1 / 96

Vad s ger vi att vi g r G r vi vad vi s ger att vi g r G r det n gon skillnad

Vad s

onan
Download Presentation

Vad s ger vi att vi g r G r vi vad vi s ger att vi g r G r det n gon skillnad

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript


    2. Vad säger vi att vi gör Gör vi vad vi säger att vi gör Gör det någon skillnad

    3. Salutogenes Begriplighet ( Hur, vad och när gör vi vad med vem och vilka hypoteser har vi om varför ska göra vad och när osv ) Hanterbarhet ( Vad krävs av organisationen, individen för att vi skall kunna göra det vi anser bäst ) Meningsfullhet ( Hur vet vi att det vi gör hjälper, feedback )

    6. För att metoden skall vara kunskapsbaserad krävs Empirisk definerade målgruppskriterier Standardiserad utbildning till utövarna Strukturerade interventioner beskrivna i en manual eller handbok Predefinerade kärnkomponenter eller rättningslinjer Kontroll av behandlingsintegriten: att praktiken överensstämmer med kärnkomponenterna i metoden ( program, intervention, insats eller praktik)

    7. Manualiserad yrkesroll Innovation: Manualens gränser och kärnkomponenter diskuteras och ifrågasätts. Nya verktyg utvecklas för att följa och anpassa behandlingen till kärnkomponenterna Aktiva Teoretiska diskussioner / hypotesbildning: Manualens teorier metoder diskuteras och hypoteser prövas efter klienternas behov och deras sociala sammanhang. Organisationen står bakom kärnkomponenterna i manualen och kan skydda metoden från att urvattnas eller drifta bort Manualen går att utvärdera

    9. Mapping Problem to Intervention for Moderate to High Risk Youth

    11. Implementerings processen Undersökning hinder och möjligheter. Personal, organisation , vårdgrannar, ekonomi mm ( readiness ) Implementeringsplan Utbildning Handledning/konsultation Utvärdering/addherence Certifiering

    12.

    15. Kärnkomponenter i sena familjeinterventioner Framgångsrika familjeinterventioner syftar till att engagera familjen i aktiviteter som främjar positiva former av familjesammanhållning och engagemang. t ex kommunikationsträning, problemlösning och konflikthantering Risk och hälsofaktorer som har att göra med familjen och den utvecklingsmässiga övergången från barndom till ungdomsår (metaanalyser Woolfenden, Williams& Peat 2003)

    16. Effektiva program använder sig av interaktiva strategier för att lära ut färdigheter till föräldrar och deras barn som innehåller övning och återkoppling De ger hemläxor och hjälper sedan familjen att förfina färdigheter som fungerar och förändra dem som inte fungerar De använder sig av familjeinterventioner som främjar familjens engagemang, samarbetsvilja och vilja att investera i programmet Anledningen till att familjen stannar kvar och engagerar sig i interventionerna är att programmet når ut till familjen att programmet främjar ett konsekvent och respektfullt samspel mellan programansvariga och familjen samt att man minimerar praktiska hinder för deltagande ( tider, transporter mm )

    21. Risk och resurs inventering i livsområden ( BBIC ) Hälsa Fysisk och psykisk hälsa, t ex sjukdomar, funktionshinder, förebyggande hälsovård Kost Motion Hälsorisker, t ex olycksfall, missbruk av alkohol och droger Utbildning För barn 0-5 år Barnet allmänna inlärning Respons på uppmärksamhet från vuxna och barn Tal och kommunikation Nyfikenhet och vilja att utforska omgivningen Barnomsorg -trivsel, kamrat- och vuxenkontakter, ev stöd För barn/unga 5 år eller äldre Prestationer och inlärning Skolsituation -trivsel, kamrat- och vuxenkontakter, ev stöd Läxor och vuxenstöd Fritid Arbete/praktik Identitet Självbild Ursprung Familj och sociala relationer Vuxenomsorg Relationer Socialt uppträdande Utseende - klädsel, hygien Kommunikation och uppträdande Känslo- och beteendemässig utveckling Samspel Beteende, inklusive kriminalitet Oro och symtom Utsatthet, te x våld/övergrepp Att klara sig själv Dagligt liv – förmåga att klara dagliga rutiner med hänsyn till ålder och mognad Riskhantering x

