostadsränta. Källa: SCB

  26. Diagram 2.25. Statsobligationsräntor, 10 års löptidProcent Källa: Reuters EcoWin

  27. Diagram 2.26. Konkurrensvägd växelkurs, TCWIndex, 1992-11-18 = 100 Anm. TCW avser en sammanvägning av Sveriges viktigaste handelspartner. Källa: Riksbanken

  28. Diagram 2.27. Medelkvadratgap för prognoser för resursutnyttjande och inflation, exempel Källa: Riksbanken

  29. Diagram 2.28. ReporänteantagandenProcent, kvartalsmedelvärden Anm. Reporänteantaganden i Penningpolitisk rapport, oktober 2011 Källa: Riksbanken

  30. Diagram 2.29. Medelkvadratgap för prognoser för BNP-gap och KPI-inflation Anm. Reporänteantaganden enligt diagram 2:28. Källa: Riksbanken

  31. Diagram 2.30. Medelkvadratgap för prognoser för arbetslöshetsgap och KPI-inflation Anm. Reporänteantaganden enligt diagram 2:28. Källa: Riksbanken

  32. Diagram 2.31. Medelkvadratgap för prognoser för BNP-gap och KPIF-inflation Anm. KPIF är KPI med fast bostadsränta. Reporänteantaganden enligt diagram 2:28. Källa: Riksbanken

  33. Diagram 2.32. Medelkvadratgap för prognoser för arbetslöshetsgap och KPIF-inflation Anm. KPIF är KPI med fast bostadsränta. Reporänteantaganden enligt diagram 2:28. Källa: Riksbanken

  34. Diagram 3.1. KPI, KPIF och KPIF exklusive energiÅrlig procentuell förändring Anm. KPIF är KPI med fast bostadsränta. Källa: SCB

  35. Diagram 3.2. BNP-tillväxt i Sverige, euroområdet och USA 2010 och 2011Årlig procentuell förändring Källor: Bureau of Economic Analysis, Eurostat och SCB

  36. Diagram 3.3. BNP-gap, timgap och RU-indikatornProcent respektive standardavvikelse Anm. Beräkningarna är hämtade från Penningpolitisk rapport, februari 2012. Streckad linje avser Riksbankens prognos i februari 2012. BNP-gap avser den faktiska BNP:s avvikelse från BNP-trenden, beräknad med hjälp av en produktionsfunktionsansats (se fördjupningen ”Drivkrafterna bakom trenderna i ekonomin kan analyseras med en produktionsfunktion” i Penningpolitisk rapport, oktober 2010). Timgap avser skillnaden mellan det faktiska antalet arbetade timmar och Riksbankens bedömning av trenden för arbetade timmar. RU-indikatorn beskrivs i C. Nyman, ”En indikator på resursutnyttjandet”, Ekonomisk kommentar nr 4, 2010, Sveriges riksbank. RU-indikatorn är normaliserad så att medelvärdet är noll och standardavvikelsen är 1. Källor: SCB och Riksbanken

  37. Diagram 3.4. KPI, utfall och prognoserÅrlig procentuell förändring Anm. Kvartalsdata. De tunna linjerna avser Riksbankens prognoser 2009-2011. Markeringarna indikerar startpunkten för respektive prognos. Källor: SCB och Riksbanken

  38. Diagram 3.5. KPIF, utfall och prognoser Årlig procentuell förändring Anm. Kvartalsdata. De tunna linjerna avser Riksbankens prognoser 2009-2011. Markeringarna indikerar startpunkten för respektive prognos. Källor: SCB och Riksbanken

  39. Diagram 3.6. Konkurrensvägd nominell växelkurs, TCW, utfall och prognoserIndex, 1992-11-18 = 100 Anm. Kvartalsdata. TCW avser en sammanvägning av Sveriges viktigaste handelspartner. De tunna linjerna avser Riksbankens prognoser 2009-2011. Markeringarna indikerar startpunkten för respektive prognos. Källa:Riksbanken

  40. Diagram 3.7. BNP-tillväxt, utfall och prognoserÅrlig procentuell förändring Anm. Kvartalsdata. De tunna linjerna avser Riksbankens prognoser 2009-2011. Markeringarna indikerar startpunkten för respektive prognos. Källor: SCB och Riksbanken

  41. Diagram 3.8. Arbetslöshet, utfall och prognoserProcent av arbetskraften, 15-74 år, säsongsrensade data Anm. Kvartalsdata. De tunna linjerna avser Riksbankens prognoser 2009-2011. Markeringarna indikerar startpunkten för respektive prognos. Källor: SCB och Riksbanken

  42. Diagram 3.9. Prognoser för KPI-inflationen 2011Procent, årsgenomsnitt Anm. Andra bedömare är Finansdepartementet, Handelns Utredningsinstitut, Konjunkturinstitutet, LO, Nordea, SEB, Svenska Handelsbanken, Svenskt Näringsliv och Swedbank. Källor: Respektive bedömare, SCB och Riksbanken

  43. Diagram 3.10. KPIF-inflationen 2011: prognosfel och effekter av oförutsedda störningar Procentenheter Anm. Prognosfelet avser avvikelse mellan utfall och prognos i juli 2010. Källa: Riksbanken

  44. Diagram 3.11. Inflationsförväntningar hos penningmarknadens aktörerÅrlig procentuell förändring Källor: SCB och TNS Sifo Prospera

  45. Diagram 3.12. Inflationsförväntningar 2011 på 1, 2 och 5 års sikt, samtliga aktörerProcent Källa: TNS Sifo Prospera

  46. Diagram 3.13. Inflationsförväntningar på 1, 2 och 5 års sikt, samtliga aktörerProcent Källa: TNS Sifo Prospera

  47. Diagram 3.14. Riksbankens inflationsprognoser och inflationsförväntningar (KPI) hos penningmarknadens aktörer 2011 på två års siktÅrlig procentuell förändring Anm. Riksbankens prognoser avser de senaste prognoser som fanns publicerade vid tidpunkterna för Prosperas mätningar. Källor: TNS Sifo Prospera och Riksbanken

  48. Diagram 3.15. Riksbankens BNP-prognoser och BNP-förväntningar hos penningmarknadens aktörer 2011 på två års siktÅrlig procentuell förändring Anm. Riksbankens prognoser avser de senaste prognoser som fanns publicerade vid tidpunkterna för Prosperas mätningar. Källor: TNS Sifo Prospera och Riksbanken

  49. Diagram 3.16. BNP-prognoser för euroområdet 2013Årlig procentuell förändring Anm. Andra bedömare avser de som anges i fotnot 27. Källor: Respektive bedömare och Riksbanken

  50. Diagram 4.1. Prognosfel för KPI-inflation 2011 hos olika bedömareJusterat medelkvadratfel och medelfel i procentenheter Anm. FiD = Finansdepartementet, HUI = Handelns Utredningsinstitut, KI = Konjunkturinstitutet, RB = Riksbanken, SHB = Svenska Handelsbanken, SN = Svenskt Näringsliv och SWED = Swedbank. Källor: Respektive bedömare och Riksbanken

More Related