680 likes | 935 Views
RAKEL Regional Arbetsgrupp för Klassifikationer och ErsättningsmodelLer. den 14 maj 2014. Agenda den 14 maj 2014. Redovisning till Socialstyrelsen – Marcus Edenström Västsvenska viktlistor inför 2015 – Marcus Edenström ACG – Martin Fredriksson Anteckningar från föregående möte
E N D
RAKELRegional Arbetsgrupp för Klassifikationer och ErsättningsmodelLer den 14 maj 2014
Agenda den 14 maj 2014 • Redovisning till Socialstyrelsen – Marcus Edenström • Västsvenska viktlistor inför 2015 – Marcus Edenström • ACG – Martin Fredriksson • Anteckningar från föregående möte • Information från nationella grupper • Aktuellt om Registreringsregler – struken underpunkt! • Aktuellt om Ersättningsmodeller • Aktuellt om Prestationsredovisning • Aktuella Terminologifrågor • Övriga frågor
Redovisning till Socialstyrelsen- Nytt regelverk för redovisning- Redovisning av diagnos på inskrivningsbesök
Västsvenska viktlistor inför 2015- Planering av arbetet - Uppdrag att utreda möjligheten att utöka viktlistan för öppenvård, inklusive konsekvensbeskrivning totalt och per sjukhus
Övriga frågor ? xx Xx Xx
Information från nationella grupper • Leif rapporterar • Controllernätverket • ACG-nätverk • Vårdvalsnätverk • Ersättningsmodeller Vårdval (undergrupp till Vårdvalsnätverket)
Registreringsregler • Besökstyp J – avrapportering och reflektion • Nya regionala koder VG Primärvård
Besökstyp J • Socialstyrelsen kräver från 2015 redovisning av akuta besök som sker på specialistmottagning • Befintlig klartext: ”Akut- och jourmottagningsbesök” • Ny beskrivning enligt beslut 17 april: ” Besök med eller utan vårdbegäran, på akut/jourmottagning och specialistmottagning som har en egen direktintagning av patienter. Besök och eventuell tidbokning sker samma dag.” • Reflektion över ärendehanteringen..
Aktuellt om ersättningsmodeller… • Värdebaserad ersättning / Vårdepisodsersättning (nationellt projekt) • VG Primärvård 2015 • Tandvård • Övrigt
Värdebaserade ersättningsmodeller (vårdepisodsersättning)Kortkort repetition samt nytt sedan sist
Nationell samverkan för värdebaserad ersättning och uppföljning i hälso-och sjukvården
Nationell samverkan för utveckling av värdebaserade beskrivnings- och ersättningssystem • Landsting • Stockholm • Västra Götaland • Skåne • Östergötland • Uppsala • Dalarna • Jämtland • Andra samverkansparter • Socialdepartementet • Läkaresällskapet • Nationella specialistföreningar • Patientföreningar • Kvalitetsregister • SKL • Socialstyrelsens DRG-grupp • IVBAR • Karolinska Institutet • mfl. • Idag 8 diagnosområden, 150 projektdeltagare, 17 specialistföreningar, 3 patientföreningar, 8 kvalitetsregister • Benchmarking nuläge • Hur bedrivs vården idag och vilka skillnader finns mellan landsting och vårdgivare i termer av hälsoutfall och resursåtgång? • Värdebaserade beskrivningssystem • Hur kan tillgänglig data användas och utvecklas för att på bästa sätt för att följa värde i vården? • Komplement till befintliga nationella beskrivningssystem • Värdebaserade ersättningssystem • Hur kan ersättningssystemen möjliggöra innovation och stimulera till värdeskapande?