    29. Riskfaktorer i en utvecklingsmodell

    36. Socialinlärningsteori - Coercion Theory

    37. Socialinlärningsteori-(Coercion Theory) fyra faser FAS 1: -Tidigt lär sig barnet genom gnäll, skrik, ignorering, och vägran att lyda, att han kan få sina föräldrar att backa och sluta ställa krav -När detta händer om och om igen lär sig barnet ej att samarbeta och lyda

    38. Steg 2 -Barnet börjar skolan och interagerar med barn och vuxna på samma negativa sätt -Andra vuxna och barn börjar undvika honom -Hans föräldrar undviker också honom eftersom han är “jobbig” -Han lämnas att göra mer och mer som han själv vill

    39. Steg3 Den unge börjar vara ute med kompisar som är som han själv, saknar sociala färdigheter Han kommer I kontakt med allt fler asociala ungdomar, jämnåriga eller äldre Han lär sig allt fler asociala färdigheter

    40. På bakgrund av detta…. Började forskare studera vilka sorters behandling som är mest effektiv för att hindra en sådan utveckling….

    41. ……. …lär föräldrarna följa upp sina barn …lär föräldrarna att vara konsekventa …som har fungerande uppfostringsmetoder i en stödjande miljö

    44. Eskalerande tvingande process -Borsta tänderna -Du måste -Du ska bara var tyst -Du får indragen veckopeng -Och utegångs förbud -Nej -Håll truten -Djävla idiot -Det skiter väl jag i Börjar sparka och skrik

    45. Tvingande processer innebär att barnet lär sig undvika föräldrakrav kritik genom att öka sitt negativa beteende, vilket leder till ökade negativa föräldrainteraktioner. De negativa responserna förstärker barnets avvikande beteende. Studier visar att en varm och positiv bindning/anknytning mellan föräldrar och barn leder till bättre kommunikation och föräldrastrategier och mer socialt kompetenta barn (Baumrind 1971). Men det är också viktigt att tänka sig att föräldrarnas svårigheter uppkommit utifrån att de samspelar med ett barn med ovanligt svårt temperament. Barnet visar få positiva verbala och ickeverbala beteenden (skratt, leenden, entusiasm, etc.) dvs. är mindre responsivt än andra barn. Barnet visar negativa ickeverbala gester, uttryck och toner i rösten i samspelet med både mamma och pappa. Barnet verkar deprimerat vilket leder till negativa spiraler av dåliga interaktioner mellan barn och föräldrar. Det finns många studier som visar att depression och psykisk ohälsa hos mammor samt kriminalitet och alkoholism hos pappor ökar risken för att barn utvecklar svåra utagerande beteenden

    46. Tvingande processer ( inlärd hopplöshet ) Fas 1: Trampa vatten Föräldrarna uppger att problemen började i samband med födelsen. Spädbarnet skrek mycket och drog sig undan fysisk beröring. Föräldrarna lyckades inte lugna barnet. Föräldrarna hoppades att beteendet skulle mogna bort. Förklaringen stöddes av professionella på mödravårdscentraler. Inga speciella insatser gjordes.

    47. Fas 2: Problemen erkänns När barnet var tre år började föräldrarna inse att deras barn skiljde sig från andra. Föräldrarna söker efter förklaringar och orsaker, de börjar skuldbelägga sig själva. Ofta blir sökandet efter orsaker ett led i en coping-process, som innehåller problemlösning och emotionell reglering. Försök med speciell mat, sovtider, rutiner, m.m prövas. Mammorna funderade kring omständigheterna kring graviditet och förlossning. Föräldrarna letar efter orsaker i skolmiljön. De byter dagis/skola i hopp om att hitta lärare som bättre kan hantera barnets behov. Letandet efter orsaker har också en funktion av emotionell reglering t.ex. när föräldrarna analyserar sin egen barndom. Speciellt papporna kunde berätta att de haft liknande problem med aggressioner när de var små. För de flesta blir detta en process där de reflekterar över både inre och yttre orsaker till beteendet. Medvetna om sina egna begränsningar skapas känslor av skuld. Föräldrarna har ofta många professionella kontakter och får där ytterligare olika förklaringar till barnets beteende.

