1 / 38

Betydelsen av vägdamm för folkhälsan i Storstockholmsregionen

Betydelsen av vägdamm för folkhälsan i Storstockholmsregionen. Christer Johansson SLB Miljöförvaltningen, Stockholm ITM Stockholms universitet Bertil Forsberg och Kadri Meister Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin Umeå universitet.

wren
Download Presentation

Betydelsen av vägdamm för folkhälsan i Storstockholmsregionen

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript


  1. Betydelsen av vägdamm för folkhälsan i Storstockholmsregionen Christer Johansson SLB Miljöförvaltningen, Stockholm ITM Stockholms universitet Bertil Forsberg och Kadri Meister Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin Umeå universitet

  2. Många dör i förtid på grund av trafikens luftföroreningar 35-50 personer dödade i trafiken varje år* (2005-2009, NTF.se) Dödsolyckor i trafiken (www.ntf.se) Fina partiklar från vägtrafik kan orsaka ~430förtida dödsfall per år* (Forsberg et al., Ambio, vol.,34, No. 1, 2005) Grova partiklar från vägtrafik kan orsaka ytterligare ~40förtida dödsfall per år* (Forsberg et al., 2011, opublicerade resultat) * Stockholms län

  3. Livslängdspåverkan i Stockholms län • Med lokala avses de från utsläppen i länet. Till detta kommer partiklar från andra länder • som leder till ca 4 månaders livslängdsförkortning totalt för män och kvinnor.

  4. Finansiärer • Landstingets miljöanslag • Stockholms stad (Miljöförvaltningen) • Umeå universitet (via APHECOM)

  5. Bakgrund (1/2) • Partikelutsläpp leder till betydande hälsoeffekter • Men behövs kunskap olika källors betydelse för folkhälsan för optimala åtgärder • PM10 halterna överskrider MKN • Vägdamm utgör stor del av PM10 • Stort bidrag i Stockholm jämfört med andra storstäder i Europa • Hälsoeffekter av grova partiklar i Sthlmsregionen • Sjuklighet • Dokumenterade akuta effekter på luftvägssjukdomar • Inga säkerställda akuta effekter på hjärt- kärlsjukdomar • Dödlighet • Inga säkerställda effekter på akut förtidadödlighet • Långtidseffekter har inte kunnat fastställas

  6. Bakgrund (2/2) • SAMMANFATTNING: • Dödlighet • - Vissa bevis att kortvarig exponering påverkar dödlighet • - Inga bevis att långtidsexponering påverkar dödlighet • Sjukdom • Lika stora eller större effekter än fina partiklar: • - Försämring av kronisk obstruktiv lungsjukdom • - Påverkan på astmatiker • Ökade sjukvårdsbesök p g a luftvägsbesvär • Ökade sjukvårdsbesök p g a hjärt- kärlsjukdom • Brunecref & Forsberg, 2005 (Eur Respir J.) • Effekter av vägdamm i Finland (våren) • Increasedrespiratory symptomsamongchildren (Tiittanen1999) • Partiklar med kisel och järn i Oslo • Increasedprevalence of cough and reducedlungfunctionamongchildren in Oslo, Umeå & Kuopio (Roemer et al., 2000) • Sand stormar i Spokane (USA) • No increase in mortality (Schwartz et al., 1999) • Sand stormar i Washington (USA) • Increasedhospital admissionsdue to bronchitis • Grova partiklar i Coachella Valley, CA • Increasedmortality (Ostro et al., 1999 & 2000) • Höga PM10 pga jord och vulkanisk aktivitet i Anchorage, Alaska • Increasedhospital admissiondue to asthma (Gordian et al., 1996) • Gorva partiklar i Toronto, Canada • Increasednumber of hospital admissionsdue to respiratorydisease (Burnett et al., 1999; Molgavkar, 2002 etc.)

  7. Grova partiklar - ”Vägdamm” Väg- damm Avgaspartiklar Koncen- tration Bränslen, oljor, motor, katalysator Organiska ämnen ”Sot” Syror Metaller (bränslen, motor, kat.) Salter Asfalt, salt, sand, bromsar, däck, m m Stenmaterial Salter Metaller Organiska ämnen ”Sot” (avgaser, bitumen…) Sulfat, nitrat, ammonium Bakterier 0.001 0.01 0.1 1 10 Diameter, µm

  8. Källor till ”vägdamm” • Beläggningsslitage (sten, bitumen) • Vägsalt • Dammbindningsmedel • Havssalt • Bromsslitage • Däckslitage • Dubbslitage • Spill (jord, sten, oljor, bränslen, cement etc.) • Fasadputs etc från husrenovering • Biologiskt material (från bakterier, svampar, växtmaterial etc) • Deponerade partiklar (sekundära partiklar m fl. från andra källor) • Avgaspartiklar • Korrosionsprodukter från fordon • Kopparoxider m fl oxider från hustakavrinning • Korrosionsprodukter från vägskyltar, räcken etc.

