Den ljusnande framtiden 2016 resp 2025

1. Den ljusnande framtiden 2016 resp 2025 Fornby 2012 03 20 Gösta Andersson Inspel dag två Vägen framåt

2. HÄLSOSAMMA DALARNA Dalarnas befolkning har god hälsa och hög livskvalitet. Människor och företag vill verka, bo och skapa sin framtid här Nytänkande möter tradition – i Dalarna kan alla utvecklas.

3. Tre perspektiv • Medborgarperspektivet • Patientperspektivet/kundperspektivet • Produktions- eller leveransperspektivetOlika roller- spelas ibland av samma institutioner

4. Gemensam vision men med olika aspekter • Hälso- och sjukvårdens bidrag • Tandvårdens bidrag • Kultur och bildningsbidraget • Fastighets och servicebidraget

5. VISION allmänna förutsättningar • Medborgarperspektivet • Dalarna ingår i Region Svealand vars regionstyrelse är lokaliserad till Borlänge/Fornby? • Kommunsammanslagningar diskuteras – riktmärke ca 50 000 invånare • EU fått ytterligare ökad lagstiftningsmakt och lite mer gemensam beskattningsrätt bl a för att jämna ut sociala skillnader i välfärdssystemen • Regionernas Europa börjar ta form

6. VISION - allmänt • Sammanhållningspolitiken i Europa har lett till en utjämning av människors villkor i det utvidgade EU där nu Turkiet, samtliga länder i forna Jugoslavien m fl nu är eller är på väg att bli medlemmar. • Den gemensamma utrikespolitiken medger ett större inflytande i världspolitiken • Kittet mellan staterna bygger på utvecklade regioner som samverkar

7. Vision -allmänt • Dalarnas näringsliv har utvecklats positivt inom gruv- stål- papper och turism • Bruttoregionalprodukten ligger bland de högsta i landet. • Infrastruktursatsningar har skett med dubbelspår till de viktiga orterna utomläns liksom upprustning av vägnätet • Kollektivtrafiken inom det gamla länet är bra

8. VISION- förutsättningar Demografi(tjatigt men rätt sant) • Totalantalet i stort samma • Färre i yrkesverksam ålder • Större antal riktigt gamla • Fler friska äldre

9. Demografins fyrdubbla effekter • Större behov och kostnad hälso- och sjukvård för äldre En minskad andel i arbetsför ålder: 2. Ökad försörjningskvot 3. Fler pensionsavgångar 4. Mer konkurrens om personal

10. Ekonomi 2025 • Olika antaganden finns beroende på möjligheter till effektivisering, effekter av sjukdomsförebyggande åtgärder, prioriteringar och medfinansiering från patienten • Enl +1 metoden ett stigande gap till 2025 ca 1 miljard eller 2.50 kr i skatt

11. Så utmaningarna är… • Demografins effekter • Behovens utveckling av vård, kultur, bildning och stödjande fastighetsmiljöer och god service • Gapet mellan intäkter och kostnader/finansiering • Regionförstoring/samverkan över länsgräns • Samverkan med kommunerna

12. Utmaningarna… • Stöd till den enskildes möjligheter till egenkompetens • Ändamålsenliga system för att erbjuda samhällsservice (h o sjv, tandvård, bildning och kultur) • Ändamålsenliga fysiska miljöer och servicefunktioner • Bra kollektivtrafik

13. Teknologiutveckling allmänt • Teknologier • Virtuell teknik gör det möjligt att mötas i gemensamma rum i tredimensionella former • Artificiell intelligens är vardagsmat • Vården individualiseras och anpassas till den genetiska uppsättningens sammansättningen och till dess faktiska status (effekter av miljöpåverkan) • Robotar är i bruk och e-hälsa ett vardagligt begrepp

14. Kultur och bildning 2025 • Kultur och bildningsuppgifterna är påtagliga. Yttringarna utgör ett kitt i samhället mellan olika grupperingar med olika förutsättningar. • Men också som en del i den landstingsinterna integreringen mellan hälso- och sjukvård-tandvård-bildning-kultur-andra verksamheter för att systematiskt ta del av synergieffekter.

