1 / 45

Syror och baser

Syror och baser. En sammanfattning. Motsatsen till surt. Om syror har en gemensam faktor: de smakar surt. Vilken gemensam faktor har i så fall baser? Baser har ingen gemensam faktor som har med smak att göra. Däremot används de ofta i rengöringsmedel. Neutralt.

roth-mullen
Download Presentation

Syror och baser

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript


  1. Syror och baser En sammanfattning

  2. Motsatsen till surt • Om syror har en gemensam faktor: de smakar surt. • Vilken gemensam faktor har i så fall baser? • Baser har ingen gemensam faktor som har med smak att göra. • Däremot används de ofta i rengöringsmedel.

  3. Neutralt • När de sura och basiska egenskaperna tar ut varandra så att de försvinner sägs en lösning vara neutral. • Rent vatten, destillerat vatten, är neutralt. Kranvatten är svagt basiskt. • Enligt Stockholm vatten har kranvattnet pH 8,5. delvis för att vattenledningsrören, vanligtvis kopparrör, inte ska frätas sönder.

  4. Syror och baser kan vara starka och frätande • Starka syror och baser är frätande. • Huden består av proteiner och fetter som består av stora molekyler. • Om det kommer syra eller bas på dessa molekyler delas de upp i mindre molekyler. • Det bildas en kemisk reaktion.

  5. I labbsalen används skyddskläder för att förhindra stänk på kläder. Skyddsglasögon används för att skydda ögonen som är särskilt känsliga. Spill måste omedelbart torkas upp. Händer sköljs rikligt med rinnande vatten. I labbsalen finns en nöddusch och en ögondusch. Om en elev får syra eller bas i ögonen ska följande ske, nästan samtidigt: Omedelbar sköljning i ögonduschen, hjälp att hålla isär ögonlocken. Skölj tills hjälp kommer. Ring 112 Skaffa hjälp av andra lärare. För att undvika olyckor ska skyddsglasögon användas så fort elever kommer i kontakt med syror respektive baser Riskhantering vid användning av syror och baser

  6. Indikatorer • Ämnen som byter färg i kontakt med syror eller baser t.ex. • LackmuspH-papperBTBFenolftalein • Dessutom finns elektroniska pH-mätare

  7. Indikatorer • pH-papper röd- orange –gul –grön – blå –violett pH 1 7 14

  8. BTB Bromthymolblått En flytande indikator som visar tre olika färger beroende på pH. Gul-orange pH 1-6 Grönt pH 7 Blått pH 8-14 BTB används för att avgöra om ett ämne är surt, neutralt eller basiskt. Men inte hur surt eller basiskt.

  9. Fenolftalein • En flytande färglös indikatorsom ändrar färg i kontakt med en bas. • Fenolftalein ändrar endast färgi kontakt med en bas. • Färgen blir rosa

  10. pH-skalan • pH-skalan är negativt logaritmisk. • Den mäter koncentrationen av vätejoner, H+ • pH 1 =10-1 = 1/10 • pH 7 = 10-7 =1/10 000 000 • pH 14 = 10-14 = 1/ 100 000 000 000 000

  11. Koncentrationen påverkar pH • På labb har vi undersökt hur pH förändras vid spädning. • I princip kan man säga att en spädning tio gånger förändrar pH ett steg. • En sjö med pH 5 är tio gånger surare än en sjö med ph 6. Och hundra gånger surare än en sjö med pH 7

  12. pH i människokroppen är känsligt • För att kemiska reaktioner i kroppen ska ske på rätt sätt och i rätt hastighet är det viktigt att blodets pH är 7,40 • T.ex. så kan molekyler få en annan form om pH förändras. • En förändring mer än några hundradelar kan orsaka allvarliga sjukdomstillstånd. T.ex. medvetslöshet.

  13. Sjukdomstillstånd som kan påverka pH • Vissa sjukdomstillstånd kan påverka pH i kroppen • Njursjukdomar, andningsproblem, obehandlad diabetes, långvariga kräkningar, omåttligt intag av vatten.

