Anknytningsteori och affektreglering

1. Anknytningsteori och affektreglering Jan Sjunnesson Förskoledidaktik/ Barn- och ungdomsvetenskap. 23 maj 2012

2. Presentation idag • Anknytningsteori och psykoanalys • Affektreglering och neurovetenskap • Konsekvenser, förskola, forskningsprojekt paus : ) • Frågor

3. Vetenskaplig utveckling till 2000 • Biologi -1800 talet • Etiologi och evolution (Darwin) • Neurologi (Freud m fl) • Psykoanalys (Freud) • Anknytningsteori (Bowlby m fl) • Neuro (psyko) analys (Schore m fl) • Psykoneurobiologi

4. Anknytningsteorins historia • Charles Darwin (1809- 1882) • Sigmund Freud (1856- 1939) • Donald Winnicott (1896 – 1971) • John Bowlby (1907 – 1990)

5. Bowlbys experiment och observationer • Barnshemsbarn ofta borta hemifrån tidigt • Separationer föräldrar/ barn vid Tavistockklinken, London (A Freud) • Barn i skyddsrum under bomber över Londons blitz bättre än i skydd på landet • Maternal Care and Mental Health 1951 (WHO)

6. James Robertsons dokumentärfilmer av barn på sjukhus på 1950talet Protest, förtvivlan, avstängdhet www.youtube.com/watch?v=Fl1scJ3ZwOE

7. Harry Harlows experiment med apor 1950-1960tal Apmammor med filt men med spikar och kall luft föredrogs framför de kala men med mjölk www.youtube.com/watch?v=KlfOecrr6kI

8. Mary Ainsworths mor och barn i Strange situations 1960 - 70talen Observationer i Uganda och USA http://teachinghighschoolpsychology.blogspot.se/2010/01/ainsworth-strange-situation.html

9. Människans evolution & anknytning • Orörlig prematur (smalt bäcken, upprätt gång, stor hjärna) • Lätt byte. Springa bort och till. • Nomader vars barn klänger sig fast • Språk och kommunikation avgörande • Ansiktsigenkänning (25 unika uttryck) • Prägling (Lorentz)

10. Psykoanalys och anknytningsteori – känsligt förhållande • Melanie Klein • Karen Horney • Anna Freud och Dorothy Burlingham • Margret Mahler • Bowlbys kritik av skafferikärlek, fantasiobjekt

11. Bowlbys upptäckt ”De flesta människor förknippar rädsla med att springa bort från något. Men det finns en annan sida av saken. Vi springer TILL någon, oftast en person . . .Det är så skriande uppenbart, men jag tror att det är en ny tanke och en revolutionerande sådan ” (brev till hustrun Ursula B, 1958)

12. Anknytningsteoretiska begrepp • Inre arbetsmodeller (IAM) • Trygg bas • Närhet och avstånd till AP • Intersubjektivitet • Affektintoning • Mentalisering • Hierarki av AP

13. Protokonversation ”Mammiska”, ”Motherese” (här mest malayalam)

14. Fyra anknytningsmönster A Otrygg undvikande anknytning (20 %) Leker själv utan märka att AP går. Avvisar när AP åter. Minimering av affekter och hopp om tröst. Para-sympatiskt aut nervsystem. Låg cortisol. Depression B Trygg anknytning (60 % av befolkning) Ledsen när ensam, blir tröstade av AP åter. Leker igen. Jämvikt. C Otrygg ambivalent anknytning (10%) Ledsen när ensam, ej tröstade, hyperaktiva, skriker. Maximering. Sympatiskt aut nervsystem. Höga cortisolhalter (stresshormom). Ängslan D Oorganiserad anknytning (10%) Faller plötsligt, fryser (spelar död som djur), onåbara. Skräck utan lösning. AP hot och bas. Riskmiljöer. Patologier. Tre av tio barn har otrygg, en oorganiserad (riskfylld) anknytning. BO länk

15. Vetenskaplig utveckling till 2000 • Biologi -1800 talet • Etiologi och evolution (Darwin) • Neurologi (Freud m fl) • Psykoanalys (Freud) • Anknytningsteori (Bowlby m fl) • Neuro (psyko) analys (Schore m fl) • Psykoneurobiologi