  9. Stor del av PM10 på grund av stenmaterial i vägbana Resultat från Källreceptor- beräkningar baserat på kemiska analyser av partiklarna Emfo WEAREM, Sjödin et al.

  10. Total Upptag i lunga beror på storleken

  11. Ackumulerad deposition i lunga efter 5 veckor

  12. Olika löslighet & hygroskopicitet • Avgaspartiklar • Olösliga sotpartiklar, metaller, organiska ämnen • Lösliga syror • Mest icke hygroskopiskt • Vägdamm • Olösliga stenmineraler, sot, metaller • Lösliga salter, syror, sulfat, nitrat, ammonium • Mest icke hygroskopiskt (årstidsberoende?)

  13. Toxicitet av summan av ämnena i PM << observerade riskfaktorer • 4 förklaringar: • Blandningen mckt mer toxisk än summan av enskilda ämnen • En liten del av befolkningen är mer känslig än tox testerna visar • Toxiciteten är inte alls relaterad till kemiska sammansättningen • Partikelmassa är inte orsaken till effekterna

  14. Mätningar 2000-2008 • Data • Torkel Knutssonsgatan • 2000 – 2008 • PM10 • PM2.5 • PM10-PM2.5 • CO Avgasindikator • Ozon

  15. Halter 2000-2008

  16. Hur representativ är mätn på Torkel för bef exponering? Mätning på Torkel Modellberäknad befolkningsexponering Tidsseriestudie => viktigt att mätningarna speglar variationerna i exponeringen Vägdammet följer vägtrafikens variationer => ej så stora geografiska skillnader

  17. Tue Wed Thu Fri Sat Sun Mon Tue Wed Thu Fri Sat Sun Mon Tue Wed Thu Olika variationer i avgaspartiklar och vägdamm => hälsoeffekter kan särskiljas _____ Avgaspartiklar _ _ _ _ _ Vägdamm

  18. Högst halter under våren

  19. Mest lokala grova partiklar under våren

  20. Hälsoeffekter av partiklarTilläggsprogram för 2006 Grova partiklar LVF 2007:14 Vägtrafkpartiklar Vedförbränning

  21. MångahälsostudieriStockholm (KI+Umeåuniv) • LUCAS(LungcanceriStockholmslän) • SHAPE(hälsoeffekter & ekonomi) • SALUT I (avgaser => ökadkänslighetför pollen) • BAMSE(4 089 barns hälsa & exponeringfrfödsel) • Hälsoeffekteravgrovapartiklar(korttidsexponering) • SNAP • EXPOSE – valideringavexponering • PASTA – Korttidseffekterultrafinapartiklar & Hj.-kä + andn • SENSI – Akutaeffekter (1990-talet död & sjukdom) bland känsligagrupper (redansjuka) • SALUT II – Akutaeffekteri tunnel (inflammatoriska eff. Blodkoag) • LEAP – Långtidsexponering & hjärtinfarkt • FALCONAIR - långtidsexponering & hjärtinfarkt • Onset (korttidseffekter & hjärtinfarkt, genmiljöindikatorer) • HEAPSS – Korttidsexpultrafina part & överlevande 1:a hjärtinfarkt • ALVA (korttidseffekter & hjärtarrytmier) • GENBAMSE – Utvecklingavastma; 500 BAMSE-barn med astma LVF 2007:14

  22. Studier i Stockholm har visatatt luftföroreningar medför ökade hälsorisker LVF 2007:14

  23. Korttidseffekter av PM10 har dokumenterats i Stockholm i flera studier. Nedan inläggningar för hjärtsjukdom per 10 µg/m3 PM10 in APHEA2

  24. För respiratoriska akutbesök har vi tidigare påvisat effekten av grovfraktionen (%) per 10 μg/m3 ökning av grovfraktionen (lag01)all respiratory, asthma, non-allergicasthma

  25. Data som använts i denna studie - Storstockholm 2000-2008 (ca 1,3 miljinv) - Ca 2800 dygn i analysen, 93 398 dödsfall - Dödsfallsdata från SoS, mv 28,4 dödsfall/dygn (”exkl yttre orsaker”) - Luftföroreningsdata från Södermalm: PM10, PM2,5, ozon och CO (även Sveavägen) - Grovfraktionen = PM10-PM2.5 (PM2.5-10) - Dygnsmedelvärden, utom för O3 (max 8h) - Väderdata från Bromma