15. Bildning och kultur 2025 • Former för att möta ungdomens kulturbehov har utvecklats mot medskaparperspektivet • Barn och unga respekteras och möts på deras villkor • Kulturutbuden är tillgängliga även i glesbygd pga god kollektivtrafik och bättre IT möjligheter

16. Bildning och kultur 2025 • Kulturverksamheten samverkar med andra samhällsfunktioner bättre nu. Det gemensamma arbetet med kommmunerna12år tidigare underlättade • Bildningen nyttjas integrerat i annan landstingsverksamhet men har också kvar sina traditionella utmaningar. • Ökad fokus på etnicitet

17. Tandvård i ett medborgarperspektiv2025 • God munhälsa hos befolkningen. • Flera äldre invånare med allmänsjukdomar som kan påverka munhälsan i negativ riktning. • Tandvården närmat sig hälso- och sjukvården.

18. Tandvård 2025 • Tidig identifiering av riskfaktorer i samarbete med hälso- och sjukvården. • Mera medvetna patienter. • Patienterna kräver rätt vård, rätt kompetens när man behöver vård. • Lokalisation mindre viktig.

19. Tandvård i ett verksamhetsperspektiv 2025 • Stor utmaning att ta hand om allt flera äldre med många tänder och allmänmedicinska sjukdomstillstånd som kan leda till en försämrad munhälsa. • Landstinget/regionerna har planeringsansvar. • Första linjens tandvård väl utvecklad och viktig. • Nationella/regionala kompetens centra som utvecklar riktlinjer för vårdens bedrivande och också behandlar patienter med särskilda behov. • Specialisttandvården samordnad i större regioner.

20. Hälso- och sjukvård 2025 • Bred bas med förbättrat specialiststöd • Fördjupad samverkan med kommunerna • Nivåstrukturerad specialistvård som verkar över nuvarande länsgräns i ett utvecklar nätverk • Förbättrad ”prehospital” vård med helikopter i Falun? • Koncentration av utbudspunkter till färre ställen

21. Politiskt/ekonomiskt perspektiv 2025 • Vårdens resultat och kostnader måste vägas mot den nytta man gör för en enskilde patienten resp samhället • Det gäller både att skapa det goda samhället och att skapa individuella mervärden för individen • Det övergripande ekonomiska perspektivet är inte att hälso- och sjukvården skapar vinster utan att insatserna medför hälsovinster/gott liv för patienter/medborgare. Det räcker inte att enskilda enheter presterar goda medicinska resultat – det är helheten som räknas

22. Politiskt/ekonomiskt perspektiv 2025 • Hälso- och sjukvårdssystemet hålls samma och utvecklas utifrån befolkningens behov genom en beställarfunktion som arbetar på uppdrag av den politiska ledningen • Beställarfunktionen har skapat relevanta ersättningssystem för att hushålla med givna resurser samtidigt som ett innovativt klimat uppmuntras • Ekonomi, vårdens kvalitet och befolkningens behov följs upp och är grund för förnyade uppdrag

23. Vi äger själva framtidslösningarna Strukturella åtgärder Öppnare vårdformer Vård o info på distans E-hälsa Telemedicin Samverkan med kommunerna Specialisering sjukhus Utbudsbegränsningar Upphandling Uppföljning o återkoppling Vårdnära agerande Kritisk granskning av metoder Ökad produktivitet Ökad effektivitet Processer för bättre vårdflöden Minska vårdskador och VRI Hälsofrämjande o förebyggande Ökad egenvård

25. Standardutveckling ökad köpkraft 1980-2005: 1 procent per år mer än demografiska behov • Väl pålästa • Kan behandlingsalternativen • Nyaste tekniken • Tillgänglighet • Valfrihet • Individuellt utformade tjänster

26. Kostnader för sjukdomsgrupper sluten vård 2008 Rött = Äldre 65- står för mer än hälften av kostnaderna Källa: KPP Österg

27. Ökade kostnader mellan 2010 och 2020 (KPP Östergötland)

28. Vårdformernas metamorfos Omvandling från sluten till öppen vård Integrerade vårdformer med fokus på Hemsjukvård-Öppenvård-Dagsjukvård En av de viktigaste strategiska framtidsfrågorna

