Penningpolitisk rapport Februari 2012

1. Penningpolitisk rapportFebruari 2012

2. Diagram 1.1. Tillväxten i världen och i SverigeÅrlig procentuell förändring, kalenderkorrigerade data Källor: IMF, SCB och Riksbanken

3. Diagram 1.2. BNP med osäkerhetsintervallÅrlig procentuell förändring, säsongsrensade data Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade på Riksbankens historiska prognosfel. För BNP råder det osäkerhet även om utfallen eftersom nationalräkenskaperna revideras flera år efter första publicering. Källor: SCB och Riksbanken

4. Diagram 1.3. KPI med osäkerhetsintervallÅrlig procentuell förändring Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade på Riksbankens historiska prognosfel. Källor: SCB och Riksbanken

5. Diagram 1.4. KPIF med osäkerhetsintervallÅrlig procentuell förändring Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade på Riksbankens historiska prognosfel. KPIF är KPI med fast bostadsränta. Källor: SCB och Riksbanken

6. Diagram 1.5. Reporänta med osäkerhetsintervallProcent, kvartalsmedelvärden Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade på riskjusterade marknadsräntors prognosfel för perioden 1999 till dess att Riksbanken började publicera prognoser för reporäntan under 2007. Osäkerhetsintervallen tar inte hänsyn till att det kan finnas en nedre gräns för reporäntan. Källa: Riksbanken

7. Diagram 1.6. BNP i olika regioner och länderKvartalsförändringar i procent uppräknat till årstakt, säsongsrensade data Källor: Bureau of Economic Analysis, Eurostat, SCB och Riksbanken

8. Diagram 1.7. Bruttoförfall av statsobligationer 2012Miljarder EUR Anm. Anger förfall inklusive ränta. Summan av förfallen 2012 utgör för Spanien 20,9 procent av den totala offentliga bruttoskulden, för Italien 19,3 procent och för Frankrike 16,3 procent. Källor: Bloomberg och IMF

9. Diagram 1.8. Statsobligationsräntor, 10 års löptidProcent Källa: Reuters EcoWin

10. Diagram 1.9. Inflation i euroområdet och USAÅrlig procentuell förändring, kvartalsmedelvärden Anm. För euroområdet avses HIKP och för USA KPI. Källor: Bureau of Labor Statistics, Eurostat och Riksbanken

11. Diagram 1.10. Konkurrensvägd nominell växelkurs, TCWIndex, 1992-11-18 = 100 Anm. Utfallen är dagskurser och prognoserna avser kvartalsmedelvärden. TCW avser en sammanvägning av Sveriges viktigaste handelspartner. Källa: Riksbanken

12. Diagram 1.11. BNPKvartalsförändringar i procent uppräknat till årstakt, säsongsrensade data Källor: SCB och Riksbanken

13. Diagram 1.12. Hushållens disponibla inkomst, konsumtion och sparkvotÅrlig procentuell förändring respektive procent av disponibel inkomst Anm. Sparkvoten är inklusive kollektivt försäkringssparande. Källor: SCB och Riksbanken

14. Diagram 1.13. Hushållens nettotillgångar och sparandeProcent av disponibel inkomst Anm. Tillgångar och sparande är exklusive kollektivt försäkringssparande. Sparande och disponibel inkomst är summerade över fyra kvartal. Källor: SCB och Riksbanken

15. Diagram 1.14. Export och svensk exportmarknadÅrlig procentuell förändring, kalenderkorrigerad data Anm. Exportmarknad avser att mäta importefterfrågan i de länder som Sverige exporterar till. Den beräknas genom en sammanvägning av importen i de 15 länder som mottar mest svensk export. Källor: SCB och Riksbanken

16. Diagram 1.15. InvesteringskvotProcent av BNP, löpande priser Anm. Fyra kvartals glidande medelvärde. Källor: SCB och Riksbanken

17. Diagram 1.16. Antal sysselsatta och arbetade timmarTusental respektive miljontal, 15-74 år, säsongsrensade data Källor: SCB och Riksbanken

18. Diagram 1.17. SysselsättningsgradProcent av befolkningen, 15-74 år, säsongsrensade data Källor: SCB och Riksbanken

19. Diagram 1.18. ArbetslöshetProcent av arbetskraften, 15-74 år, säsongsrensade data Källor: SCB och Riksbanken

20. Diagram 1.19. Andel företag med brist på arbetskraftProcent, säsongsrensade data Källa: Konjunkturinstitutet

21. Diagram 1.20. RU-indikatornStandardavvikelse Anm. RU-indikatorn är normaliserad så att medelvärdet är 0 och standardavvikelsen är 1. Källa: Riksbanken

22. Diagram 1.21. BNP- och arbetsmarknadsgapProcent Anm. BNP-gap avser BNP:s avvikelse från sin trend beräknad med en produktionsfunktion. Timgap och sysselsättningsgap avser arbetade timmars respektive sysselselsättningens avvikelse från Riksbankens bedömda trender för dessa variabler. Källor: SCB och Riksbanken

