EU och flernivåstyrning

1. EU och flernivåstyrning Föredrag AER-dagen, Stockholm 2014-05-14 Linda Berg, fil dr, föreståndare Centrum för Europaforskning (CERGU) / Statsvetenskapliga institutionen Göteborgs universitet Linda.Berg@pol.gu.se www.cergu.gu.se www.pol.gu.se/personal/lindaberg www.cergu.gu.se

2. 2014 – supervalår? 25 maj Val till: Europaparlamentet (20 svenska ledamöter ska utses) 14 september Val till: Sveriges riksdag Landsting/region Kommun (folkomröstning Gbg)

3. Tillbakablick sedan 1990-talet 14 november är det 20 år sedan folkomröstningen om medlemskap i EU! Från en krisperiod till en annan EU har förändrats under dessa två decennier… Från 15 till 28 medlemsstater Europaparlamentet har mer makt (ordinarie lagstiftningsförfarandet) Fler politikområden som beslutas gemensamt inom EU (ökat med varje nytt fördrag) Mer flernivåstyre … och även svenska folkets inställning till EU har förändrats

4. Åsikt om svenskt medlemskap i EU, 1991–2013 Krisens effekter mer påtagliga Sveriges första ordförandeskap 2001 Folkomröstning 1994

5. Vilka är i huvudsak för medlemskapet i EU? • Män mer än kvinnor • Högutbildade • Högt förtroende • Politiskt intresserade • Mer till höger politiskt • Storstadsbor • Elitgrupper antas ha mest att vinna Men även geografiska skillnader: Sydsverige (Skåne & Blekinge) mer än Norrland Syd Norr

6. Men inte bara egenintresse spelar roll – även kulturella förklaringar: identitet Flernivåidentifikation och åsikt om det svenska EU-medlemskapet Källa: Svenska Europaparlamentsvalsundersökningen 2009, Valforskningsinstitutet

7. Opinionsläget inför Europaparlamentsvalet? Stora opinionssvängar, Många bestämmer sig sent, Färre som röstar => Svårare gissa valutgången

8. Partigrupper i Europaparlamentet 2009-2014 http://www.electio2014.eu/sv/pollsandscenarios/polls EPP = Europeiska folkpartiet S&D = Progressiva förbundet av socialdemokrater ALDE = Alliansen liberaler och demokrater för Europa G/EFA = De gröna/Europeiska fria alliansen GUE/NGL = Europeiska enade vänstern/Nordisk grön vänster ECR = Europeiska konservativa och reformister EFD = Frihet och demokrati i Europa

9. Ministerrådet Regering Riksdag Partiorganisation (länk) Folket (röstar, 4e år) Mellanstatlig kedja Europaparlamentet EP-delegation – EP-gruppen (svenska partier – politiska grupper i EP) Partiorganisation (länk) Folket (röstar vart 5e år ) Överstatlig kedja Två kedjor för representation och legitimitetKommissionen MEN – regioner finns inte med i det formella samspelet!

10. Multi-level governance Fler politiska nivåer & mer samarbete med olika aktörer Staters makt antas ha förskjutits åt tre olika håll: • Uppåt– till överstatliga organ (EU) • Nedåt – till regionala (och ibland lokala) politiska nivåer • Utåt – till marknadskrafter och civila samhället Eller: förändrat sätt att styra? Delegera svårlösta problem • Fokus på subnationella nivåer, särskilt regioner => EU

11. Typ 1 - vertikal Universella enheter (många politikområden) Icke överlappande medlemskap Få nivåer Ingår i ett sammanhängande politiskt system Idealtyp: Federal stat Typ 2 - horisontell Uppgiftsspecifika enheter (indelning efter sakfråga) Överlappande medlemskap Obegränsat antal nivåer Flexibel design för styrning Idealtyp: Funktionella nätverk Två varianter av Multi-level governance (Hooghe & Marks 2003)

12. Tre huvudsakliga motiv till varförkommuner och regioner vill vara europeiskt aktiva: Ekonomiska motiv Kulturellamotiv Politiskamotiv Ca 60% av verksamheten är direkt eller indirekt beroende av beslut som fattas i EU