  26. Beräkningar av effekterna - RR (% ökning) relateras till mv av samma dags och gårdagens halt (lag0-1) - Modellen justerar för: Långtidstrender och årstid Veckodag Storhelger Temperatur (lag 0 och lag1-2) Relativ luftfuktighet (lag 0 och lag1-2) Influensa Andra luftföroreningar Skillnad vägdammssäsong och övrig tid

  27. Ökning av dagligt antal dödsfall per 10 μg/m3 ökning av grovfraktionen (lag01)utan/med kontroll för O3, PM2.5, CO 1,7 % Utan andra med O3 med PM2.5 med CO

  28. Ökning av dagligt antal dödsfall per 10 μg/m3Säsongsvis utan/med kontroll för PM2.5, O3, CO 1,7 % Utanför vägdammssäsongen tycks effekten av grovfraktionen bero på PM2.5

  29. En första konsekvensuppskattning • RR 1,7 % per 10 µg/m3 PM2.5-10 • 20-30 µg/m3 bidrag till grovfraktionen vanligt under dubbdäckspåverkad säsong • Vägdammsbidrag till PM2.5 ej beaktat • 30 µg/m3 > 5 % högre dödlighet > 1-2 fall/dag • Över hela säsongen ca 30-40 fler dödsfall i StorStockholm • Hela riket? • Effekter av långtidsexponering?

  30. RR i nya studierökning per 10 µg/m3 grova • 47 städer i USA (Zanobetti & Schwarz 2009) • 0,5% all dödlighet • 15 städer Kalifornien (Malig& Ostro2009) • 1,3%kardiovaskulär dödlighet • Barcelona, Saharasand (Perez et al 2008) • 8,4% all dödlighet (jfrt m 1,4% för icke Saharadagar) • Rom & Aten Saharasand (flera studier), • ökad dödlighet

  31. Ny experimentell studie visar på mekanismer • 14 friska (frivilliga) • 89 ug/m3 grova partiklar under 2 timmar • Blindprov med filtrerad luft • => Mild lunginflammation • => Påverkan på blodbildning och hjärtrytmvariabilitet efter 20 timmar . Graff et al. Environ Health Perspect 2009; 117: 1089-1094.

  32. Slutsatser från konferensen om vägdamm, okt 2010 http://gpc.slb.nu/register/?page_id=477 • Toxikologiska studier • mineralsammansättning i beläggningen och ytreaktiviteten hos stenmineralerna • endotoxin (från jordbakterier) • Effekter av korttidsexponering på sjuklighet hos befolkningen • I Stockholm finns observerade effekter på luftvägssjukdomar • Effekter på både luftvägs- och hjärtkärlsjukdom har noterats i studier i andra länder • Effekter av korttidsexponering på förtida dödlighet hos befolkningen • korttidsexponering för vägdamm (dagar) medför ökad förtida dödlighet (nytt 2011)* • Partiklar som transporteras med vindar från Sahara medför ökad dödlighet • Grova partiklar påverkar dödlighet torra områden i amerikanska studier • Effekter av långtidsexponering på förtida dödligheten • Studier i Stockholm visat att vägtrafikens utsläpp påverkar den förtida dödligheten, men det går ej avgöra vilka ämnen eller vilken partikelfraktion som detta beror på – vägdamm kan spela en roll för förtida dödlighet p g a långtidsexponering men detta har ej visats. * Visades ej på konferensen, eftersom studien ej var klar då

  33. Hur påverkas vi av långtidsexponering för grova partiklar? Går ej skilja på grova och avgaspartiklar i cohortstudierna 4900 platser i Storstockholm (Beräknade värden 100 x 100 meters gridrutor) Avgaspartiklar Vägdamm

  34. 30 km/h 50 km/h 70 km/h Dubbdäckens PM10 generering väl kartlagd i en rad studier Maj; dubb/odubbade Dubbdäck September; dubb/sommar Tunnlar Gaturum Sthlm September; dubb/sommar Laboratorium Masskoncentrationskvot Kemisk sammansättning Odubbat vinterd. OSLO Mobila mätningar Sommardäck Fordonshastighet (km/h)

  35. Dubbdäck, totalförbud i Japan

  36. Dubbdäck, totalförbud (Japan)

  37. Slutsats o nya frågor • Ca 30-40 förtida dödsfall p g a förhöjda halter grova partiklar i Stockholmsregionen • Dubbdäcksanvändningen viktig orsak till de grova partiklarna • Påverkan på livslängd? • Hela Sverige? • Effekter av långtidsexponering?

  38. Dra in klorna!

More Related