  14. Definition av en syra • En syra frigör vätejoner, H+. • Detta kallas med ett finare ord för protolys. • Vätejonen är ju en proton. • Antalet vätejoner som frigörs bestäms av två saker: typen av syra samt koncentrationen

  15. Starka syror pH 1 HClSaltsyra HNO3Salpetersyra H2SO4 Svavelsyra Svaga syror pH 2-7 Mjölksyra Citronsyra Kolsyra H2CO3 Ättiksyra CH6COOH Två typer av syror

  16. Starka syror i vattenlösning • HCl H+ +Cl- Saltsyra används t.ex. vid tillverkning av konstgödsel. Finns i magsyra.Används i kemisk industri bl. a. som surgörare, vid framställning av metaller och färgämnen samt allmänt vid pH reglering.

  17. pH 0-1 Färgar BTB gult-orange pH papper rött Leder ström vilket är tecken på att det finns joner i lösningen. Fräter på oädla metaller Bildar knallgas särskilt med magnesium. Knallgas består av vätejoner (från syran) och syre från luften. Knallgas är explosivt. Svavel- och Salpetersyra används vid sprängämnestillverkning Kungsvatten är en blandning av saltsyra och salpetersyra som även fräter på ädla metaller som guld Egenskaper starka syror

  18. Svavelsyra är en tvåprotoning syra • H2SO4 har till skillnad mot de andra starka syrorna två väteatomer. • Därför sker protolyseringen i två steg • H2SO4 H+ + HSO4- (stark syra) • HSO4-  H+ + SO42- (svag syra) Detta märks t.ex. då man ska neutralisera svavelsyra. Det krävs mer bas (dubbelt så mycket) jämfört med andra starka syror.

  19. Starka och svaga syror • Starka syror släpper ifrån sig alla sina protoner, vätejoner, H+ • Svaga syrorsläpper ifrån sig en del av sina vätejoner. • Därav olika pH

  20. Kolsyra • När koldioxid får reagera med vatten bildas kolsyra. • CO2 +H2O H2CO3 • Cocacola innehåller tillsats av den svaga syran fosforsyra.

  21. Sura hav • Haven tar upp mängder av koldioxid från atmosfären. Ca ¼ av den koldioxid människan släpper ut tas upp av haven • Kalla hav kan ta upp mer CO2 än varma hav. • Om temperaturen i atmosfär och hav stiger kommer haven att släppa ifrån sig CO2.

  22. Surt pH • De flesta organismer tål inte surt pH. • Bakterier och koraller är exempel på organismer som är mycket känsliga för surt pH. • Svaga syror t.ex. ättika används ofta i inläggningar för att förhindra bakterietillväxt.

  23. Surt regn • Vid förbränning av fossila bränslen frigörs svavel, koldioxid och kväveoxider som i kontakt med vatten bildar surt regn. • När surt regn faller ned över sjöar och land orsakar detta en försurning. • Tillfälligt, kan man behandla en försurad sjö med kalkning: Calciumhydroxid • Ca(OH)2 (s) + 2 H+(aq) Ca2+(aq) + 2 H2O(l)

  24. Buffert • Det finns ämnen som förhindrar pH förändringar. • Sådan ämnen kallas för buffert. • I blodet finns t.ex. vätekarbonat HCO3- • Vätekarbonat hindrar förändringar av pH i blodet.

  25. Baser • Baser är särskilt bra på att lösa fett. • Därför används baser i många olika typer av rengöringsmedel. • Hemma finns baser t.ex. i tvättmedel, bakpulver, rengöringsmedel som såpa, maskindiskmedel, propplösare etc.

  26. Hydroxidjoner • Till skillnad från syror som släpper ifrån sig vätejoner, H+ så släpper baser ifrån sig hydroxidjoner, OH- • Hydroxidjoner tar upp vätejoner och bildar vatten: • H+ + OH- H2O

  27. Skillnad på starka och svaga baser • Starka baser består av hydroxidjon och en positiv jon. T.ex. NaOH • I en vattenlösning frigörs hydroxidjonerna • NaOH  Na+ +OH- • Det blir många hydroxidjoner och därmed ett högt pH

  28. Starka baser • NaOH, natriumhydroxid används som propplösare, färgborttagare, vid tillverkning av tvål och pappersmassa. • KOH, kaliumhydroxid används vid tillverkning av såpa, har även förmåga att suga till sig vatten och koldioxid varför den ofta används på laboratorier

  29. Svaga baser • En svag bas t.ex. ammoniak NH3 (g) innehåller inga hydroxidjoner. • Men den kan dra till sig vätejoner från vatten och skapar på så sätt hydroxidjoner • NH3 +H2O  NH4+ + OH- • NH4+ kallas ammoniumjon • Svaga baser drar bara till sig en del vätejoner så att hydroxidjoner bildas, därmed blir pH inte så högt.