29. Patientperspektiv 2025 • Tillgång till välutvecklad hälso- och sjukvård med främjande perspektiv • Jag får relevant beslutsstöd i mina val av åtgärder för att hålla mig frisk och mina upplevelser av hälsoproblem är vägledande i hälso- och sjukvårdsinsatserna • Mina upplevelser av vårdens kvalitet tas tillvara i utvecklingen av hälso- och sjukvården

30. Patient 2025 • Befolkningen får erbjudande om olika screeningundersökniningar och coachande samtal om livsstil. Som komplement finns hemsidor och humanoider som t ex följer med på morgonpromenad

31. Patientperspektiv 2025 • Vid sjukdom kontaktar jag ett hälsocentrum som är integrerat i kommunens vård och omsorgssystem • Hemma fyller jag i uppgifter som är relevanta för symtomen och tipsas om olika informationskällor • Vid allvarliga tillstånd kan jag få besök i hemmet av akutpersonal från den prehospitala vården

32. PAT PERSP 2025 • Kirurgiska ingrepp sker vanligen via dagkirurgi på valfritt ställe inom regionkommunen • Kollektivtrafiken är utbyggd så att tillgängligheten är god till hälso- och sjukvårdscentra

33. Ett sätt att dissekera matrisorganisationen…. RESURS Faktorer som i huvudsak stärker resursorganisation Faktorer som stärker både resurs- organisation och vårdprocesserna PROCESS Faktorer som i huvudsak stärker vårdprocesserna

34. Produktionsperspektivet 2025 • Den specialiserade vården är strukturerad i kostnadseffektiva enheter • Vårdlotsar/coacher finns tillgängliga för stöd till patienten att hålla samman vårdflödet och bidra med stöd åt egenansvaret för sin hälsa • Kvaliteten i vårdåtgärderna har ökat • Den nära vården har resurser för att klara ett ökat stöd för den ”vanligaste” patienten

35. Produktion 2025 • Verksamheterna bedrivs såväl i privat som offentlig regi men med offentlig styrning och finansiering • Verksamheterna är också tillåtna att erbjuda vård åt andra kunder/patienter t ex de med tilläggsförsäkring. Det offentliga åtagandet ska dock prioriteras högst

36. Produktionsperspektivet 2025 • Det nära sjukvårdssystemet • utgör basen i hälso- och sjukvården • Nära samverkan med den specialiserade vården genom virtuella IT-baserade nätverk • Är strukturerat för att möta olika gruppers särskilda behov - i hemmet/SÄBO och på mottagning • mest sjuka äldre, • patienter med kroniska sjukdomar, • patienter med vanliga sjukdomar somatiska som psykiatriska • ”rådgivning” kring livsstil, psykosociala och psykosomatiska tillstånd

37. Produktionsperspektivet 2025 • Prehospitala vården • Diagnostik och behandling direkt i den egna bostaden • Vid behov vård under transport till akutsjukhus – ambulans eller luftburen vård i helikopter eller flygplan (den luftburna vården är nationellt organiserad) • Akutsjukhus = specialiserade centra för akutbehandling av t ex stroke, hjärtpatienter och traumapatienter

38. Produktionsperspektivet 2025 • Den planerade specialiserade vården • Nivåstrukturerad och samordnad för att kunna upprätthålla hög kvalitet och kompetens och därmed subspecialiserad • Hög tillgänglighet • Valfrihet • Dagverksamhet

39. Fastighetsservice 2025 • Lokalförsörjning sker nu i samverkan med övriga landsting i sjukvårdsregionen. Ett gemensamt bolag erbjuder service till såväl landsting som kommunal verksamhet • Utbudet följer de uppkomna överenskommelserna om fördelning av specialiserad vård mellan landstingen

40. LANDSTINGSSERVICE 2025 MILJÖ • Ekologisk mat • Alternativa bränslen • Avfall Martin Ekberg

41. 2016 Landstinget Dalarnas kärnverksamheter; • Hälso- och sjukvård • Tandvård • Kultur och bildning • Fastighetsförsörjning • Service

42. Målbild 2016 hälso och sjukvård Patientens och invånarens samlade hälso och sjukvårdsbehov samt fria val möts av ett flexibelt vårdutbud där hälsofrämjande perspektiv och patientens aktiva deltagande och medicinska behov står i centrum. En kunskapsbaserad, ändamålsenlig, säker och tillgänglig vård ges på lika villkor för alla.