16. Anknytningsforskare m fl • Peter Fonagy • Daniel Stern • Mary Main • Erik Hesse • Karlen Lyons- Ruth • Alan Sroufe • M. von IJzendoorn • Colwyn Threvarten • Allan Schore • (Jaak Panksepp, Mark Solms, Sarah Hrdy, Heinz Kohut, Eric Kandal, D.J Siegel, Myron Hofer) • Pia Risholm Mothander, Berit Hagekull, Gunilla Bohlin, Magnus Kihlbom, Tor Wennerberg, Anders Broberg, Inger Hårsman • Susan Hart, Rikard Schwartz

17. Neurovetenskap, psykoanalys, anknytningsteori och affektreglering ”Regulation theory suggests that attachment is the right brain regulation of biological synchronicity between organisms” Allan Schore, Affect regulation and the repair of the self (2003), s.42 paradigmskifte från biologisk anknytning till intersubjektiv reglerande dyad

18. Barnets hjärna • En fjärdedels vikt vid födseln • Växer med halva vikten 1 - 3 år • Efter 3 år skalar hjärnan bort onödigt, anknytningsmönster stabiliseras.

19. Hjärnans utveckling • Människohjärnan, tankar – 8 mån • Däggdjurshjärnan, emotioner– 3 mån • Reptilhjärnan, ANS - 5 veckor Tider av hög aktivitet (Chuganigruppen)

20. Schore 2009, Paradigm shift: The right brain and relational unconscious

21. De första viktiga åren • 70 % av gener uttrycks efter födelsen • Framhjärnan växer till vid år 1 när anknytning utvecklas och barnet går själv • Intoning/ Felintoning / Återintoning • APs självreglering reglerar barnet • Höger hjärnhalva för känslor, kontakt, drifter, helhet, kroppsfunktioner utvecklas från gravvecka 32 till 2 år

22. Spegelneuroner 1 mån – imiterar

23. 2 mån - Dålig syn men uppfattar ansikten • Moro- och gripreflexer (griper, klamrar fast). Ler till svar • 3 mån – prägling, fokus på ögon • 6-8 mån – objektkonstans (känslor), arbetsminne • 9 mån – gemensam uppmärksamhet och glädje med anknytningspersonen.

24. Anknytning och intersubjektivitet • Anknytningen får oss att hålla oss nära varandra så att intersubjektivitet kan utvecklas och fördjupas. • Intersubjektiviteten skapar möjligheter för anknytning att uppstå. • Två psyken skapar intersubjektivitet – men intersubjektivitet formar också de två psykena.

25. Känsloutveckling Imitation Protokonversation Affektintoning Empati Förståelse av andras intentioner Kunskap om andras och egna tillstånd Självreflexion

26. Utveckling av självet Orbitofrontala högra cortex utvecklas mest 9- 18 mån, reglerar utveckling av självet i kontakt med limbiska system, ANS. För tillit, ansikten, mentalisering Implicit relationellt minne, omedvetet APs högra hjärna möter barnets utan tal omedvetet i gester, ljud, blickar, känsel före vänstersidan utvecklats Svängingsneuroner. Limbisk resonans

27. Affekter, biologiska reaktioner på känslotillstånd Förvåning, rädsla, intresse, lidande, ilska, glädje, avsky, äckel, skam (Tomkins)

28. Gemensam affektreglering • Spädbarn oförmögna till reglera positiva/negativa affekter, upphetsning t ex • Ansikte, ögon, ljud, känsel,mentalisering • Vitalitetsaffekter, gemensam glädje • Rätt hanterad felintoning utvecklar differentiering

29. Naricisstisk deflationsaffekt Barn AP Från lust till realitetsprincip Ajabaja Skam AP älskar dig Grandiositet för lite lagom skam för mycket förödmjukande Anknytning och samhörighet, S. Hart, s. 99

30. APs förmåga att tona in sina egna affekter med barnets och spegla dem. Felintoning repareras av god AP, ej överdrivet el med distans, och lär barnet tåla stress och utveckla självreglering Medvetna inre arbetsmodeller från AP utvecklas vid trygg anknytning, men: ”Det växande spädbarnet är maximalt sårbart för icke-optimala och tillväxthämmande miljö/händelser när hjärnan växer som snabbast” (Schore)

31. Felreglering av barnhjärnan • Förhöjd planerad celldöd (overpruning) pga högt cortisol (stress) • Sämre kontakt mellan framhjärna och omedvetna lägre system leder till sämre kontroll av automatiska funktioner • Felreglering präntas in i lägre funktioner istället för bra reglering i högre • Ej rätt hanterad felintoning ger lite grund för empati och för stort/litet ego.

