1 / 24

Textkritik och utgivning - digitalisering som transponering

Textkritik och utgivning - digitalisering som transponering. Mats Dahlström | Digitalisering av kulturarvet | Sep 2007. hållpunkter. brus textkritik bok digitala utgåvor.

wes
Download Presentation

Textkritik och utgivning - digitalisering som transponering

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript


  1. Textkritik och utgivning - digitalisering som transponering Mats Dahlström | Digitalisering av kulturarvet | Sep 2007

  2. hållpunkter • brus • textkritik • bok • digitala utgåvor

  3. ...the scholarly activity of studying the textual histories of verbal works in an effort to propose reliable texts of those works (according to one or another definition of correctness) (Tanselle)

  4. Gradvis utveckling • Emendering • Konkordering • Kollationering • Versioning • Strategier och skolor • Teoribildning

  5. 8 arbetsstadier • Insamling • Kollationering • Analys • Textetablering (bl.a. emendering) • Apparat(er) • Index • Formering av en utgåva. • Publicering och distribution

  6. Startdokument  Måldokument • 1  1 • 1  flera • Flera  1 • Flera  flera • Inte bara ”återskapa”, utan också skapa nytt

  7. Kodexutgåvan • Handskrifters släktträd: stemman • Enutvaldversion av verket • Textkritisk variantapparat • Ordfrekvenslistor: konkordanser • Index (nominum, rerum, verborum...) • Internt och externt referenssystem • Hierarkiska strukturer och markörer i texten - ”akustisk” markup

  8. ”Trogen” – men mot vad? • vad författaren avsåg - men när? • första handen (manuskript) • första utgåvan • senare utgåvor / alternativa utgåvor, t.ex. följetong • sista utgåvan • finalintention (t.ex. manuskript) • en version • de(n) text(er) som mötte publiken - men när? • första upplagan • sista upplagan • verkets hela levnad och förändring

  9. Strategier och traditioner • Intentionalism: best-text eller copy-text • Manus • 1:a trycket • Sista trycket • Textsociologi • 1:a trycket • Sista trycket • Materialfilologi • Textgenetik

  10. Utgåvetyper • Facsimil: ”3D” (materiell nivå) ; ”2D” (grafisk nivå) • Transkription (textuell nivå): diplomatarisk, moderniserad, normaliserad • Etablerad text (olika former, t.ex. läsutgåva, studieutgåva) • Historisk-kritisk med variantapparat • Parallellutgåva • Synoptisk utgåva • Arkivutgåva

  11. Nackdelar med den tryckta utgåvan(”a book form to study another book form”) • En grundtext - varianter döljs i svårhanterlig ”apparat” • En utgåva = en strategi och målgrupp • Olika utgåvetyper för resp. utg.strategier • Statiska, små och ”engångs” utgåvor • Begränsad flermedialitet • Dyra att (åter)skapa, dyra att köpa

  12. Utvecklingskrafter 1. Tryckta utgåvans begränsningar 2. Nya strömningar i textvetenskaperna 3. Nya medier

  13. Trycket från trycket • Den textkritiska utgåvan är utmejslad för det tryckta mediet • ”Digitala inkunabler” • Behöver utgivarna hålla fast vid: • Variantapparaten • En grundtext • Axial strukturering • Begränsade hierarkier (t.ex. noter) • Verken som enbart lingvistisk text (naturligt i den tryckta boken)

  14. Digital utgivning • flerversionella verk (arkiv), stemma, kollation (1) • ”skräddarsytt” material efter läsaren (dynamik) • Multimedialitet och multimodalitet (Rossetti) • interaktiva fora för undervisning (1) • sökning • flersekventiellt arbete med texterna, t.ex. varierande sortering (då vi är osäkra på ordningen ellr vill kunna variera den, exv brev) • textanalys • uppmärkning

  15. Digital utgivning • ”arkiv”: samarbete, påbyggbart snarare än statiskt, flera möjliga utprodukter ; långsiktighet • ur en databassamling: virtuellt (åter)skapade texter, förlorade samlingar • aktiv litteratur: work-in-progress, bevarande • skört material kan skonas + nya möjligheter för manu-skriptologi och paleografi • tillgängliggörande, transportabilitet (distr. kedjan)

  16. olika tillgängliggöranden • arkiv med åtkomst till masterfiler • webbsidor med ”tunna” format • presentationer, visningar • tryckta skrifter, faksimil, utgåvor • fysiska eller digitala reproduktioner av hög kvalitet • kompaktskivor • e-böcker

  17. Textkritik och TEI • 1  1: <corr>, <sic>, <del>, <gap/> - finns i TEI Lite • Flera  1 : textkritisk apparat – finns i P4:s ”additional tag set for textual criticism” • <app> <rdg wit="El">Experience though noon Auctoritee</rdg> <rdg wit="La">Experiment thogh noon Auctoritee</rdg> <rdg wit="Ra2">Eryment though none auctorite</rdg> </app> • P5 betydligt mer kraftfullt

  18. Nu och snart • TEI som utbytesformat • Arkiv/leverans-modellen för • text (XML → TXT, HTML, PDF, LIT etc) • bild (TIFF → JPG, PDF) • metadata (TEI Header XML → DC, MARC) • Datautbyte och samnyttjande av resurser • Kollaboration • Från bokens sekvens till databasens modularitet • Morphing, animationer

  19. Strategi Status Utformning One or many More or less Kodning Universellt och specifikt Kortsiktigt och långsiktigt Kvantitet och kvalitet Stabilitet Aktörer variabler

  20. hinder • resurser • material och urval begränsar • verktygen begränsar • publiken begränsar • institutionen begränsar • rätten begränsar • strategin begränsar

  21. Bibliotekens kulturarvsdigitalisering • Strategier: text / bild • Transponeringsnivå • ”Deep access”: Hur brett och djupt tillhandahålls det digitala materialet? För vem? • Sker ett samnyttjande av XSLT-mallar och andra resurser. Problem och möjligheter.

  22. Ideala ingångar till allmänningen • bred tillgång • öppen tillgång • djup tillgång • från åtkomst till (åter)användning • ”deep sharing”: • samdigitalisering och kompetensutbyte

More Related