23. Diagram 1.22. Löner enligt nationalräkenskaperna och enligt konjunkturlönestatistikenÅrlig procentuell förändring Anm. Konjunkturlönestatistiken de senaste tolv månaderna är preliminär och revideras vanligen upp. Gul streckad linje visar Riksbankens bedömning av det slutliga utfallet. Källor: Medlingsinstitutet, SCB och Riksbanken

24. Diagram 1.23. Kostnadstryck i hela ekonominÅrlig procentuell förändring Källor: SCB och Riksbanken

25. Diagram 1.24. KPI, KPIF och KPIF exklusive energiÅrlig procentuell förändring Anm. KPIF är KPI med fast bostadsränta. Källor: SCB och Riksbanken

26. Diagram 1.25. KPIFÅrlig procentuell förändring Anm. KPIF är KPI med fast bostadsränta. Källor: SCB och Riksbanken

27. Diagram 1.26. ReporäntaProcent, kvartalsmedelvärden Källa: Riksbanken

28. Diagram 1.27. Real reporäntaProcent, kvartalsmedelvärden Anm. Den reala reporäntan är beräknad som ett medelvärde av Riksbankens reporänteprognos för det kommande året minus inflationsprognos (KPIF) för motsvarande period. Källa: Riksbanken

29. Diagram 2.1. Konkurrensvägd nominell växelkurs, TCWIndex, 1992-11-18 = 100, kvartalsmedelvärden Anm. TCW avser en sammanvägning av Sveriges viktigaste handelspartner. Källa: Riksbanken

30. Diagram 2.2. TimgapProcent Källor: SCB och Riksbanken

31. Diagram 2.3. KPIFÅrlig procentuell förändring, kvartalsmedelvärden Anm. KPIF är KPI med fast bostadsränta. Källor: SCB och Riksbanken

32. Diagram 2.4. ReporäntaProcent, kvartalsmedelvärden Källa: Riksbanken

33. Diagram 2.5. Inflation i omvärldenTCW-vägd, årlig procentuell förändring, kvartalsmedelvärden Anm. TCW avser en sammanvägning av Sveriges viktigaste handelspartner. Källor: Nationella källor och Riksbanken

34. Diagram 2.6. BNP i omvärldenTCW-vägd, kvartalsförändringar i procent uppräknat till årstakt Anm. TCW avser en sammanvägning av Sveriges viktigaste handelspartner. Källor: Nationella källor och Riksbanken

35. Diagram 2.7. Styrränta i omvärldenTCW-vägd, procent, kvartalsmedelvärden Anm. TCW avser en sammanvägning av Sveriges viktigaste handelspartner. Källor: Respektive lands centralbank och Riksbanken

36. Diagram 2.8. KPIFÅrlig procentuell förändring, kvartalsmedelvärden Anm. KPIF är KPI med fast bostadsränta. Källor: SCB och Riksbanken

37. Diagram 2.9. TimgapProcent Källor: SCB och Riksbanken

38. Diagram 2.10. ReporäntaProcent, kvartalsmedelvärden Källa: Riksbanken

39. Diagram 2.11. TimgapProcent Källor: SCB och Riksbanken

40. Diagram 2.12. KPIFÅrlig procentuell förändring, kvartalsmedelvärden Anm. KPIF är KPI med fast bostadsränta. Källor: SCB och Riksbanken

41. Diagram 2.13. ReporäntaProcent, kvartalsmedelvärden Källa: Riksbanken

42. Diagram 2.14. Alternativa reporäntebanorProcent, kvartalsmedelvärden Källa: Riksbanken

43. Diagram 2.15. KPIFÅrlig procentuell förändring, kvartalsmedelvärden Anm. KPIF är KPI med fast bostadsränta. Källor: SCB och Riksbanken

44. Diagram 2.16. KPIÅrlig procentuell förändring, kvartalsmedelvärden Källor: SCB och Riksbanken

45. Diagram 2.17. BNP-gapProcent Källor: SCB och Riksbanken

46. Diagram 2.18. TimgapProcent Källor: SCB och Riksbanken

47. Diagram 2.19. ArbetslöshetProcent av arbetskraften, 15-74 år, säsongsrensade data Källor: SCB och Riksbanken

48. Diagram 3.1. BNP i omvärldenKvartalsförändringar i procent uppräknat till årstakt, säsongsrensade data Källor: Bureau of Economic Analysis, Eurostat och Office for National Statistics

49. Diagram 3.2. Detaljhandel i omvärldenIndex, januari 2006 = 100 Anm. TCW avser en sammanvägning av Sveriges viktigaste handelspartner. Källor: Eurostat, Federal Reserve Bank of St. Louis, nationella källor och Riksbanken

50. Diagram 3.3. Arbetslöshet i omvärldenProcent av arbetskraften, säsongsrensade data Anm. TCW avser en sammanvägning av Sveriges viktigaste handelspartner. Källor: Bureau of Labor Statistics, Eurostat, Office for National Statistics, nationella källor och Riksbanken