  30. Baser löser eller fräter på fett • Eftersom baser löser fett och starka baser är frätande så är starka baser särskilt farliga för ögonen. • Därför krävs särskild försiktighet med starka baser

  31. Svaga baser • Exempel på svaga baser: • Bikarbonat ingår i t.ex. bakpulver och samarin, finns även i magslemhinnan • Ammoniak ingår i många rengöringsprodukter

  32. pH 8-14 Färgar ph-papper blått Färgar BTB blått Färgar fenolftalein rosa Leder ström vilket är ett tecken på att lösningen innehåller joner Ofta hala, tvålliknande Fräter inte på metaller Löser eller fräter på fett Basers egenskaper

  33. Propplösare • När det blir stopp i avloppet. • Proppen består av fett som klistrar ihop hårstrån, hudflagor och skräp. • En propplösare fräter på fettet och omvandlar det till tvål. • Sedan kan vattnet lösa upp tvålen så att proppen kan spolas bort.

  34. Neutralisation av en syra med hjälp av en bas • Man kan neutralisera en syra med hjälp av en bas. • T.ex. HCl +NaOH • H+ +Cl- +Na+ +OH- • NaCl +H2O • Ett salt och vatten bildas • Gränsen för neutral lösning är hårfin • Då finns lika många vätejoner som hydroxidjoner

  35. Lite speciellt att neutralisera svavelsyra • Eftersom svavelsyra släpper ifrån sig vätejoner i två steg blir reaktionen med en bas lite speciell: • H2SO4 + 2NaOH  • H+ + HSO4- + 2Na+ +2OH-  • 2 H+ + SO42- + 2Na+ +2OH- • Na2SO4 +2 H2O I alla fall rent teoretiskt.Lägg märke till att det krävs dubbelt så mycket NaOH att neutralisera svavelsyra jämfört med HCl. Ändå är svavelsyra och HCl lika sura.

  36. pH-skalan

  37. Kemihistoria • Vin som förvaras för länge smakar surt. • Detta har man känt till länge. • Ämnen som smakade surt började kallas för syror. • Varför är de sura? • Lavoiser upptäckte på slutet av 1700talet att många syror innehåller syreatomer T.ex. ättiksyra CH6COOH • Därav skulle syre heta oxygéne, syrabildare på franska. • Men det stämmer inte

  38. Svante Arrhenius • Ca 100 år senare har den svenske kemisten Svante Arrhenius upptäckt joner. • Arrhenius menade att syror bildade vätejoner i vatten och baser bildade hydroxidjoner i vatten. • Detta stämmer så länge man löser syror och baser i vatten.

  39. Johannes Brønsted • 20 år senare arbetar dansken Johannes Brønsted med en teori som alltid fungerar. • Syror lämnar ifrån sig vätejoner och baser vill ta upp dem. • Syror är Protongivare och baser är Protontagare (Brønsted-Lowry)

  40. Supersyror t.ex. HSO4F fluorsvavelsyra • Det finns syror med t.ex. pH -30. • Dessa ämnen är så starka att de kan tvinga ämnen som inte alls är baser att ändå ta upp vätejoner. • Detta kan användas på ett labb för åstadkomma speciella kemiska reaktioner

  41. Supersyror inga vanliga syror • Dessa supersyror är alltså inte i vanlig bemärkelse protongivare pga att de innehåller särskilt mycket vätejoner. • De har istället förmågan att tvinga andra ämnen att lämna ifrån sig vätejoner. • T.ex. innehåller kolatomen 4 väteatomer. • Långa kolkedjor innehåller mängder med väteatomer. • En supersyra kan alltså frigöra dessa.

  42. Problem med vätejoner • Vätejonen, H+, protonen är extremt liten och förekommer egentligen aldrig ensam. • I en vattenlösning kommer den istället att reagera med vattnet och bilda en oxoniumjon H3O+. • HCl + H2O H+ +Cl- +H2O  H3O+ + Cl-

  43. Oxoniumjonen • I en neutralisationsprocess sker då egentligen: • H3O+ + OH- 2H2O • Nu jobbar vi med finalen. Tanken är att provet ska samma struktur som finalen

More Related