Prognostisering av kompetensbehov

1. Heidi Backman 20.3.2009 Prognostisering avkompetensbehov

2. Prognostiseringen av kompetensbehov • ger en vision om framtida förändringar i arbetslivet, om arbetsuppgifter i olika yrkesgrupper och om den kompetens som krävs i olika yrken  • kan utnyttjas när examina, utbildningsprogram, examensgrunder, läroplaner och undervisning utvecklas • ger också information till dem som står inför studie- och yrkesvalet och till arbetsplatser, som vill vara steget före • ger viktig bakgrundsinformation för prognostiseringen av kvantitativa utbildningsbehov • kallas ibland kvalitativ prognostisering, eftersom den har en kvalitativ karaktär, men resultaten kan ofta kvantifieras och klassificeras

3. Ett projekt för prognostisering av kompetensbehov (VOSE) Utbildningsstyrelsen genomför med stöd av Europeiska socialfonden (ESF) ett riksomfattande tvåspråkigt projekt för prognostisering av kompetensbehov (VOSE) under tiden 1.6.2008–31.5.2011. Målet är att utveckla en nationell modell för prognostisering av kompetensbehov. Modellen ska omfatta Prognosmetoder Prognosprocesser Prognosnätverk Ett system för informationsförmedling

4. Prognosmodellen ska gälla • yrkes-, yrkeshögskole- och universitetsutbildning • utbildning för unga och vuxna • behov på kort, medellång och lång sikt

5. De viktigaste åtgärderna inom projektet • Kartläggning av metoder som använts i Finland och EU under de senaste tio åren • Utveckling av en prognostiseringsmodell • Utveckling av ett verktyg för realtidsprognostisering i social media (arbetsnamn Prognos 2.0). • Modellen och verktyget utvecklas och testas av två piloter • En finsk pilot inom byggbranschen • En svensk pilot inom social- och hälsovården • Resultat från de två pilotbranscherna rapporteras våren 2011

6. Foredata Oy metoder

7. Metoder i Finland, t.ex. • TKTT ammattibarometri (Egentliga Finlands TE-central) • Klusteriennakointi, klusterprognostisering (en finsk specialitet) • Baronetti (Utbildningsanordnare i Satakunta) • SOTENNA (Social- och hälsovård) • Yritysharava + Kotti (Östra Finlands TE-centraler)

8. Metoder inom EU • Modeller i Storbritannien, Frankrike, Holland, Tysklandoch Sverige beskrivs • Denkvantitativaprognostiseringenäroftanationell, prognostiseringen av kompetensbehoväroftaregional (Storbritannien, Holland). Ocksåprivataaktörerfinns (Storbritannien, Frankrike) • I FrankrikeochStorbritanniengörsinomcentraladministrationenregelbundnastudier av yrkenskvalifikationskrav • Arbetsgivarnas roll ärcentralinomvuxenutbildningenochkompetensbehoven (statenfinansierar) • Delfoi- ochscenariemetodernaanvändsallmäntsamtförfrågningar, intervjuer, statistik-ochlitteraturanalys . • Klusterprognostiseringenär en finskspecialitet • Arbetsgivarförfrågningargörs av varierandeslagoch i höggradutgåendefrånnutidabrister i kunnandet • Köningår i någraländersprognostisering • AndraländerharinteESF-finansieradprognostisering

9. Den svenska pilotenSocial- och hälsovård • Kartläggning av prognosresultat, undersökningar, aktörer, nätverk och projekt (våren 2009) • Piloten och ett nätverk bildas våren 2009 – • T.ex. Edu Vuxen, Sifko, Sydkusten, Folkhälsan, Kompetenscentret, Esbo stad, branschgrupp inom yrkesutbildningen,högskolorna. Idrottsorganisationer • Arbetsseminarier • Utveckling och testning av prognosmodell, metod, verktyg • Resultat maj 2011 • STM i VOSE:s styrgrupp, Stakes i VOSE:s samarbetsgrupp • Kontakt skapas till utbildningskommissionen samt till Norra Karelens ESF-finansierade Sotenna-projekt och andra finska projekt

10. Prognos 2.0 Heidi Backman PROGNOSTISERING I RealTIDI SOCIALaMEDIer ?

11. SOCIALA MEDIER (socialt nätverk eller webb 2.0) En ny kultur för produktion ochanvändning av information En medieformsomärtillgänglig för alla Innehålletproducerashuvudsakligen av användarna (eng. user/communitygeneratedcontent) Innehålletproducerastillsammans, kollaborativt, medöppenkällkod (eng. opensource) Samma person kanbådekonsumeraochproducerainnehåll. Användarnaärintebarakonsumenter, utanaktivaaktörer. Tröskelnattpubliceraochproducerainformationärlåg Informationenspridsdirektochinnehålletgranskas i regelinteförepubliceringen

