1 / 29

Evidensbaserade metoder-farmakologiska

Evidensbaserade metoder-farmakologiska. Läkemedel Abstinensbehandling Underhållsbehandling. Läkemedelsverkets behandlingsrekommendationer. Disulfiram, akamprosat och naltrexon har alla en plats i terapin (Rekommendationsgrad A)

maude
Download Presentation

Evidensbaserade metoder-farmakologiska

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript


  1. Evidensbaserade metoder-farmakologiska • Läkemedel • Abstinensbehandling • Underhållsbehandling

  2. Läkemedelsverkets behandlingsrekommendationer Disulfiram, akamprosat och naltrexon har alla en plats i terapin (Rekommendationsgrad A) Alla preparaten kan användas vid behandling av alkoholberoende generellt inom hälso- och sjukvården i kombination med ett omhändertagande som inefattar medicinska råd och stöd. (Rekommendationsgrad A) Såväl akamprosat som naltrexon har god säkerhetsprofil, saknar beroendepotential och har begränsade biverkningar. (Rekommendationsgrad A) 2

  3. Läkemedel vid olika psykiatriska sjukdomar 3

  4. Antabus • Antabus hämmar ett enzym • Ger obehagliga kroppsliga reaktioner vid alkoholförtäring. • Skall avskräcka och verka för helnykterhet. • Ej bra som långtidsbehandling

  5. Antabus • Dosering: 1 tablett 200-400 mg 3 gånger per vecka • Kontrollera leverenzymer före och efter 4 veckors behandling, samt vid misstanke om leversjukdom. • Vid leverenzymvärden 3 gånger över ref. intervall skall behandlingen avbrytas

  6. Campral • Starkare stöd i forskningen • Bättre för långtidsterapi. • Skall kombineras med återfalls-preventionsprogram eller samtalsstöd. • Ökar antalet helnyktra dagar • Ej farligt med återfall.

  7. Campral • Dosering : 3 tabletter morgon och kväll. • Verkar via hjärnans belöningssystem • Vanligaste biverkan diareé • Försiktighet vid nedsatt njurfunktion • Behandlingstid 12 månader.

  8. Revia • Minskar alkoholens berusningseffekt • Hindrar indirekt. • Visst stöd i forskning, men svagare än Campral. • Man känner sig mindre berusad. • Minskat sug att dricka mer

  9. Revia • Verkar genom blockad av opioid-receptorer i hjärnan. • Fungerar bäst i kombination med samtalsbehandling som fokuserar på alkoholproblemet. • Dosering. Tablett 50 mg 1 gr per dag • Vanligaste biverkningarna är illamående och magsmärtor men de är övergående. • Ges ej tillsammans med opioider.

  10. Behandling med campral,antabus och revia • Inled med alkoholfrihet vid behov abstinensbehandling. • Låt patienten sätta konkreta mål. • Starta medicinering och erbjud tät uppföljning. 1gr/vecka med fokus på alkoholkonsumtion. Ge stöd • Utvärdera efter 1-2 månader.

  11. Behandling av alkoholabstinens Hög puls, högt blodtryck, svettningar, darrningar, oro, nedstämdhet. Puls över 100 innebär vanligen en abstinens som kräver läkemedel och vid puls >120 finns risk för delirium Bensodiazepiner är de enda preparat som har dokumenterad effekt. Vissa läkemedel (alimetazin) sänker kramptröskeln. Målsättningen är att reducera symtom, förhindra epileptiska anfall (ofta första dygnet) och delirium (dygn två eller tre)‏. Används i form av symtom-trigger-therapy; en sjuksköterska bedömer utifrån abstinensskattningsskala (CIWA) patientens symtom och behandlar utifrån detta 11

  12. Behandling av alkoholabstinens • Viktigt med tidig bedömning • Tiaminbehandling skall inledas frikostigt för att undvika komplikationer; Ge im. Betabion 100 mg upprepas 2-3 dagar • Behandla med bensodiazepiner mot kramper och delirium enligt nedan. • Skapa lugn och ro samt övervaka

  13. Svår abstinens • Alltid sjukhusfall Inled Betabion 100 mg • Ge 25-50 mg oxazepam eller 15-20 mg diazepam. • Upprepa dosen efter en timma om inte pulsen sjunker. • Vid utebliven effekt övergå till parenteral behandling Diazepam 20 mg iv. långsamt

  14. Medelsvår abstinens • Sjukhusvård eller öppen vård • Inled med 100 mg Betabion • Oxazepam eller diazepam i nedtrappning ex 30 mg Sobril x4 minska med 30 mg per dag. • Nitrazepam till natten