Organisationsstruktur nationell nivå Styrgrupp – nationell samverkan • Socialdepartementet • Senior representant från respektive deltagande landsting och SKL • Representant från Karolinska Institutet • Representant från IVBAR Lokala landstingsprojektgrupper Programkontor 1- Utvecklingsgrupp Höft/knä (SLL) 3- Utvecklingsgrupp Förlossning (SLL) 5- Utvecklingsgrupp Stroke (Skåne) 7- Utvecklingsgrupp Osteoporos (Östergötland) 9- Implementering Övrig forskning 10- FK/SCB 11- Övergång i förvaltning 2- Utvecklingsgrupp Rygg (SLL) 4- Utvecklingsgrupp Fetmakirurgi (VGR) 6- Utvecklingsgrupp Diabetes (Jämtland, Dalarna) 8- Utvecklingsgrupp Bröstcancer (Uppsala) 12- Vårdområdesanalys Funktionella landstingsöverskridande nätverksgrupper Juridik & Informations-säkerhet Kommunikation Vårdinformatik Ersättningssystem
Regional projektorganisation Ann Söderström, HSA Barbro Fridén, SU Marie Röllgårdh, HSA Anneth Lundahl Sara Åsman Ulf Angerås Marcus Edenstöm Per Sjöli Referens-grupper VGR Styrgrupp Se nedan VGR representant per diagnosområde VGR Projektledning Medicinsk rådgivning Osteoporos Astrid Brauer Kajsa-Mia Holgers Vårddata Bröstcancer Johan Ström Förlossning Diabetes Höft/knä Samtliga diagnosområden Ulf Svensson, PV Höft/knä Henrik Malchau, SU Höft/knä Göran Garellick, SU Höft/knä Ola Rolfson, SU Rygg Rune Hedlund, SU Förlossning Lars Ladfors, SU Fetma VGR är drivande region, Hans Lönroth, SU Diabetes Detlef Hess, SÄS Diabetes Karin Looström Muth, Kungälv Stroke Christina Wikman-Lundbom, Kungälv Osteoporos Dan Mellström, SU Bröstcancer Roger Olofsson, SU Rygg Fetmakirurgi Stroke Beställare Ledningsrepresentant
Statusuppdatering per delprojekt • Höft- och knäartosplastik • Ryggkirurgi version 2 • Förlossning • Obesitaskirurgi • Stroke • Diabetes • Osteoporos • Bröstcancer • Implementering • FK/SCB • Övergång i förvaltning • Vårdområdesanalys
Utvecklingsgruppens uppdrag Patientpopulation Vilka aktiviteter ingår? Vilka PUOH omfattas av garantin? Relevanta hälsoutfall Vårdprocess Vårdaktivitet Komplikation Tidsomfattning
Status datauttag Färgkodning Ejbeställd Beställninggjord. Data ejlevererad Data levererad till SCB Data levererad till IVBAR
Återkoppling progress osteoporos 2014 • Initial kartläggning klar: • Kartläggnings-PM • Preliminära nyckeltal • Preliminär definition av vårdepisoden • Kartläggning av vårdkedjan • Data: • Arbete med att säkra BMD-data från Lund, Linköping, Sahlgrenska och Falun. Alla klara förutom SU • Databeställningar och kommunikation med Socialstyrelsen och SCB (framförallt med avseende på mottagande av BMD-data i gamla format) • Dokumentation för BMD-data • Preliminära definitioner av databehov för implementering • Utvecklingsgruppen: • Utökning av utvecklingsgruppen med en medlem, Lisa Keisu-Lennerlöf från patientföreningen för osteoporotiker • Ett utvecklingsgruppsmöte (nästa spikat 20:e maj)
Implementeringsarbete startat i flera landsting – arbetet som helhet något försenat • Status Delprojekt 9 • Arbetepåbörjati 4 av 7 landsting • Bra progress i de landsting som startat implementeringsarbete • Något längre ledtider än planerat • Arbete med koordinering mot nationella initiativ påbörjat • Kankommaattpåverkatidslinjeför de landstingsomärförstut • Pågående arbete med att ta fram och beskriva lösning på juridik och informationssäkerhet • Arbete som helhet något försenat • Kommerattpåverkasavuppdateradtidsplanfördelprojekt 1-8 • Rekryteringavinformatiker (färdig) ochsystemarkitektförattkunnadrivaarbetetsnabbarefrånhösten • Uppdateradtidsplanpresenteraspånästa SG-möte 2013 2014 2015 Övergripande tidsplan för driftsättning av uppföljningssystem Delprojekt 1-8 Information och förankring • Juridik ochinformationssäkerhet Juridik och informationssäkerhet • Informationsförsörjning Informationsförsörjning Förutsättningar ersättningssystem Rapporterings-anvisningar Analysmjukvara • Analysmjukvara
Backup För närvarande jobbar vi med ett antal frågor av strategisk betydelse för implementeringen • Definiera totalt informationsbehov i drift • Säkerställa att de uppföljnings-system SVEUS tar fram går att implementera • Detaljera juridiska och tekniska möjligheter för att hämta information från kvalitetsregister Arbete tillsammans med delprojekt 1-8 Implementeringsarbete med landsting Implementeringsarbete med kvalitetsregister • Kartlägga informationskällor och ta fram förslag på implementering för varje landsting • Utveckla syn på hur, och i vilket tidsperspektiv, vi kan använda den nationella tjänsteplattformen • Förhålla oss till nationella initiativ som NPDi, grunddatatjänster, hälsoärende, mm
Delprojekt 11 - Vad är SVEUS idag? • Värdebaserade uppföljnings- och ersättningssystem under utveckling och • En unik plattform som samlar de aktörer som är involverade i vård och behandling av SVEUS diagnosgrupper • >150 projektdeltagare (svårt att räkna exakt) • 7 landsting • 17 specialistföreningar • 8 kvalitetsregister • 3 patientföreningar • Hur kan detta förvaltas och vidareutvecklas på bästa sätt? ?