43. Inkomst Integrerad Vårdlogik FoU Kunskapsunderlag Nationella riktlinjer HTA Utbildning Ledtider Samtidig Organisation Vårdprogram Implementering Etnicitet Med teknisk utv Kön Processer Faktadok Gruppv skilln Tillgänglig Uppföljning Sverige MPG/RMPG Kunskapsbaserad LJL Geogrskillnader Erfarenhet Jämlik Öppnajämförelser Specialisering Närvård Enkäter Transparens Schemaläggn Central/decentral. Säkerhetskultur Kvalregister God vård 2020 Personalplanering 14pprogr Säker Systematik Effektiv Långsiktigplan Ronder Strama EMBARGO Ledningssystem Horisontal Prioritering Proaktiv styrn Mätningar VRI, GTT. Avvikelser Budgetprocessen Läkemedl Behovsplanering Patientfokuserad Kunskapssökande Informerad Globalisering Flexkomp utny Helhetsperspektiv Webben Individualiserad Valfrihet Kvalitet Vårdplatser Fördelnöv/sv Aktivtdeltagande Vårdpersnyroll Multisjuka Metoderrådg Hälsoinrlivskval. Vårdtider Teamarbete Behandlalt Mobilvård Dagkirurgi Palliativa Hälsostyrning Självdiagnos Egenuppf. Rådgivning Öppenvård Akutv Närstående Barn,ungdom Förebyggande Överorggränser Egenvård Planerad

44. Strategiska utvecklingsområden Hälsa Partnerskap/Patientens fokus Styrning och ledning Kunskapsstyrning Dynamisk föränderlig hälso- och sjukvård e-hälsa Kompetensförsörjning och ledarskap

45. Tandvård 2016 • Fler äldre med tänder i behåll men i behov av tandvård • Särskilt fokus på invandrare • Kompetensförsöjningen bör säkerställas • Ökad integration med hälso-och sjukvården är påbörjad • Eget bolag för folktandvård?

46. Nuläge tandvård i ett medborgarperspektiv Allt flera äldre med flera egna tänder och avancerade protetiska konstruktioner. God tandhälsa inom barn- och ungdomstandvården.

47. fortsättning… • Ungdomar avstår från regelbunden tandvård. • Frisktandvård utan statligt stöd. • Stort nyttjande av sociala medier. • Förhållandevis lätt att få kontakt med tandvården. • Valfrihet efter pris ej slagit igenom. • Allt flera asylsökande med dålig munhälsa.

48. Nuläge tandvård i ett ekonomiperspektiv • Stor offentlig finansiering av vuxentandvård i Sverige jämfört med övriga EU länder. • Stödets inriktning är att dels ge ett skydd mot höga kostnader, dels via ett allmänt tandvårdsbidrag stimulera till regelbunden tandvård. • Högkostnadsskyddet fungerar, dock inte stimulansen till regelbunden tandvård. • Folktandvården Sverige utvecklat en egen modell, Frisktandvård, för att stimulera till regelbundenhet och förebyggande tandvård.

49. fortsättning… • Utöver allmänna tandvårdsstödet finns ett särskilt tandvårdsstöd till vissa personer med funktionshinder eller har ett definierat behov av särskild omsorg (LT). • Huvudsakligen betalar patienterna enligt hälso- och sjukvårdens avgiftssystem. • 2013-01-01 införs ”tredje steget”. Omfattar personer med vissa medicinska diagnoser. • Stödet består antingen av att ett särskilt tandvårdsbidrag utgår (FK) alternativt att patienten betalar hälso- och sjukvårdsavgift (LT).

50. fortsättning… • Tandvård skall bedrivas i full konkurrens och på lika villkor. • Landstingets kostnader skall redovisas enligt samma modell för alla oavsett driftsformer. • Inga fria nyttigheter får förekomma. • Inget avdrag för ingående moms. • Särredovisning av vuxentandvård och barn- och ungdomstandvård. • Regelverket driver på utvecklandet av andra driftsformer än ren förvaltningsdrift.