12. Öppen källkod • eng. open source • datorprogram där källkoden är tillgänglig för alla eller för många att använda, läsa, modifiera och vidaredistribuera. • Användaren kan anpassa programmet enligt sina behov. I allmänhet erbjuds sådana förändringarna tillbaka till den ursprunglige upphovsmannen, som kan välja att göra dem till en del av den officiella versionen. • Arbetet görs av ett antal personer, organisationer och företag som koordinerar sitt arbete via Internet.

13. Upphovsrätten i de sociala medierna Baramaterial, sommanharrättigheternatill, kananvändasochspridas. Tolkningen av upphovsrättenhållerpåattförändras: CreativeCommons Det finns upphovsrättsliga licenser som befrämjar spridning och kollaborativ utveckling av textdokument och delning av material. Alla kan förändra och sprida verk så länge licensen bibehålls och alla som bidragit tillskrivs sin upphovsrätt. Wikipedia använder GNU Free DocumentationLicense (GFDL eller GNU FDL). Linux har utvecklats med öppen källkod med en GPL-licens Läsmer, t.ex. Hietanen, Oksanen, Välimäki, Sosiaalisen median tekijänoikeuskysymyksistä ensimmäinen opas suomalaisille, Tampereen yliopisto

14. Sociala nätverk Individerna bildar nätverk (fi. verkosto, yhteisö, eng. community) i sociala medier. En ny kultur och kommunikation utvecklas i nätverken som formar samhället. T.ex.  Facebook – från början för universitetsstuderande, nu en nätgemenskap för 160 milj. människor (jan 2009). Växer snabbast av alla sociala nätverk. MySpace – ett nätverk i hög grad för yngre med musikintresse IRC-Galleria – populärt nätverk för finländska unga LinkedIn – en nätverkstjänst för professionella Ning – en tjänst för mindre nätverk Berusad.org, x3m:s community – communityn för finlandssvenska unga Andra sociala medietjänster, t.ex. Blogger ja Twitter (bloggtjänster) Wikipedia (öppen encyklopedi Flickr, YouTube (bild- och videotjänster) Second Life, Habbo Hotel (virtuella världar)

15. De sociala nätverken har olika karaktär Användare vill ofta hålla arbetsliv och privatliv åtskiljs. Detta är inte (ännu) möjligt på Facebook eller MySpace. Ning, som möjliggör olika nätverk, kan därför fungera bättre för t.ex. undervisning eller professionella ändamål. Nätgemenskaperna är reklamfinansierade. En reklamfri miljö kan byggas upp i vissa av nätverken.

16. Webb 2.0 - verktyg Webb 2.0-verktygen möjliggör att gemenskaper kan skapas på nätet och att innehåll kan delas enkelt, öppet och i allmänhet gratis Tim O'Reillys begrepp webb 2.0 avser de verktyg, den teknologi, som de sociala medierna utnyttjar. Sådana verktyg är t.ex. wiki, blogg, podcast, RSS-flöden, taggning Wiki wiki betyder snabbt på hawaianska. Med ordet wiki syftas oftast på en öppen wiki där allmänheten har tillgång och alla besökare hjälps åt att skriva och förbättra sidornas innehåll. I praktiken behövs kontroll och begränsningar för att förhindra spamning. Taggning innebär att man märker något med ett kategoriserande begrepp, dvs att man klassificerar. Taggningen skapar en slags metadata.

17. Forskning om sociala medier i Finland Lietsala, Katri & Sirkkunen, Esa: Social Media: Introduction to the tools and processes of participatory economy. Hypermedialaboratorio. Tampereen yliopisto 2008 (painettu kirja ja wiki), Melakoski, Cai & Sirkesalo, Sohvi & Tirronen & Helena (TAMK): "Himottaa, mutta pelottaa?" - Suomalaisen sisältötuotantoalan näkemyksiä osallistumistaloudesta ja sosiaalisesta mediasta (pdf) Salmenkivi, Sami & Nyman, Niko: Yhteisöllinen media ja muuttuva markkinointi 2.0, Talentum 2007 Erkkola, Jussi-Pekka: Sosiaalisen median käsitteestä. Lopputyö. Medialaboratorio, Taideteollinen korkeakoulu 2008. (pdf) Hietanen, Oksanen, Välimäki, Sosiaalisen median tekijänoikeuskysymyksistä ensimmäinen opas suomalaisille, Tampereen yliopisto Kalliala, Eija & Toikkanen, Tarmo: Sosiaalinen media opetuksessa. Finn Lectura, 2009. Teoksen verkkoversio.