Projektgruppens preliminära förslag Behov av koordinering och samverkan för att nå samhällsmål Samhällsmål • Att skapa en patientcentrerad och jämlik vård som utifrån tillgängliga resurser ger så mycket hälsa som möjligt • Att skapa en stimulerande och trivsam arbetsmiljö för de som arbetar i vården Nödvändig förflyttning Behov av samverkan kring utveckling och förvaltning Vården organiserad utifrån medicinska discipliner, vårdnivåer och huvudmän Uppföljning fokuserad på produktion och ekonomi Ersättning baserad på aktiviteter Vården i ökad omfattning organiserad utifrån patientgrupper med snarlika behov Uppföljning fokuserar på hälsoutfall och effektivitet Ersättning premierar värde vilket underlättar och stimulerar innovation och utveckling av effektivitet
Status delprojekt 11 • Nyckelpersoner identifierade och möten inbokade • Möten genomförda med • Göran Stiernstedt, nationell samordnare för ökat resursutnyttjande i hälso- och sjukvården • Åke Nilsson, Staffan Winter, Bodil Klintberg, nationella programmet för datainsamling mm. • Sören Olofsson och Rickard Broddvall, nationell samordnare för E-hälsa • Anders Anell, professor i hälsoekonomi • Alla var väldigt positiva och såg intressanta kopplingar till sina egna verksamheter/arbeten och flera hade även intressant input till delprojekt 11. Anders Anell hade intressant input på hur SVEUS kan delas upp och beskrivas i förvaltningsfas.
VG PrimärvårdÖversyn inför 2015 Kort repetition + Nytt sedan sist
Samlingsprojekt – 9 delprojekt • Bemanning och kompetens • Läkarmedverkan i kommunal hälso- och sjukvård, mest sjuka äldre och grupper med sammansatta behov • Åtagande om psykisk ohälsa/sjukdom • Åtagande om hälsofrämjande och förebyggande insatser • Åtagande kvällar, helger inkl. akuta besök • Ekonomi, ersättningsmodell och kostnadsansvar • Uppföljning och medicinsk revision • Utveckla åtagande utöver basåtagande? • IS/IT
Viktlista för ålder och kön - uppdaterad version • Viktlista för ACG - ny version baserad på regionala kostnadsdata • (Pv-diagnoser, Pv-kostnader exkl läkemedel exkl BVC (exkl ACG 5200)) • Förändringar i beräkning av täckningsgrad • - Beräkningen rensas så att den endast inkluderar vårdkontakter med läkare, sjuksköterska, undersköterska, beteendevetare, fotvårdare och ”övrig vårdgivare” – i både täljare och nämnare • - Hembesök viktas upp ytterligare (x5) • - Journalförd telefonkontakt med läkare inom VG Pv vägs in med vikt 0,3 • Ny målrelaterad indikator psykologbesök • Förändringar
Förtydliganden • Finansiering av vård av anhöriginvandrare som ännu inte har fått personnummer • Extern provtagning (inom primärvårdens kompetens) för listade invånare ingår i vårdcentralernas uppdrag • Det bör tydliggöras att vårdcentralerna inte har kostnadsansvar för transport av avlidna • Det behöver tydliggöras vad uppdraget att representera VG Pv-kollektivet i regionala grupper innebär • Kostnadsansvar bör ligga där kompetensen finns – förtydliganden kan behöva göras när vårdcentralerna förväntas förskriva sådant som de inte själva kan följa upp
Aktivitetsplan WS 1 WS 2 WS 3 WS 4 WS 5 Prioritering &fördelning av fördj. områden Genomgång lösningsförslag & omvärldEnighet kring resultat till slutrapport Nulägekarta SWOT Nulägekarta SWOT Uppstart
VGR TVE HSNK Asyl och Flykting- enheten Organisation och områdesstrukturför tandvård VGR administrerar N och F-tandvård S-tandvård Specialist-tandvård Specialist-tandvård Övrigt uppdrag Särskilt tandvårdsstöd Socio-ekonomi & landsbygd Allmän-tandvård Asyl-sökande/ Gömda Allmän-tandvård Upp-sökande verksamhet (N)