    48. Fas 3: Inlärd hjälplöshet Denna fas präglas av en övergång från självförebråelser och desperata försök att förstå och hantera problemen till en känsla av uppgivenhet. Föräldrarna prövar det mesta; utegångsförbud, indragen veckopeng, utskällning och ibland fysisk bestraffning. En del söker hjälp på BuP och socialtjänsten. Dessa ansträngningar kan betecknas som en desperat jakt efter lösningar som gör att de får svårt att ha tid och ork att hålla fast vid strategier över tid. Föräldrarna beskriver att de känner sig som invaderade och paralyserade av barnets problem. De känner sig som offer och gisslan samt att barnet är ute efter dem. De upplever att det är barnet som styr och kontrollerar familjens liv. Kontrollförlusten och självförebråelserna sätter igång negativa spiraler av vredesutbrott – fysisk bestraffning – skuld – ånger – tillbakadragenhet och uppgivande av gränssättning som leder till ökat aggressivt beteende hos barnet. Föräldrarnas upplevelse av att de har investerat enormt mycket i sitt barn utan att få något tillbaka är något som föräldrarna har svårast att acceptera.

    49. Inlärd hopplöshet Hörnstenen i tankarna om inlärd hopplöshet är hypotesen att personer som har erfarenheter av att inte ha kontroll över vad som händer dem ofta utvecklar motivations-, kognitiva och emotionella underskott. Motivationsunderskottet tar sig uttryck i minskade försök till frivilliga förändringar. Det kognitiva underskottet visar sig i tron om att det ändå inte kommer att fungera och det emotionella underskottet visar sig som depressiva affekter. (Seligman 1975).

    50. Kommunikation- Expressed Emotion Försvarsinställd kommunikation Kritik/klander Fientlighet Kontroll Överlägsenhet Likgiltighet Stödjande kommunikation Genuint informativt Sökande/givande Spontan problemlösning Empati Igenkännande likhet x

    53. En regelbunden systematisk bedömning, dokumentation och en upprepad bedömning av klienter efter insats ger möjlighet att erbjuda insatser som visat sig vara verksamma för klienter med en liknande livssituation. Den systematiska bedömningen ger möjlighet att reflektera kring resultat vad är bra vad behöver förstärkas. Vad är inte bra och hur kan det förbättras. Systematisk bedömning kan öka samarbetet mellan forskning och kliniskt arbete. På nationell nivå kan den systematiska bedömningen ge bidrag till nationell statistik över klienter och insatsers resultat.

    54. socialstyrelsens slutrapport redovisning av regeringsuppdrag 2001-2003 För en kunskapsbaserad socialtjänst Standardiserade bedömningsmetoder: Metoder som mäter måluppfyllelse ( Klient och behandlare sätter upp mål måluppfyllelsen kan följas upp kvalitativt eller standardiserat ) Formulär som täcker livsområden ( Behovs analys används till grund för; utredning, beslut av insats, behandlingsplanering och uppföljning ) Formulär koncentreras till ett särskilt livsområden ( Klienten tillfrågas mer djupgående om sin situation t ex vardagssituation, familjefunktion ) Formulär som mäter klientens upplevelse av insatsen ( om de är nöjda om de har fått hjälp )

    55. verktyg Standardiserad metod för att regelbundet bedöma klientens hjälpbehov och situation utifrån klientens uppgifter Formulären skall ställa relevanta frågor som besvaras genom intervjuer, självskattning och observation Vetenskapligt prövade formulär Data bör sammanställas så att man ser resultaten på individ, grupp och verksamhetsnivå.

