Breddat mått på regional utveckling

1. Breddat mått på regional utveckling Ledningsgruppsmöte 31 mars

2. Nuvarande mätetal och nationella mål

3. Sammanställning, Nuvarande mätetal Metod 13 regioner Mall med kategorier, utifrån ett par RUP/RUS (17+2 kategorier) Dokumentläsning och kontakt med respektive organisation Sammanställning av RF Östsam (”vanliga resp. förekommer”) Kvalitetskontroll återstår!

4. Syfte, sammanställning av nuläge • Kartlägga ”state of the art” Varför mäter vi det vi mäter? • Det går att mäta • Mäter utifrån det regionala uppdraget • Speglar nuvarande paradigm • Kartlägga glappet mellan nuläge och förslag till bredare mätsystem

5. Vanliga mätetal (3 eller fler regioner) - Befolkningsutveckling, nettoflyttningar (kön, ålder, utr. födda) • BRP (tot, per sysselsatt, per capita, per komponent, per bransch) • Lönesumma (totalt, andel kvinnor har, andel i tjänstenäring) • Andel av BRP som investeringar i FoU, FoU i privata företagssektorn (andel av BRP) • Antal nystartade företag (tot och per inv.), Antal växande företag, antal exporterande företag (äv. andel av BRP som är varuexport) • Andel sysselsatt dagbefolkning efter bransch

6. Vanliga mätetal. • Kulturkonsumtion, (ex. andel barn och unga som besökare på muséer, scenkonst och som deltagare i programaktiviteter på muséer och scenkonst) • Energianvändning/BRP, andel förnyelsebar energi, total energianv. (även efter sektor), andel förnybart/fossilt i transportsektorn • Utsläpp av växthusgaser, luftkvalitet (partiklar/kväveoxider), marin miljö (kväve-fosforläckage) • Ohälsotal (kön, utbildningsnivå, födelseregion) andel med riskabla alkoholvanor • Nybyggnationer (med olika mätetal)

7. Vanliga mätetal • Förvärvsintensitet (även, förd kv o m, utrikes födda, utrikes födda som invandrade för tre till tio år sedan), • Andel arbetslösa (kv o m, ungdomar) • Andel långtidsarbetslösa/utanför arbetskraften/långt från arbetsmarknaden, • Andel m försörjningsstöd/kostnader för arbetsfrånvaro • Andel av befolkning/hushåll med tillgång till 100 mbit bredband • Antal resor med kollektivtrafik • Restid med bil/kollektivtrafik/cykel • Pendling (in-ut, riktad)

8. Vanliga mätetal • Andel med eftergymnasial utbildning • Utbildningsnivå (generell och för vissa åldersgrupper) • Andel unga med gymnasiebehörighet/saknar gymnasiebehörighet • Antal gästnätter (förd nationalitet, andel av gästnätter i riket) • Besöksnäringens omsättning (även per ”bransch”)

9. Nationella mål Konkreta, mätbara mål med målnivåer finns i: EU 2020 Miljöpolitiska mål Energipolitiken Transportpolitiken (främst hänsynsmålet) (Penningpolitiken) (Finanspolitiken) Indikatorer utan målnivå finns i: Jämställdhetspolitiken (budget) Folkhälsopolitiken Konkreta mål saknas för: Näringspolitik Regional tillväxt (regionernas ansvar) Samhällsplanering, bostadsmarknad, byggande Civilsamhället Kultur

10. Glappet mellan nuvarande mätetal och bredare mätsystem

11. Likheter mellan nuläge och bredare mätsystem • Utbildningsnivåer (humankapital) • Energianvändning och växthusgasutsläpp • Luftkvalitet • Marin miljö • BNP/BRP • Inkomstnivåer • Hälsa (utfall) • Utanförskap på arbetsmarknaden • Jämställdhet

12. Glappet mellan nuläge och bredare mätsystem • Nuvarande mätetal mäter ej (eller är relativt outvecklat) • Jämlikhet/fördelning av välstånd • Skuldsättning (offentlig och privat) • Arbetets kvalitet (heltid/deltid, otrygga anställningsformer, relevans för utbildning) • Tidsanvändning (Arbete/fritid/frivilliginsatser/hushållsarbete och värdet av dessa)

13. Glappet mellan nuläge och bredare mätsystem • Användning av naturresurser (jordbruksmark, skogsuttag, vattenanvändning, resurseffektivitet..) • Ekosystemtjänster (biodiversitet, fiskefångster,våtmarker.) • Farliga och främmande ämnen • Miljömässiga konsumtionsmönster • Subjektivt välbefinnande (lycka) • Social sammanhållning (socialt kapital, trygghet) • Demokratiskt engagemang

14. Glappet mellan nuläge och bredare mätsystem • Nuvarande mätetal skiljer ej på: • Positiva och negativa transaktioner (defensiva kostnader, olyckor,) • Ger ej ”analytisk” ram – hur hänger saker och ting ihop? • Hållbarhetens innebörd

15. Eller - No more bullshit as usual Hål(L)bar utveckling…

16. Hållbar utveckling - helheten Rumslig dimension: relation mellan pelare Temporal dimension: Förutsättningar för framtiden ”Summa välfärd över alla generationer”

17. Stiglitzkommissionen • Ekonomisk produktion och levnadsstandard ”Quality and quantity (serivces), income, wealth and consumptionjointly, focus on householdperspective” • Livskvalitet ”//..It includes the full range of factors that influenceswhatwevalue in living, reachingbeyondits material side.” • Hållbar utveckling – fokus på hållbarhet - ”The well-being of future generation compared to ourswilldependuponwhatresourceswe pass on to them”

18. Ekonomisk hållbarhet Samhällets kapitalstockar K = Kr + Kn + Kh + Km Svag hållbarhet: Utvecklingen är hållbar om K inte minskar. Vi konsumerar endast räntan på det samlade kapitalet Stark hållbarhet: Utvecklingen är hållbar om inte det kritiska naturkapitalet minskar Genuint sparande: Hur mycket sparar ett land för framtiden? Konventionellt mätt sparande =BNP Genuint sparande: -Drar bort kapitalförslitning -Drar bort löpande miljöskador -Lägger till nettoförändring av humankapital (utgifter på utbildning) - Räkna in nettioörändringarav naturkapital (skog, mineral..)

19. Ekologisk hållbarhet I det hållbara samhället utsätts inte naturen för systematisk.... 1. koncentrationsökning av ämnen från berggrunden (t ex fossilt kol och tungmetaller). 2. koncentrationsökning av ämnen från samhällets produktion (t ex NOx, hormonstörande ämnen). 3. undanträngning med fysiska metoder (t ex från trafikinfrastruktur, skogsskövling, överfiske). Och, i det samhället hindras inte människor systematiskt… från att tillgodose sina behov (t ex via missbruk av politisk och ekonomisk makt).

20. Social hållbarhet • Välfärd - folk ska ha en hygglig standard och leva i en trivsam miljö. Fördelningen av livets goda ska vara någorlunda rättvis. (Men var ligger det framåtsyftande? Hotad välfärd  social oro, konflikter?) • Sociala systems förmåga att lösa problem och hantera intressen – problemlösningskapaciteten/socialt kapacitetsbyggande -förmåga att hantera företagsnedläggningar, miljöproblem, utanförskap, åldrande befolkning m.m. I samhällets olika sektorer

21. OECD Your better life index framework

22. OECD Green Growthindicatorsframework