13. Vilka kanaler har kommuner och regioner till EU? • Eget regionalt representationskontor i Bryssel • Nationellt organ för lokala/regionala intressen (SKL) • Regeringen – Ministerrådet! • Regionkommittén • Internationell intresseorganisation för lokala/regionala frågor Källa: Berg & Lindahl (2007) Svenska kommuners och regioners kanaler till Bryssel. Stockholm: Sieps

14. 1. Svenska regionkontor i Bryssel

15. 2. SKL:s Brysselkontor Representerar alla kommuner och landsting: Fördel: Större tyngd om man representerar alla, särskilt vid förhandlingar i Bryssel Nackdel: kan inte agera i frågor där det finns olika uppfattningar

16. 3. Staterna (regeringen) som kanal till EU Pga Ministerrådet! Funkar som kanal: Om regioner och regeringen samma mål/uppfattning, Om regionala påtryckningar lyckas 4. Regionkommittén • Användbar kanal om ”egen” representant

17. 5. Medlemskap i internationella organisationer (ex. på org.) AER – Assembly of European regions AEBR – Association of European Border regions CEMR – Council of European Municipalities and Regions CPMR – Conference of Peripheral and Maritime Regions of Europe Eurocities (för städer) UBC – Union of Baltic Cities

18. Figur över kontaktmönster subnationella nivåer och EU

19. Hur EU-aktiva är svenska kommuner? • Aktiviteten har ökat sedan 1999 • Aktiviteten har ändrat karaktär innehållsligt • Aktiviteten har ändrat form • Samtidigt ökade skillnader mellan centrum och periferi (storstäder!)

20. Hur kan skillnad i aktivitetsgrad mellan svenska kommuner/regioner förstås? Resurser • resourcepull (nytta) • resource push (förutsättningar) Institutionella ramar • Konstitutionella skillnader mellan länder • Institutionella skillnader mellan olika regioner i samma land

21. Slutsats: ingen brist på kanaler- men brister i hur de utnyttjas Vill - hemmaplan? • Brister i utformning, otydlighet i mål/uppdrag • Brister i förankring i verksamheten Kan - resurser? • Som nytta: kunskap, inte bara ekonomi • Som förutsättningar: större enheter/samarbete underlättar Får - institutionella ramar? • Undvika asymmetri i institutionell utformning i Sverige!

22. Trender i multi-level governance forskning Fler aspekter och perspektiv, t.ex.: • Val och väljarbeteende • Tjänstemän i flernivåstyret • Mer djupdykningar inom olika policyområden Sammantaget dominerar inte längre frågan om hur regioner påverkar EU, utan mer fokus på samspelet mellan olika aktörer och nivåer, och konsekvenser.

23. I krisens spår – en fallstudie av multi-level governance i migrationsfrågor

24. Medborgarnas bedömningar av sitt lands ekonomi 2012 Dålig Bra

25. En konsekvens: ökad (inom-EU) migration • Fattiga EU-medborgare söker sig till rikare länder - men har inte rätt till försörjningsstöd • Samtidigt: ökning även av andra kategorier av migranter (asylsökande, familjeåterförening, arbetskraft) • Förändringar i Sverige under 2000-talet rörande migration: • 2004 & 2007 (inga övergångsregler) • 2008 (ny lag arbetskraftsmigration) • 2010 (etableringsreform - AF) Stor utmaning för svenska kommuner (& regioner)!

26. Hur förstå och analysera? Multi-levelgovernance Flernivåstyre, utmaningar, förändrade sätt att styra: • Vertikalt(upp och ned, olika politiska nivåer) • Horisontellt(ut till icke-offentliga aktörer) Migrationsforskning Viktigt skilja mellan olika kategorier av migranter • ”Traditionella” (i Sverige = asyl- och familjemigration) • ”Nyare” (främst EU-migranter”)

27. Preliminära resultat www.cergu.gu.se

28. Samspel mellan olika aktörer & nivåer..? 25 maj Val till: Europaparlamentet (20 svenska ledamöter ska utses) 14 september Val till: Sveriges riksdag Landsting/region Kommun (folkomröstning Gbg)

29. Tack för uppmärksamheten! Fil dr Linda Berg, föreståndare Centrum för Europaforskning (CERGU) Göteborgs universitet Linda.Berg@pol.gu.se www.cergu.gu.se CERGU1 Följ oss på Facebook!