1 / 22

Saknar den högre utbildningen relevans?

Saknar den högre utbildningen relevans?. En jämförande studie av högskoleutbildning och yrkeshögskoleutbildning Agneta Bladh Ratio -seminarium 18 november 2013. Uppdraget. Relevans Jämförelse av styrsystemen T onvikt på högskoleutbildning. Är den högre utbildningen relevant?.

jalia
Download Presentation

Saknar den högre utbildningen relevans?

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript


  1. Saknar den högre utbildningen relevans? • En jämförande studie av högskoleutbildning och yrkeshögskoleutbildning Agneta Bladh • Ratio-seminarium 18 november 2013 agneta.bladh@gmail.com

  2. Uppdraget • Relevans • Jämförelse av styrsystemen • Tonvikt på högskoleutbildning agneta.bladh@gmail.com

  3. Är den högre utbildningen relevant? • Nej, anser Svenskt Näringsliv • En mer användbar utbildning behövs, anser SFS • Förbered både för dagens och morgondagens arbetsmarknad, anser SACO agneta.bladh@gmail.com

  4. Är den högre utbildningen relevant? • Ja • Tillräckligt? agneta.bladh@gmail.com

  5. Metod i rapporten för att svara på frågan • Studerarintevarjeutbildningsinnehåll • Studerarhurstyrmedlenhanterarrelevans, kvalitetocheffektiviteti en jämförelsemellanhögskoleutbildningochyrkeshögskole-utbildning • Statistiskjämförelse: fårstudenter/de studerandejobb – och relevant jobb? agneta.bladh@gmail.com

  6. Begreppen relevans, kvalitet och effektivitet agneta.bladh@gmail.com

  7. Relevans • Förhögskoleutbildning: • Tillgodosebådedagensarbetsmarknadsbehov, morgondagensbehovochstudenternasefterfrågan • Föryrkeshögskoleutbildning: • Svaramot ettspecifiktbehovpåarbetsmarknadenoch/ellersamhälletsbehovavkompetens agneta.bladh@gmail.com

  8. Kvalitet • För högskoleutbildning: • Utbildningen vilar på vetenskaplig grund; studenterna uppnår de mål som är angivna för respektive utbildning och utbildningsnivå • För yrkeshögskoleutbildning: • Utbildningsanordnare har förutsättningar att uppnå de mål som är uppsatta för utbildningen, inkl. att den är relevant agneta.bladh@gmail.com

  9. Effektivitet • Förhögskoleutbildning: • Högproduktiviteten; lärosätenersättsfördetantalstudentersomstuderarochderasprestationer • Föryrkeshögskoleutbildning: • De studerandefår relevant arbeteefteravslutadutbildning agneta.bladh@gmail.com

  10. Några data • Volym: • Ca 300 000 helårsstudenter inom universitet och högskolor • Ca 40 000 studerande inom yrkeshögskolan • Antalet utbildningsutförare: • 33 statliga universitet och högskolor samt 17 privata • 225-250 utbildningsanordnare, varav hälften privata agneta.bladh@gmail.com

  11. Instrument som styr utbildningsutbud och utbildningsinnehåll agneta.bladh@gmail.com

  12. Vad är problemen för högskoleutbildning? • De olika komponenterna i styrsystemen kommunicerar inte med varandra • Kopplingen mellan effektivitet och kvalitet är mycket svag i nuvarande resurstilldelningssystem • Effektivitet och kvalitet tar inte hänsyn till relevans • Brist på resursstöd för att förbättra matchning mellan studenters intresse och arbetsmarknadens behov agneta.bladh@gmail.com

  13. Går det att åstadkomma 100% matchning? • Är det önskvärt? • Vilka arbetslivsrelaterade kompetenser har studenterna? agneta.bladh@gmail.com

  14. Var ligger ansvaret för relevans? • Hur förnyas utbildningar? • Är det enkelt att utnyttja högre utbildning för karriärbyte? • Har lärarna professionalitet? agneta.bladh@gmail.com

  15. Statistiken • Svårt att jämföra – data ej inhämtade på samma sätt • KY-examinerade högre etableringsgrad än högskoleexaminerade, men skillnaden är liten (81 resp. 78%) • Högskoleexaminerade med yrkesexamen har bättre matchning mellan utbildning och arbete än KY-examinerade agneta.bladh@gmail.com

  16. Vadbörgöras? (1) • Universitet och högskolor: • Mer träning av generiska förmågor • Mer reflektion över praktiska erfarenheter • Mer praktik i program till generell examen • Alltid praktik till yrkesexamen • Arenor för möten med arbetsgivare agneta.bladh@gmail.com

  17. Vadbörgöras? (2) • Regering och riksdag - högskoleutbildning • Se till att relevans , kvalitet och effektivitet ej hindrar varandra i styrsystemen • Ändra systemet för resurstilldelning • Inför pedagogiskt innovationsråd • Ge ekonomiska förutsättningar att träna generiska förmågor agneta.bladh@gmail.com

  18. Vad bör göras (3)? • Regering och riksdag - yrkeshögskolan • Bygg ut yrkeshögskolan • Bredda yrkeshögskolan – ta bort högskoleexamen • Överför utbildningar utan forskningsanknytning till yrkeshögskolan • Ta bort krav på högst två utbildningsstarter • Kräv pedagogisk kompetens hos lärare inom yrkeshögskolan agneta.bladh@gmail.com

  19. Vad bör göras (4)? • Universitetskanslersämbetet • Ändra det nationella kvalitetsgranskningssystemet till att innefatta relevans agneta.bladh@gmail.com

  20. Vad bör göras (5)? • Arbetsgivare • Ställ fler praktikplatser till förfogande • Lämna fler förslag till examensarbeten • Anställ arbetstagare med otraditionell bakgrund • Anställ nyutexaminerade • Var aktiva medaktörer till universitet och högskolor agneta.bladh@gmail.com

  21. I sammanfattning • Styrsystemen för högskoleutbildning bör ändras • Nationella kvalitetsgranskningen bör justeras • Lärosätena bör ha mer VFU, öka träning i generiska förmågor, fler arenor med arbetsgivare och bättre utbud för karriärväxling • Studenter bör ges bättre förutsättningar • Arbetsgivare bör ta större ansvar • Reformer behövs också för yrkeshögskolan agneta.bladh@gmail.com

  22. Tack föruppmärksamheten!

More Related