    56. Multipla orsaker till antisocialt beteende. Följande samband är dokumenterade av olika forskargrupper. Individuella svårigheter: Familjerelationer: Samvaro med avvikande kompisar: Skolsvårigheter: Grannskap och närsamhälle:

    69. Systemteori ( Bateson, Haley & Weakland 1956 ) Från mekaniskt, linjärt fokus ( orsak-verkan) till ett perspektiv som förstår orsakssammanhang i form av samtidigt, ömsesidigt influerande och sammanhängande fenomen. Helheten är större än summan av delarna Antisocialt beteende är enligt systemteorin en funktion av dynamiska interaktioner mellan element från hela systemet och mellan systemet och den kringliggande ekologin

    70. En systemisk terapeut utforskar: hur föräldrarnas uppfostringsstrategier påverkar barnets beteende hur barnets beteende påverkar föräldrarnas beteende Hur föräldrarnas förhållande till barnets beteende hänger samman med föräldrarnas äktenskapliga förhållande Hur barnets beteenden påverkar omgivningen. Barnets förhållande till skolan Barnets förhållande till jämnåriga Barnets förhållande till släktingar

    71. En socialekolog antar att barnets antisociala beteende också är influerat av: Miljöer och personer som inte kommer i direkt kontakt med barnet. Te x föräldrarnas arbetsförhållande, mediavåld mm Ett bredare och talrikare kontextuellt inflytande t ex kan ett barns framgångar i skolan både bero på samarbetet mellan skola och hem och på hur och vad som undervisas i skolan. T ex kan mammans bristande stöd till skolans disciplinära åtgärder hänga samman med en konflikt mellan henne och hennes man när det gäller uppfostringsstrategier, en tidigare konflikt mellan mamman och skolans personal kan påverka, liksom mammans depressiva symtom etc.

    72. Social inlärningsteori Utgångspunkten är att mänskligt beteende i stort sett är inlärt via socialisering, uppfostran, modellinlärning etc. Det som formar beteendet är företrädesvis belöning av olika beteenden (bestraffning mindre effektivt) Oönskade beteenden lyfts inte fram utan negligeras. Önskade beteenden synliggörs, stöds och förstärks Beteendebeskrivningar är därför viktiga

    73. IHF Engagemangsfasen Undersökningsfasen Beteendeförändringsfasen Generaliseringsfasen (empowerment)

    74. Utrednings och behandlingsprocessen

    78. Teamträffar Checklistor Vad har hänt Filma teammöten/observatör Journal Digital PBI Problembaserad inlärning Skattning av ärendetyngd på respektive roll MST cirklar Vem gör vad och på vilken nivå Intensitet 1 gång i veckan- Moment Alla skall vara föbereda Internhandledning Checkar av arbetsplan, delmål MST analys FFT:s behovshierarki Beröm Poänglistor, skolkort Handleda varandra i teamen Coachning Trygg genom att veta vad som skall göras nästa vecka, alla aktörer skall Hur skall informationen förmedlas Följa upp förra veckans interventioner Planera nästa veckas intervention Vilka medel skall vi använda? Sammanhangsmarkering utifrån faser samt arbetsplan Vilka hinder finns det, hur förstå, hur skall vi ta förbi dessa hinder Hjälp – kan du hjälpa mig Sammanfattning av vad vi bestämt Positiva stunder Tecken på framsteg

    79. Samordnaren Detta säger vi idag Samordnarens funktioner Hälso - riskfaktorer inom Livsområden Multisystemisk analys Analys av sociala färdigheter Arbetsplan Nätverksmöte Verktyg för intern handledning Styrkor/svagheter sammanfattning

    80. Samordnare – funktioner i Familjeforum Sammanställer arbetsplan Kallar till möten Kontakter med myndigheter/uppdragsgivare Person som övriga i teamet kan referera till och på så sätt hålla sig neutrala i olika interventioner Driver ärendet vidare

