1 / 8

Språkhistoria

Språkhistoria. Urnordiska ca: 300-800. Sverige, Norge, Danmark och Island hade i stort sätt ett gemensamt språk fram till vikingatiden. Island är det mest puristiska landet som bevarat mest av urnordiskan.

Download Presentation

Språkhistoria

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript


  1. Språkhistoria

  2. Urnordiska ca: 300-800 • Sverige, Norge, Danmark och Island hade i stort sätt ett gemensamt språk fram till vikingatiden. Island är det mest puristiska landet som bevarat mest av urnordiskan. • Många namn från urnordiskan kommer från asagudarna som Tor/Tore eller från äldre djurnamn som Ulf (ulv, varg) och Arne (arn, örn). • Den äldre samgermanska runraden bestod av 24 runor.

  3. Runsvenska ca: 800-1225 • Består mest av arvord inom områden familj, natur, mat, djur, kropp. • Genom vikingarnas handelsresor och kristnandet av Sverige på 1000-1100-talet fick vi låneord som kyrka, kloster, präst, djävul, biskop, altare och klocka. Latin och grekiska. • Vokaler föll bort och drog konsonanter med sig så runraden reducerades till 16 runor. Vi har nu danska respektive svensk-norska runor.

  4. Fornsvenska 1225-1526 • Västgötalagenkom 1225 och det är den äldsta bevarade text med latinska alfabetet. • Den tyska Hansan påverkade med låneord som stad, köpman, skomakare, fröken, mynt. Även danska låneord. • Bibliska namn som Kristina, Mikael samt tyska och danska som Ebba, Axel, Henrik.

  5. Äldre nysvenska 1526-1732 • 1526 kom Nya testamentet • Gustav Vasas bibel kom 1541 och tack vare boktryckarkonsten kunde den spridas. Dock sakta till en början då den var lika dyr som en inriden häst. • Puristiska tankar. Språket skulle vara folkligt och svenskt samt att stavningen skulle vara konsekvent. Bevingade ord som ”komma på grön kvist”, ”se genom fingrarna med”. • 1500-1700: Under 30-åriga kriget lånade vi också från tyskan: gevär, furir, patron, ammunition. • 1600-1700: Frankrike var Europas stormakt. Konst, vetenskap, musik, kläder och mat t.ex. garderob, parfym, choklad, karamell, kuliss, paket och industri. • Namn som Charlotte, Louise, Sophie, Christine

  6. Yngre nysvenska 1732-1900 • Under 1700-talet ökade läs- och skrivkunnigheten så pass att tidningar och tidskrifter kunde ges ut. Mest känd är Then Swänska Argus som kom ut 1732. • 1842 fick vi en folkskolestadga. Skola till alla! • Med industrialismen under 1800-talet spreds engelska låneord. På 1900-talet lånar vi mest från USA men även från invandrarspråken. Golfa, sporta, maila, guss.

  7. Nusvenska ~1900-talet • Pluralformen tas bort på verb (-o): gingo, sjöngo och även dubbelkonsonanter som hv, fv, fv tas bort. • Meningarna blir kortare utan långa bisatser. • Engelskan påverkar ännu mer och även amerikanska filmer får ett inflytande på språket – svengelska ord. Under senare delen av 1900-talet lånar vi mest från USA men även från invandrarspråken: golfa, sporta, maila, guss.

  8. Några viktiga ord: • Arvord = ord som ärvs från generation till generation t.ex. fader, hand, ko, björk, snö. • Låneord = det språk som har hög status lånar ut i form av direktlån (make up), försvenskade (paj) eller översatta (hjärntvätt). • Nybildade ord = sammansatta ord (bild+skärm) • Ord som försvinner = ord vi ej behöver försvinner (fjälster = rengjord djurtarm som användes som korvskinn.)

More Related