18. Prognos 2.0 - ett verktyg för en användarskapadrealtidsprognostisering Olika fronter, sociala nätverk, plattformer, som verktyget lanseras på för att nå målgrupperna smidigt och för att uppnå en snabb process t.ex. Användarnaproducerarkunskapen LinkedIn Ettdynamiskt, flexibelt, modulärtgränssnitt En prognosmetodinbyggd i en databaspå UBS servermed en mekanismsomger en realtidsanalys En kartlägg-ning av prognos- metoder Ning, FB … Ensti OPH.fi Övrig info Övrig info

19. Möjligheter Snabbhet, realtid, informationen föråldras inte. En låg tröskel och god tillgänglighet. Möjlighet att nå stora mängder användare. Prognostiseringen får en genomskinlighet Förenar metod, processer, nätverk och informationsförmedling Användarna kan registreras och identifieras, vilket möjliggör att materialet kan grupperas enligt t.ex. olika användargrupper, region, språkgrupp, bransch, yrke, utbildningsområde, utbildningsnivå   Tjänsten kan göras mångspråkig. Internationalisering möjlig? Kan globala behov beaktas?

20. Fler möjligheter • Ett dynamiskt, flexibelt, modulärtgränssnittmöjliggörattmaterialfrånolikakällorkanförenas • Prognosresultatomkvantitativautbildningsbehovochresultatomkompetensbehov • Kort-ochlångsiktigautbildningsbehov • Ungdoms-ochvuxenutbildning • Uppgifteromolikautbildningsstadier, utbildningsområden, branscher, språkgrupper • Kvalitativinformationkankvantifierasenligt en klassificering av kompetensbehov. Heltkvalitativinformationkanocksåsamlas in, t.ex. svagasignaler, Delfoi, scenarier • Taggningkanmöjliggöraklusterbildning av prognosmaterialenligt en officiellklassificering. Klustrenutgördå metadata. • Informationkanvisualiserasocholikaalternativkansimuleras • Olikamodulerkanbyggastill

21. Riskerochhinder • Hurtäckandeblirresultatet? Alla branscherärintevälrepresenterade i socialamedier. • Hurfår vi tillförlitliginformation? Risk för lobbningochspamning. • Kan vi garanteraattindustrihemligheterintesprids? • Hurupprätthållaanvändarnasintressesåattmaterialethållsup to date? • Tjänstenmåstebeaktaocksåanvändarnasintressen • Lanseringochmarknadsföring • Tjänstenmåsteregelbundetförnyas • Ärmyndigheterredoattöppna för totalgenomskinlighet? Juridiskahinder? Kravpåreklamfriamiljöer? • Attagera i socialamedierhållerdockpåattbli lika viktigtsomattageragentemottraditionellamedier. UBS finnsredan i Second Life. • Upphovsrättsfrågorkanbegränsa. • Hinder för det tekniskaförverkligandet. UBS ITK-arkitekturochkommunikationsstrategi • Finansieringen? Resurser för upprätthållandet • För innovativt? För utmanande?

22. Generations Online in 2009 28.1.2009 Sydney Jones, Susannah Fox, PEW INTERNET & American Life Project

23. Prognos 2.0 – en tidtabell Ett allmän koncept våren 2009 Riskerna och möjligheterna samt metodkartläggningen beaktas En konceptplan hösten 2009 Köptjänst, samarbete eller anställd person Tjänsten planeras och utvecklas vidare 2010 I samarbete med piloterna och nätverk Resultat maj 2011 Pilotbranscherna

24. Konceptplaneringen En ansvarig, arbetsgrupp, piloter Möten, arbetsseminarier Metod, klassificering, webb 2.0-verktyg, socialt nätverk Vad önskar användarna? Hur hantera riskerna? Finns redan något liknande? Lansering Namn

25. Kontaktperson för den svenskspråkiga delen i VOSE Undervisningsrådet Heidi Backman heidi.backman@oph.fi 040 348 7187 VOSE:s projektchef Ulla Taipale-Lehto ulla.taipale-lehto@oph.fi 040 348 7760 VOSE:s projektassistent Seija Saari (talar svenska) seija.saari@oph.fi 040 348 7931