    81. Samordnares roll i olika faser Engagemangsfas Kontakt med myndigheter Information och erfarenheter Ge bild av hur samarbetet kommer kunna att se ut Undersökningsfas Hålla koll på att alla i teamet Kartläggning samlar in information som behövs för kartläggningen Sammanställa arbetsplan Beteendeförändrings Ge uppdragsgivare rapporter och generaliseringsfas Intern handledning Praktik och arbete ”Referensperson”

    82. Samordnaren ansvarar för att följande görs och diskuteras inom teamet i undersökningsfasen Nätverkskarta, genogram (tregenerations), livslinje tillsammans med familjen. Var finns resurserna och var finns hindren för förändringar och lösningar. Vilka riskfaktorer respektive hälsofaktorer finns det inom olika livsområden Rita en tidsaxel för när och hur tidigare problem bemöts. Finns missbruk, psykiska åkommor i släkten Vad är föräldrarnas och ungdomens ”teori” om sin barn/ungdoms beteende Hur var det i familjen innan problemen började Hur kommer det att se ut i familjen när problemen är lösta Vad har familjen gjort för lösningsförsök som fungerat/inte fungerat ( obs undvik att ge lösningsförlag i undersökningsfasen ) x

    83. Risk och resurs inventering i livsområden (BBIC) Hälsa Fysisk och psykisk hälsa, t ex sjukdomar, funktionshinder, förebyggande hälsovård Kost Motion Hälsorisker, t ex olycksfall, missbruk av alkohol och droger Utbildning För barn 0-5 år Barnet allmänna inlärning Respons på uppmärksamhet från vuxna och barn Tal och kommunikation Nyfikenhet och vilja att utforska omgivningen Barnomsorg -trivsel, kamrat- och vuxenkontakter, ev stöd För barn/unga 5 år eller äldre Prestationer och inlärning Skolsituation -trivsel, kamrat- och vuxenkontakter, ev stöd Läxor och vuxenstöd Fritid Arbete/praktik identitet Självbild Ursprung Familj och sociala relationer VuxenoImsorg Relationer Socialt uppträdande Utseende - klädsel, hygien Kommunikation och uppträdande Känslo- och beteendemässig utveckling Samspel Beteende, inklusive kriminalitet Oro och symtom Utsatthet, te x våld/övergrepp Att klara sig själv Dagligt liv – förmåga att klara dagliga rutiner med hänsyn till ålder och mognad Riskhantering x Andlighet

    86. nio principer för multisystemisk behandling ( Hengeler ) Det har gjorts en analys av vad det är för faktorer som förstärker och bevarar problemet och det finns en förståelse för sambandet mellan problemet och ett socialt kontext (sammanhang). Teamet har undersökt resurserna i systemet för att hitta positiva ingångar till att se det friska som hävstång för förändring. Mål och medel är utformade så att de ökar ansvarsfullt beteende i och omkring familjen Målen ska vara formulerade i närvaro och beteendetermer. De ska vara handlingsinriktade. Målen/medlen ska vara inriktade beteendesekvenser mellan olika system. Målen/medlen ska vara anpassade till ungdomens/barnets ålder och utveckling Målen och medlen ska vara utformade så att de kräver dagliga ansträngningar från familjemedlemmar Mål och medel ska utvärderas ur olika perspektiv skola/familj/ungdom/syskon/fritid Behandlingsinsatserna ska inte göra familjen beroende av behandlarna eller behandlingen. x

    87. Sociala interaktioner och färdigheter. Hur ser ungdomens; sätt att knyta relationer ut? Har ungdomen svårt att ta initiativ till interaktioner med andra ungdomar? Hur kommer man med i en kamratgrupp osv. kommunikationsfärdigheter ut? Hur ställer man frågor för att få igång ett samtal? Hur berättar man om sig själv och fördjupar vänskap? samarbetsförmåga ut? Hur är ungdomens förmåga till samarbete, balansera att ge och ta? problem och konfliktlösnings förmåga ut? x Social skills training (Le Croy 1994)