32. Anknytningbrister i hjärnan Insjukna delar i framhjärnan, lite kommunikation mellan höga/låga delar • A (undvikande) depression, missbruk • C (ambivalenta,skrikande) våld • D (oorganiserad) lite stress ger starka reaktioner av kamp, flykt, underkastelse

33. Förskolan • Upptäcka omsorgssvikt tidigt • Lugna kompetenta få vuxna • Lagom mycket intryck första åren • Ej stora grupper (avd och ”storavd”) • Bra barnhälsovårdskontakt och kunskap • Stabila introduktionsrutiner • Vaksamhet under 2 år

34. Små barns välbefinnande • Småbarnsgruppen (BUVA- Ingrid Engdahl, KI, SÖS, CHESS, Rylander, Niss, Kihlbom m fl ) • Tvärvetenskaplig ansökan 2013 • Tio parametrar för mäta välbefinnande i förskolebarn under 3 år • Introduktion, flera år, stor kohort

35. Bowlby (2010) En trygg bas Broberg m fl (2006) Ankytningsteori Broberg m fl (2008) Anknytningsteori i praktiken Broberg m fl (2012) Anknytningsteori i förskolan Gerhardt (2011) Kärlekens roll.Hur känslomässig närhet formar spädbarnets hjärna Hagström (2019) Kompletterande anknytningsperson på förskola. Avhandling, Malmö Hart (2008) Neuroaffektiv utvecklingspsykologi Hart (2009) Anknytning och samhörighet Hart & Schwartz (2010) Från interaktion till relation Josefsson och Linge (2011) Den mörka hemligheten Havnesköld m fl (2009) Utvecklingspsykologi Kihlbom (2003) Små barns behov och utveckling. Kihlbom, Lidholm, Niss (2010) Förskola för de yngsta Perris (1996) Ett band för livet Schore (1994) Affect regulation and the origins of self Schore (2003) Affect regulation & the repair of self Schore (2003) Affect dysregulation & disorders of self Schore (2012) The science of the art of psychotherapy Stern (2011) Ett litet barns dagbok Stern (2012) Forms of vitality Wennerberg (2010) Vi är våra relationer. Direktlänkade rapporter och artiklar Allmänna Barnhuset (2007) Att knyta an. Om små barns samspel och anknytning. Allmänna Barnhuset (2010) Att identifiera omsorgssvikt hos förskolebarn, Asp (2007) Den svenska förskolan, en planerad och strukturerad verksamhet - stöds den av anknytningsteorin ? Magisteruppsats. Stockholms universitet ,Psykologiska institutionen BO (2007) Klara färdiga, gå ! Liefvendahl (2010) Föräldraaktiv inskolning på förskolan ur ett anknytningsteoretiskt perspektiv.Specialpedaogik, Sthlm univ. www.svd.se/nyheter/idagsidan/barn-och-unga/tryggare-kan-barnen-vara_961137.svd http://www2.psykologforbundet.se/www/sp/hemsida.nsf/objectsload/PT0611/$file/PT0611.pdf Tidskriften Psykisk hälsa. (2011) Temanummer om psykisk hälsa i förskola. Nr 3/2011 Tre artiklar i Psykologtidningen 2008- 2009 av Tor Wennerberg, Böcker, artiklar mm

36. Videoklipp och webb Svenska video http://urplay.se/166756 http://urplay.se/167340 http://urplay.se/163516 http://urplay.se/169994 Engelska video http://www.myspace.com/video/wolfgang/early-childhood-brain-development-communication/57669334 http://www.youtube.com/watch?v=MD5MI-EACI0 http://www.myspace.com/video/little-t/john-bowlby-attachment-theory-across-generations/32775865 http://www.youtube.com/watch?v=Y0iocZu1mVg http://www.youtube.com/watch?v=43t5cww4NZk http://www.youtube.com/watch?v=aybKnSZ26Sw Webbsidor www.allanschore.com www.neuropsa.org.uk/society http://www.nok.se/anknytning http://varaktigrelation.se www.changeprocess.org

37. Tack !