Finansiering av tandvård VGR administrerar Ägar- & personal utskott Hälso- & sjukvårds-nämnderna kansli Folktandvården Region-fullmäktige De 12 nämnderna Sahlgrenska Akademin Tandvårds-enheten *SkaS, NU, SÄS Statliga bidrag Hälso- & sjukvårdsutskottet Privata tandläkare
Rekommendation till vidareutveckling - Allmäntandvård • Vidareutveckling av en ersättningsmodell som bygger på kapitation • Sammanhållen och samordnade ersättningsprinciper från HSU och HSN • Se över basersättningsnivå för grupperna 3-19 år respektive 20-24 år • Utveckla enhetlig beräkningsmodell för socioekonomiskt tillägg, vilken innebär ökad socioekonomisk differentiering
Rekommendation till vidareutveckling - Specialisttandvård • Öka andelen prestationsersättning (i någon form) inom specialisttandvården i några vårdområden: • Pedodonti • AFL: käkkirurgi, sjukhustandvård och bettfysiologi • Bettfysiologi (utökat uppdrag) • Ta vara på erfarenhet och kunskap från sjukhusens öppenvård • Överväga samma ersättningsmodell för motsvarande uppdrag riktat till Folktandvården respektive till sjukhusen • Överväga DRG som bas för ersättning • Överväga möjlighet till vårdepisodersättning
Rekommendation till vidareutveckling - övrigt • Kostnad för operationsresurser, anestesi, radiologi och laboratoriemedicin bör ingå i ersättningen för de prestationer där sådana insatser är nödvändiga – förutsätter viss växling mellan beställning av specialist-tandvård och sjukhusvård. • Registrering och datafångst av insatser inom specialist-tandvården behöver utvecklas. Ägaren och beställaren förespråkar en lösning där utföraren förmedlar data vilket utgör underlag för beräkning av ersättning.
Uppdrag • Projektets uppgift har varit att färdigställa det uppdrag som 2012 riktades till RAKEL (Arbetsgrupp för klassifikationer och ersättningsmodeller) och som innebar att säkerställa en enhetlig och jämförbar prestationsredovisning. • Följande frågeställningar fanns kvar från projektet 2012: • Överväga om ett annat IT-stöd för prestationsredovisning för att förenkla och säkra prestationsredovisningen i Cognos Controller • Komplettera med fler och eller avveckla besökstyper i prestationsredovisningen samt färdigställa matrisen över besökstyper • Utvärdera det nya beräkningssättet för sammanvägning av prestationer • Se över och säkra beslutsordningen avseende registreringsregler och koder
Övervägande om ett annat IT-stöd för prestationsredovisning för att förenkla och säkra redovisningen i Cognos Controller
Brister i nuvarande process för prestationsrapportering • Det saknas en tydlig bild över vad som ska rapporteras och av vem. • Kopplingen (sambandet) mellan prestationsredovisning och ersättningsmodell komplicerar processen. • Behovet av motpart vid rapportering av prestationer känns onödig då informationen inte används frekvent.
Avrapportering 20/3 arbetsgrupp för IT-stöd prestationsredovisning • Ovanstående bilder innebär följande: • Prestationsbudgeten kommer inte att stämma överens med volymerna i överenskommelsen mellan beställare och utförare, eftersom nämnden föreslås budgetera all konsumtion oavsett vem som ersätter den. Ytterligare en orsak är att överenskommelsen bygger på prissatta besök medan prestationsbudgeten föreslås utgå från vissa besökstyper. • Prestationsbudgeten kommer att göras per sjukhus med fiktiv motpart ”produktion” och per nämnd med fiktiv motpart ”konsumtion”. Redovisning av utfall kommer att ske på samma sätt medan prognostisering av köpt vård görs per nämnd och inomregional vård per utförare. • Det behöver eventuellt skapas fler avstämningsrapporter i Freja. • Intäkts- och kostnadsbudget kommer som tidigare att stämma överens med överenskommelserna då de utgår från vem som producerar respektive ersätter vården.