    88. Arbetsplan Behandlingssamordnaren formulerar en arbetsplan där alla aktörers (ungdomens, föräldrarnas, ev. syskons, skolans, socialförvaltningens) mål ( långsiktiga ) finns med och vad som skulle vara ett första tecken på att målet går mot uppfyllelse. (kortsiktiga mål) Vidare beskrivs i arbetsplanen vem som gör vad och hur ofta behandlarna träffar familjen och ungdomen/barnet. x

    89. Uppstartsmöte När undersökningsfasen avslutas kallas till ett uppstartsmöte där alla aktörer träffas för att gå igenom arbetsplanen. Behandlingssamordnaren håller mötet och låter var och en utrycka vad som talar för att målen i arbetsplanen kommer gå mot uppfyllelse. Vidare går man igenom vilken oro som finns och vad som kan hindra målen från att gå mot uppfyllelse. Tider för uppföljningsmöten görs upp. Alla informeras om rätten att kalla in krismöte Frågor om sekretess och informations utbyte diskuteras och bestäms. Det optimala är om familjen godkänner att de professionella systemen kan prata med varandra om stödet till ungdomen/barnet och familjen.

    90. Verktyg i rollen som intern handledare Problematisera! Arbetsplanen – utgå alltid från den. Vad står? Vilka mål finns? Vilka medel? Har mål uppfyllts – på väg att uppfyllas? Om inte – varför? När ett mål inte uppnåtts är det antingen fel på målet eller på medlet eller båda delarna. Vad kan göras annorlunda? Alla förändringar skall skrivas in i arbetsplanen Hur ser flödesschema för informationen ut? Kan det se olika ut?

    91. Olika domäner Produktionsdomän – Den domän där frågor som härrör uppdragsgivare, ledning hör hemma Behandlingsdomän - Den domän där frågor som härrör teamets mål och medel – insatser hör hemma Etisk domän – Den domän där frågor om insats/intervention är berättigad utifrån den egna arbetsplatsen policy – ideologier hör hemma

    92. Verktyg i rollen som intern handledare Domänmedvetenhet – många oklarheter kan förtydligas genom domänmedvetenhet. I vilken domän hör problemet hemma? Vem äger problemet? Var finns svaret – lösningen på problemet? Försöker vi lösa problemet i ”fel” domän? (Till exempel använder vi medel i behandlingsdomänen för att kompensera problem som bör lyftas till produktionsdomänen?)

    93. Verktyg i rollen som intern handledare Frågor Varför? Vad är problemet? Utforskande frågor – för att klargöra och tolka vad som sägs. Fråga efter exempel och konkretisera –       Fråga efter antaganden och föreställningar - hur tänker du…hur gör du…vad menar du…vad ser du….   Ledande frågor - frågor för att bevisa antaganden eller föreställningar. –       Fråga efter konsekvenser av ett antagande –       Ge exempel på en hypotetisk situation - ”om det är som du tror, vad skulle hända om…” Samordnarens ansvar är att alla team medlemmarnas tillfrågas kring ärendet Dagordning till varje team träff (kolla UO:s anteckningar) Teamträff inför uppföljningsmöte? (Från Sokrautiska metoden)

    95. Svårigheter och styrkor Svårigheter Att behålla utanförperspektivet Att utmana utan att provocera Att ha särställning mot kolleger Stressdumpning – hur skyddas samordnaren från allt för mycket information? Att gå in och vikariera i andra team roller skall ej göras Att få auktoritet av gruppen för att kunna hålla både struktur och process

    96. Vanliga misstag Utgår inte från arbetsplanen Ingen problematisering – det blir en lägesrapport Inte tillräckligt utforskande – tolkar svar istället för förtydligande genom frågor Vill hitta snabba lösningar För mycket samförstånd med teamet – tappar särställningen; blir en del av systemet Utmanar inte teamet i deras föreställningar x

    97. Sammanfattning Systemteori – behandlare blir en del av systemet Samordnaren är en person som står utanför systemet men med inblick i det Samordnaren kan ha olika roller i olika delar av insats En arbetsplan i närvarotermer – mål och medel - blir samordnarens (och teamets) viktigaste kompass i arbetet

More Related