  15. Lindrig abstinens • Inled med Betabion 100 mg. • Oxazepam eller alimemzin i nedtrappande dos.ex. Sobril 20 mgx4 minskas med 20 mg per dag • Kan skötas i öppen vård. • Propavan till natten

  16. Ekvipotenta doser bensodiazepiner • 5 mg Diazepam (Stesolid,Diazepam,Apozepam) • 25 mg Oxazepam (Sobril,Oxascand) • 2,5 mg nitrazepam ( Nitrazepam,Apodorm,Mogadon) • 1 mg lorazepam (Temesta) • 0,5 triazolam (Triazolam,Halcion) • 0,25 mg Alprazolam ( Xanor, Alprazolam) • 1 mg Flunitrazepam (Rohypnol,Flunitrazepam, Fluscand)

  17. Opiatabstinens • Plötsligt avbrott i opiattillförsel ger kort därefter( 8-12 timmar) abstinens sk. Tidig abstinens: • Gäspningar, dysforisk sinnesstämning, muskelvärk och vidgade pupiller • Senare får man max abstinens (36-48 timmar) med: • Diarre´, feber, sömnsvårigheter illamående och kräkningar.

  18. Inläggningsindikationer • Ej akut inläggning annat än vid: • Påverkat allmäntillstånd, allvarliga infektioner, graviditet, suicidalitet, krisreaktion, psykos, inledande LVM-vård, överdos, förstagångsinsjuknande. • Alla andra opiatavgiftningar skall ske planerat med socialtjänstens samverkan.

  19. Behandling vid opiat abstinens • Inleds när symtom uppkommer: Vid svår abstinens: • Subutex Dag 1-2: 4 mg x 2; dag 3-4 : 2 mgx2 ; dag 5-6 :2 mgx1 Vid lindrigare abstniens: Catapressan. Blodtryckskontroll. Ge 75 mikrigram som testdos därefter 75-150 mikrogram x4 dagligen tills abstinens avklingar. Vanlig behandlingstid 4-6 dagar.

  20. Abstinenssymtom BDZ Tremor Yrsel, yr i huvudet Irritabilitet Sänkt grundstämning, dysfori Öronsus Depersonalisation, derealisation Koncentrationssvårigheter Minnessvårigheter Ljudöverkänslighet Palpitationer Ljuskänslighet Ökad ljud- doft- beröring- smärtkänslighet Förändrad smak, metallsmak Konfusion Psykos Kramper 20

  21. Behandling av BZD abstinens • Patienter som blivit beroende av normala doser kan trappas ut med samma preparat om det rör sig om långverkande preparat som diazepam eller oxazepam med en dosreduktion på 25 % av den ursprungliga dosen per vecka. • Kan skötas på primärvårdsnivå. • Vid kortverkande BZD görs byte till ekvipotenta doser av långverkande

  22. Forts. • Vid högdosberoende d.v.s doser över föreskriven mängd. Först görs först en dosreduktion till 50 % av den ekvipotenta dosen • Stabilisering i 3-5 dagar på den dosen • Nedtrappningsschema med dosminskning på 10-20 % 2 gånger per vecka • Dosering 3-4 gånger per dag

  23. Forts. • Oftast långa avgiftningar om de görs i öppen vård, snabbare i slutenvård. • Karbamazepin ges till patienter med tidigare historia av abstinenskramper. • Efter avgiftning utvidgad diagnostik om det föreligger psykiatrisk samsjuklighet.

  24. Underhållsbehandling • Evidensbaserad behandling/rehabilitering • Hög struktur på behandlingen. • Bio-psyko-social behandling • Metadon eller Buprenorfin • Urinprover • Arbete och sysselsättning

  25. Underhållsbehandling • Består av sex olika delar

  26. Underhållsbehandling • Behandlingen skall omfatta alla delarna och ej bara utvalda delar. • Forskningen visar på hö kvarstannande i behandling om det sköts enligt ovan. • Behandlingen bygger på teorier kring belönings respektive antibelöningssystemet i CNS.

  27. Buprenorfin • Ett läkemedel som är en delvis opiatreceptor stimulerare och delvis en opiatreceptorblockerare. • Minskar ”craving” genom att ”kyla” ner stressystemet i hjärnan. • Minskar risken för intoxikation av andra opiater.

  28. Metadon • En full agonist = full opiatreceptorstimulerare. • Risk för intoxikation finns. • Ger bättre kvarstannande i behandling enligt forskningsstudier.

  29. Pedagogiskt förhållningssätt • Ha en undersökande stil när man gör en behandlingsplanering • Utgå från patientens motivation och vinn förtroende genom den • Ej konfrontativ. Erbjud olika alternativ • Informera så mycket som möjligt om de olika alternativen

More Related